JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:45

2013-12-22T09:45:34Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 1

2013-01-13T04:53:08Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 1

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 1]] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''2. Huru Oden omskrifves'''</big></center>

''1. Arnor Jarlaskald:'' Nu tänker jag för männen omtala (besjunga) den modige jarlens egenskaper. Allfaders rostedryck tjuter (sången ljuder). Sent (omsider) lättas jag från mina bekymmer.

<blockquote>1. ''slíðrhugaðr'' häftigt sinnad, modig, af ''slíðr'' + ''hugaðr''. Det förra förutsätter ett göt. ''sleiþrs'' = ''sleiþeis'' skadlig. Af annat ursprung deremot anser jag det plur. subst. ''slíðrir'' slida, hvilket närmast kan jemföras med det eng. ''slide'' glidning, ''slide'' glida, göt. ''usleiþan'', egentl. utgå. Jfr förhållandet mellan ''smälta'' och ''*usmiltan, sleka'' (slicka) och ''*uslaigon, extendo'' och ital. ''stendo, expendo spendo, excurro scorro'' о.s.v. — ''Ýtar'' de utåt verkande, män, af part, ''út — brim hrosta'' rostedryck, öl. Det sednare ordet, äfven i Svenskan ännu bibehållet i ''rostkar, rostkäpp, rostugn, rostved'', m. fl., torde i allmänhet hafva betecknat ''flätverk, halster, underlag; jfr fht. ''róst'' crates, craticula. — Оm ''Odens öl'' ss. betecknande ''sång, poesi'', se Bragaræður, 57, 58. </blockquote>

''2. Havard den Halte:'' Nu är örnens flygt (flyger örnen) öfver fältet (och visar sig) för Ægers hästars (skeppens) krigare (männerna). Jag tror, att de erhålla Hängegudens hembjudning och ringar (att de bjudas till Valhall och erhålla ringar af Oden).

<blockquote>2. ''iódraugr'', af ''iór'' häst, göt. ''*aiws'', skr. ''açvas'', lat. ''equus'', och ''draugr'' egentligen ''krigare'', af göt. ''driugan'' göra krigstjenst; sedan manes , lemures, spectrum.</blockquote>

''3. Viga-Glum:'' Undandrog sig hären (aktade sig kämparne) att gå med Hängegudens hattar (hjelmarne) utför kullen. Ej syntes dem täckeligt (behagligt) att våga sig i fara ....

<blockquote>3. Se Viga-Glums saga, cap. 27, 18. Anledningen till sången var en tvist emellan 2:ne Isländare om bättre rätten till en i hafvet påträffad, sjelfdöd hvalfisk, i hvilken tvist äfven Viga-Glum deltog. Denna halfstroph förekommer nedanför ännu en gång, se N:o 163, samt efterföljes i sjelfva sagan af halfstrophen N:o 268.</blockquote>

''4. Räf:'' Ofta kom (förde) mig skeppsstammarnes lands (hafvets) blixtrars (guldets) hulde Balder (den frikostige krigaren) — han är (nu) död för skalden (mig) — till Korpagudens (Odens) helga bägare (ofta uppeggade mig krigaren att sjunga).

<blockquote>4. ''hrafna lár'' läs ''Hrafnásar.''</blockquote>

''5. Eyvind Skaldaspiller:'' Och Sigurd (Håkan Jarls fader), honom, som gaf åt Farmatyrs (Odens) svanor (korparne) Haddingavalets (de utvalda Haddingarnes, kämparnes) pelikandryck (korpadryck: blod), beröfvade landrådarne (konungarne: Harald Gråfäll och hans broder Erling) lifvet på Oglo.

<blockquote>5. Se Har. Gråf. saga, capp. 5, 6. — Vidare här nedanför N:o 212. — Haddingarne, så benämnda efter en sjökonung Hadding l. Haddinge.</blockquote>

''6. Glum Geirason:'' Der var Segerguden (Oden) sjelf i Atals (sjökonungens) djurs (skeppens) hemsökningsalf (angripare: bistod han honom). Gudarne styrde detta männernas vindträd (skepp).

<blockquote>6. I st. f. ''er stÝrþu'' läs ''stÝrþu guð''. — ''SigtÝr'' af ''sigr + tÝr.'' Det förra kommer af stammen ''SIG'', hvaraf ''*seigan'' siga, desidere, och betyder således ursprungligen ''nederlag, clades'', och ''vinna seger'' är egentl. ''åstadkomma ett nederlag. TÝr'' förutsätter ett göt. ''tius'' = lat. ''deus,'' skrt. ''dêvas,'' af rad. DIV splendere.</blockquote>

''7. Eyvind Skaldaspiller:'' Gautatyr (Göternas gud: Oden) sände Göndul och Skögul att välja bland konungar, hvilken af Yngves ätt skulle till Oden fara och i Valhall vara.

