JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:51

2013-12-22T09:51:16Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 15

2013-01-13T05:02:26Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 15

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 15]] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''51. Huru skepp omskrifvas'''</big></center>

''189. Hornklofve:'' Den bleka (med blyhvitt öfverdragna) våghästens (fartygets) hårdrådige ödeläggare (den tappre konungen: Harald Hårfager) lät helt ung i högsta tid (under lyckligaste förebud) tränga (föra) skeppens framstammar i sjön (i hafvet).

<blockquote>189. Se Fagrskinna pag. 9 och Fornmanna sögur 10, 186—187. Yttrande i anledning af Harald Hårfagers första sjöstrid, i hvilken Mörer och Romsdalingar besegrades och de förras konung stupade. </blockquote>

''190. Erringar-Siein:'' Ändock att (ehuru) hela folket förkunnar (alla menniskor förespå) skalden (mig) ofred söderifrån (söderut), så lasta vi dock Geiters (sjökonungens) denna häst (detta skepp) med grus (så intaga vi dock barlast) (och) våga oss glada åstad.

<blockquote>190. ''nennum'' af ''nenna'', göt. ''*nanþjan''; se ofvanför, 133. </blockquote>

''191. Hallvard:'' Sveides (sjökonungens) sidolånga renar (skepp med långa sidor) kom (förde) du, Svens segersälle son! å Sölses (sjökonungens) bänks (fälts: hafvets) stig. Sundets djur (fartygen) gingo från land.

<blockquote>191. ''Svens segersälle son'': sannolikt Knut den Store, till hvilkens ära skalden skrifvit ett lofqväde. Se Olof den Hel. saga, cap. 183. Fornm. s. 11, 187. </blockquote>

''192. Thord Sjareksson:'' Solbordshästen (solskärmshästen, sköldhästen: fartyget) lät norrifrån kröka förbi (seglade norrifrån i en krok förbi) Siggja. Vinden sköt (förde) Gylfes (sjökonungens) lands (hafvets) häst (skeppet) söderut förbi Aumar; men måsens väghäst (hafvets häst: skeppet) lade sedan både Körmt och Agder bakоm stammen (seglade sedan förbi både K. och A.). Mastens häst (fartyget) gick förbi Lister.

<blockquote>192. ''Siggja'', en ö i sydliga delen af Bergens stift, vester оm ön Moster, bredvid Bommelön. — ''Aumar,'' öar hörande till Stavangers amt och belägna nordligt om Hvitingsö. — ''Körmt,'' nu Karmön, hörande till samma amt. — ''Agder'' och ''Lister'' hörande till sydliga och sydligaste Norge. </blockquote>

''193. Markus:'' Hafvets björn (skeppet) gick skyndsamt öfver fjärdormens (ålens) snöhopar (de skummande vågorna); hvalfiskens bonings (hafvets) björn (fartyget) lopp öfver hvita skummets branter (vågorna); hafssvallets björn (skeppet) gick fram å hafsskidens (fartygens) gamla stigar; stormbekämpande bröt (genombröt) stöttans björn (skeppet) skärets dånande fjätter (hafvet).

<blockquote>193. ''vetrliþi'' vintergångare: som går i vinterqvarter: björn. — ''hvíti'', m., något hvitt, hvitt skum, hvita. Jfr Rask, Anvisn. till Isl. pag. 182, c. — ''þann ívgtanni'' läs ''rann-íugtanni'', det förra af ''rann'' = göt. ''razn'' hus, och det sednare af ''íug + tanni'' stridstandad: björn. Anm. ''íug'' beslägtadt med ''jögun'' och med det göt. ''jiuka έριθεία, rixa. </blockquote>

''194. Harald Hårdråde:'' Plankan (skeppet) skar (banade sig väg) förbi det vida Sicilien; vi voro då hurtiga. Däckets hjort (skeppet) skred (gick) skyndsamt (och) alldeles efter förmodan under drängarne (de unga männen).

<blockquote>194. Har Hårdr. s. cap. 15. </blockquote>

''195. Einar:'' О du, ringens fredsfördrifvare (frikostige ringutdelare)! Den förträfflige unge mannen kan dock ej länge vara med dig, om ej något (någon fördel) åtföljer det (är förenad dermed). Vi utrusta hafssvallets elg (ett skepp).

<blockquote>195. ''nakqva'' d. ä. ''nakkva'' något; till ursprung och betydelse fullkomligt lika med ett antaget götiskt ''ni vait wa'' nescio quid. De särskilda formerna af detta fornnordiska pronomen låta hänföra sig, dels till ''ni vait was'', dels till ''ni vait warjis,'' båda = ''nescio quis.'' </blockquote>

''196. Måne:'' Hvad lär du, hängfärdiga, kindgråa karl (eländiga, gråskäggiga gubbe)! å hafvets utter (skeppet) kunna uträtta bland de unga männen, ty din kraft far ju skyndsamt sin kos?

<blockquote>196. ''acri'' läs ''otri'' för halfassonansens skull; ''otr'', skr. ''udras'' (i forment hänseende beslägtadt med ύδρος, ύδρα) af rad. ''und'', fordom ''vand'' madidum esse. </blockquote>

''197. Räf:'' Men guldförminskaren (guldutdelaren) lydde Thorsten (gjorde Th. till viljes). Rullvargens (den på rullar i hafvet utförda vargens: skeppets) lund (skeppsanföraren) är jag huld (trogen) till (ända till) brynspöets (svärdets) vredes (drabbningens) ord (samtal: ända tills striden talat: ända i döden).

<blockquote>197. ''heimvandil'' läs ''heinvandil''. </blockquote>

''198. Eyjolf Dadaskald:'' Å Meites (sjökonungens) skid (skeppet) for mycket sent оm dagen den unge (Erik, Håkan Jarls son) med tillräckligt manskap emot kustlandets (Möres) tappre höfding (Skopte, Håkan Jarls måg).

<blockquote>198. Se Olof Tryggvasons s. cap. 20. </blockquote>

''199. Styrkar Oddason:'' Och efter (för att förfölja) den förträfflige kringstänkaren af flodens eld (guldutdelaren) åkte (seglade) modigt Högnes (sjökonungens) folk (krigarne) i rullens vagnar (på skeppen) å Heides (sjökonungens) snöhopar (öfver de skummande vågorna).

''200. Thorbjörn:'' Rullens höga vagns (skeppets) belastare (mannen), han som, о du guldutdelare! fick Hvita-Krists högsta lycka, var i skirningsbrunnen (döpelsefunten: blef döpt).

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:51
Linje 78:		Linje 78:

	''200. Thorbjörn:'' Rullens höga vagns (skeppets) belastare (mannen), han som, о du guldutdelare! fick Hvita-Krists högsta lycka, var i skirningsbrunnen (döpelsefunten: blef döpt).		''200. Thorbjörn:'' Rullens höga vagns (skeppets) belastare (mannen), han som, о du guldutdelare! fick Hvita-Krists högsta lycka, var i skirningsbrunnen (döpelsefunten: blef döpt).
−
−
−
−	~~<br><br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 15 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:51

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 15