JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:51

2013-12-22T09:51:36Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 16

2013-01-13T05:02:56Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 16

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 16]] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''52. Huru Christus omskrifvas'''</big></center>

''201. Eilif Gudrunarson:'' Klippans grundläggare (Christus) säger man sitta söderut vid Urds (vishetsgudinnans) brunn: så har den starke konungen stärkt (befästat) sig med Roms gudars (de hedniske gudarnes) länder.

<blockquote>201. ''setbergs:'' här upplöser jag detta ord i ''set + bergs'', och anser ''set'' ss. асc. sing. af ett masc. ''setr'' sättare, grundläggare. Om detta förfaringssätt godkännes, behöfver man ej för constructionens fullständighet underförstå något, såsom Christus eller dylikt, hemtadt från annat håll. ''Setberg'' betyder annars klippa; se 119, 11. </blockquote>

''202. Skapte Thoroddsson:'' Munkadrottens (Christi) makt är störst; Gud förmår uträtta det mesta. Den mäktige Christus skapade hela verlden och reste (uppbyggde) Roms sal (den Romerska kyrkan).

''203. Markus:'' Vindhusets (luftens: himmelens) konung (Christus) skapade jorden och himlarne, såsom ock deras förträffliga här (allt hvad der finnes). Christus, menniskornas konung, förmår allena råda öfver allt.

<blockquote>203. ''dyggjan'' läs ''dyggvan.'' </blockquote>

''204. Eilif Kuhiasvein:'' Stormens hems (himmelens) färd (invånare: englarne) och männernas folk (menniskorna) luta sig för (buga sig för: tillbedja) det heliga korset; men all annan sann ära tillkommer allena Mariœ son.

<blockquote>204. ''kristi'' läs ''krúzi.'' </blockquote>

''205. Den samme:'' Himlarnes rena skara lutar sig för (tillbeder) Mariæ herrlighets (herrlige) son. Sann makt utöfvar menniskornas konung. Menniska är han och gud.

<blockquote>205. ''mildíng'' läs ''mildíngr.'' </blockquote>

''206. Den samme:'' Guds väns (den gudfruktiges) makt är bättre (större) än menniskor kunna tro (föreställa sig); dock är englarnes milde konung heligare och förträffligare än allt (än allt annat).

''207. Sighvat:'' Fordom rådde sända (sände) Jordans konung (Christus) fyra englar ur luften (från himmelen). I forsen (floden) tvådde han (Johannes Döparen) å höfdingen (Christus) heligt hår (hufvudet).

<blockquote>207. ''skopt'' neutr., hår; göt. ''skuft.'' </blockquote>

''208. Arnor:'' Böner håller (uppsänder) jag för manfallets (stridens) uppeggare (stridshöfdingen) till Grekernas och Gardernas (Miklagårds) förträffliga vårdare (Christus); så lönar jag konungen för hans gåfva.

<blockquote>208. ''launat'' läs ''launak = launa ek.— bón'' bön, pl. ''bónir'' l. ''bænir'' förutsätter ett göt. ''busns'', pl. ''busneis'', af ''biudan'' bjuda, men har betydelse likasom af ''*besns'', pl. ''besneis'', af ''bidjan'' bedja. </blockquote>

''209. Eilif Kulnasvein:'' Himmelens ära (herrliga skara) lofvar menniskornas styresman (Christus); han är konung öfver allt.

''210. Einar Skuleson:'' Lät han, som vårdar (beskyddar) jordens invånare, han, den kroppsligt fagre, som omfattar hela verlden med sin hand (Christus), öppna himmelriket för den förträffliga konungen (Olof den Helige).

<blockquote>210. Se skaldestycket ''Geisli'' (radius), ett qväde till förherrligande af Olof den Heliges underverk. — ''umgeypnandi'', participium med substantiv betydelse af verbet ''umgeypna'' qs. omgöpna, omfatta med det inre af handen ''(gaupn)''. — ''snjöllum'' af ''snjallr'', sv. ''snäll'', förutsätter ett göt. ''snivals'' af verbet ''snivan υπάγειν, φθάνειν''. Nästan på samma sätt ''snarr'', sv. ''snar'', ags. ''snear'', göt. ''*snivars'' af samma ''snivan''. Det begrepp af skyndsamhet och raskhet, som i ringare grad framträder hos sjelfva verbet, stegras deremot hos adjectiverna genom derivationsbokstäfverna ''l'' och ''r''. Jfr gr. adj. på ρός, λός, skr. ''ras, las.'' </blockquote>

211. Sjelfrådig (frivillig) dog sedan å nionde timmen sol-landets (himmelens) konung (Christus), han som hängde å jernnaglar (jernspikar), men dagen förmörkades (egentl. något fördunklade dagen).

<blockquote>211. ''nón'', neutr., ags. ''nôn'', eng. ''noon'', norsk. ''non'', af ''nonus''; således kl. 3 e. m. — Det transitiva ''dóckva, döckta, döckt'' fördunkla förutsätter ett intransitivt ''döckva, döck, dockinn'' blifva dunkel; på samma sätt som ''söckva, söckta, söckt'' forutsätter ett ''söckva, söck, sockinn''; de båda sistnämnda heta på göt. ''sagqjan, sagqida, sagqiþs'' och ''sigqan, sagq, sugqans''; de båda förstnämnda skulle på samma språk heta ''dagqjan, dagqida, dagqiþs'' och ''digqan, dagq, dugqans; deraf inses förhållandet mellan ''döckr, dunkel'' å ena sidan, samt ''*dagqus,*dugqals'' å den andra. </blockquote>

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:51
Linje 70:		Linje 70:

	<blockquote><FONT COLOR=49727E>211. ''nón'', neutr., ags. ''nôn'', eng. ''noon'', norsk. ''non'', af ''nonus''; således kl. 3 e. m. — Det transitiva ''dóckva, döckta, döckt'' fördunkla förutsätter ett intransitivt ''döckva, döck, dockinn'' blifva dunkel; på samma sätt som ''söckva, söckta, söckt'' forutsätter ett ''söckva, söck, sockinn''; de båda sistnämnda heta på göt. ''sagqjan, sagqida, sagqiþs'' och ''sigqan, sagq, sugqans''; de båda förstnämnda skulle på samma språk heta ''dagqjan, dagqida, dagqiþs'' och ''digqan, dagq, dugqans; deraf inses förhållandet mellan ''döckr, dunkel'' å ena sidan, samt ''dagqus,dugqals'' å den andra.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>		<blockquote><FONT COLOR=49727E>211. ''nón'', neutr., ags. ''nôn'', eng. ''noon'', norsk. ''non'', af ''nonus''; således kl. 3 e. m. — Det transitiva ''dóckva, döckta, döckt'' fördunkla förutsätter ett intransitivt ''döckva, döck, dockinn'' blifva dunkel; på samma sätt som ''söckva, söckta, söckt'' forutsätter ett ''söckva, söck, sockinn''; de båda sistnämnda heta på göt. ''sagqjan, sagqida, sagqiþs'' och ''sigqan, sagq, sugqans''; de båda förstnämnda skulle på samma språk heta ''dagqjan, dagqida, dagqiþs'' och ''digqan, dagq, dugqans; deraf inses förhållandet mellan ''döckr, dunkel'' å ena sidan, samt ''dagqus,dugqals'' å den andra.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>
−
−
−
−	~~<br><br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 16 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:51

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 16