<blockquote>7. Se Håkan d. Godes saga, cap. 33, str. 1. ''Göndul'' och ''Skögul:'' 2:ne af Odens tjenstemör.</blockquote>

''8. Ulf Uggason:'' Rider den vidtfrejdade Hroptatyr (Oden) till sonens (Balders) ingalunda vida bål, men lofqvädet går öfver mina läppar (jag qväder).

<blockquote>8. ''blíþu'' läs ''víþu. — hvâptr'' mun, af göt. ''wopan'' gloriari.</blockquote>

''9. Thjodolf den Hvinverske:'' Den slagna hopen låg der på sanden, egnad åt Friggs enögda make (Oden). Vi gladde oss öfver ett slikt dåd.

<blockquote>9. ''Hvín'', n., ett district i Listers fögderi, södra Norge. — ''vitinum'' läs ''vitinn enum.—faðmbyggvir'' make, egentl. famnbyggare.</blockquote>

''10. Hallfred:'' Genom svärdens trätor (strider) bringar vindens hästs (skeppets) raska egare Thridjes (Odens) löfhårade makа (Jorden: landet) under sig.

<blockquote>10. ''of sik'' läs ''und sik''.</blockquote>

''11. Eyvind:'' "Hermod och Brage!" sade Hroptatyr (Oden), "gån emot konungen, ty en konung, som tyckes vara en kämpe, kommer hit till salen."

<blockquote>11. Håk. God. s. cap. 33, str. 14.—Hermod och Brage, Odens söner, den förre i mythen om Balder bekant såsom gudarnes sändebud till Hel; den sednare var känd såsom skaldekonstens gud.</blockquote>

''12. Kormak:'' Landutdelaren, han som binder björnen, pryder med en änneduk (pannbindel, hårband) diarnes fjärds (Asarnes drycks: mjödets, sångens) skickliga mångfaldigare (den utmärkta skalden). Ygg (Oden) använde seid (trolldom) för att erhålla Rind.

<blockquote>12. Se N:o 243. Att binda björnen, egentl. björnungen, anföres såsom bevis på mod och styrka.</blockquote>

''13. Stenthor:'' Jag har att rosa (berömma mig af) Gunnlöds armars förfärliga bördas (Odens) undransvärdt gamla hornfors (horndryck: skaldeförmåga), och dock ringa (ehuru ringa den är).

<blockquote>13. ''forngervan'' läs ''forngervum''. Om Odens forhållande till Gunnlöd, Suttungs dotter, för att komma i åtnjutande af Asa-mjödet, se Bragaræður, cap. 58; jfr dermed cap. 57, samt Hávamál, str. 106 o. f.</blockquote>

''14. Ulf Uggason:'' Der tror jag Valkyrjorna och korparna följa Segerlunden (segerguden: Oden), som blef delaktig af det heliga offrets (Qvasers) blod (skaldemjödet). Han fick . . . så tänka vi inom oss.

<blockquote>14. ''Segerlund:'' om betydelsen af denna och dylika omskrifningar, se Skáldskaparmál, prosaiska afdelningen, cap. 31.</blockquote>

''15. Egil Skallagrimsson:'' Blotar jag ej derföre åt Vilers broder (Oden), jordens gud, att jag är förnöjd (gör det gerna); dock har Mimers vän (Oden) gifvit mig ersättning för mina lidanden, när jag täljer det bättre är (nogare besinnar mig). Gaf mig Ulfvens motståndare (Oden), van vid striden, en idrott (färdighet), aflägsen (fri) från vank.

<blockquote>15. Se Egils saga, Sonartorrek, str. 22. Skaldestycke i anledning af sonen Bödvars död. — Verbet ''blóta'' betyder egentl. ''hedra någon med offer;'' construeras derföre fullständigt med acc. pers. och dat. rei — ''oc bagi'' läs ''of bagi.'' — ''vamm'' i äldre språket neutrum: jfr Lokaglepsa, Sthlms Uppl., str. 52.</blockquote>

''16. Räf:'' Dig, herrlige Valgaut (Oden), van vid väldet (styresman) öfver vågfalkarnes (skeppens) snödrifvors (böljornas) vägs (hafvets) sal (himmelen), ega vi att gälda Fals (dvergens) dryck (tacka för skaldegåfvan).

<blockquote>16. ''þœr'' läs ''þèr. — hrannvalar'' läs ''hrannvala''.</blockquote>

''17. Einar Skålaglam:'' Jag lär erhålla på min lott att ösa (iskänka) Härgudens (Odens) vinskepps (bägares) vätska (mjödet) för (åt) fartygens raske påskyndare (anförare: att besjunga den raske skeppsanföraren); icke är jag nöjd med (använder jag) Freya i detta hänseende (icke anropar jag Freya om bistånd i denna angelägenhet).

<blockquote>17. ''hlitir'' läs ''hlítik. — Att iskänka Odens mjöd åt någon'' = att besjunga någon.</blockquote>

''18. Ulf Uggason:'' Herrlig rider Heimdall på sin häst (Gulltopp) till bålet, som gudarne uppstaplade efter den mångkunnige Korpfrestarens (Odens) fallne son (Balder).

<blockquote>18. Gylfaginning, cap. 49.</blockquote>

''19. Eiríksmál:'' "Hvad är det för drömmar?" sade Oden. "Jag tyckte mig före dagningen uppstiga, (och) Valhall utrymma (iordningställa) för den slagna skaran; jag väckte Einherjarne, jag bad dem uppstiga bänkarne att halmbeströ, dryckeskärlen att skölja; (jag bad) Valkyrjorna att bära vin, som om en konung komme.

<blockquote>19. Eiríksmál, ett qväde till Erik Blodyxas ära på föranstaltande af hans efterlemnade gemål Gunnhild. Se Fagrskinna, Christiania 1847, sid. 16 — ''leyðra'' af ''lauðr'' spuma, således ''aqua perfundere, abluere.''</blockquote>

''20. Kormak:'' Ung beder jag Yngves (Ynglingarnes stamfaders) folks allgilde (mäktige) allherrskare (Oden) hålla bågens bäfvande mark (handen) öfver mig. Hropt (Oden) for med Gungner (bar spjutet Gungner).

<blockquote>20. ''Ysu'' läs Ýs.</blockquote>

''21. Thorolf:'' Hlidskjalfs konung (Oden), som hatar försvarsvapen, hade, der som Hareks (sjökonungens) män voro (lågo) slagne, för dem sjelfva sagt, hvad han tänkte (tillämnade åt dem).

<blockquote>21. ''hlifar styggr'' hatande försvarsvapen; jfr göt. ''hleibjan'' adjuvare, samt clipeus och ''στυγείν ''.</blockquote>

''22. Eyvind:'' . . . honom (Asa-drycken), som den vidtbereste guden (Oden) flygande bar ur Surts (Suttungs) djupa dalar.

<blockquote>22. Om Odens resor till aflägsna länder, se Ynglinga-Sagan, cap. 7.</blockquote>

''23. Brage:'' Det är mig berättadt, att Menniskofadrens (Odens) son (Thor) genast ville pröfva sin styrka med den af vattnet omgifne jordristaren (Midgårdsormen).

<blockquote>23. ''úri þafðan:'' det sednare ordet är enligt Köpenhamns-upplagans föredöme öfversatt med ''omgifven''.</blockquote>

''24. Einar:'' . . . ty de flesta, med många dygder begåfvade, i striden utmärkta män förmå hos Bestlas son (Oden) mindre än du. Ganska mycket bidrager jag till ditt beröm.

<blockquote>24. Angående Odens och hans tvenne bröders härkomst, se Gylfaginning, cap. 6. — Verbet ''vœra'' förutsätter ett göt. ''verjan'' lætari, i motsats till det verkliga ''unverjan'' indignari. Jfr det fht. ''wâri (wâr)'' verus, verax, ''wârjan'' probare, ags. ''være, vær'' benignus, mitis, fnd. ''vær'' tolerabilis, hilaris.</blockquote>

''25. Thorvald Blönduskald:'' Nu har jag omfattat mycket i Börs sons, Bures sons (i Odens) mjöd (i sången: i min sång).

<blockquote>25. ''mjödr'', skr. ''madhu'' mel; potus inebrians; gr. μέϑυ . — I st. f. ''greipar bonar bors'' läs ''greipat borar'' l. ''burar Börs.'' Jfr göt. ''baur'' filius; ''barn'' infans, af ''bairan, bar'' . . . parere. I ordet ''barn'' är bokstafven ''n'' lemningen af ett suffix för part. præt. pass.; se Bopp, Vergl. Gr. § 833 о. f. Hit höra några andra ord, såsom ''skarn, garn, lugn, lagn'' o. s. v.</blockquote>

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:45
Linje 147:		Linje 147:

	<blockquote><FONT COLOR=49727E>25. ''mjödr'', skr. ''madhu'' mel; potus inebrians; gr. μέϑυ . — I st. f. ''greipar bonar bors'' läs ''greipat borar'' l. ''burar Börs.'' Jfr göt. ''baur'' filius; ''barn'' infans, af ''bairan, bar'' . . . parere. I ordet ''barn'' är bokstafven ''n'' lemningen af ett suffix för part. præt. pass.; se Bopp, Vergl. Gr. § 833 о. f. Hit höra några andra ord, såsom ''skarn, garn, lugn, lagn'' o. s. v.</FONT COLOR=49727E></blockquote>		<blockquote><FONT COLOR=49727E>25. ''mjödr'', skr. ''madhu'' mel; potus inebrians; gr. μέϑυ . — I st. f. ''greipar bonar bors'' läs ''greipat borar'' l. ''burar Börs.'' Jfr göt. ''baur'' filius; ''barn'' infans, af ''bairan, bar'' . . . parere. I ordet ''barn'' är bokstafven ''n'' lemningen af ett suffix för part. præt. pass.; se Bopp, Vergl. Gr. § 833 о. f. Hit höra några andra ord, såsom ''skarn, garn, lugn, lagn'' o. s. v.</FONT COLOR=49727E></blockquote>
−
−
−	~~<br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 1 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:45

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 1