JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:46

2013-12-22T09:46:36Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 2

2013-01-13T04:53:50Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 2

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 2]] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''3. Huru poesien omskrifves'''</big></center>

''26. Einar Skålaglam:'' Den hugstore landvårdaren beder jag höra på (lyssna till) fjärdbenets (klippans) männers (dvergarnes) dräggs (jästs) vätska (öldryck: min sång). Hör, jarl, Qvasers blod (mina verser)!

<blockquote>26. ''jarl'', ags. ''eorl'', eng. ''earl'', af samma stam som det göt. ''air'' mane, ''airiza'' senior och det nht. der ''erste'' primus. — ''vörðr'' custos; jfr göt. ''vards'', custos, ''vars'' cautus, skr. rad. ''vrĭ'' tegere, probibere. </blockquote>

''27. Den samme:'' Öfver Ulls hela skeppsbesättning
(hela den sköldbeväpnade skaran) går (höres) dens bland dvergarne (den dvergens, neml. Galars) bergs (från berget framströmmande) grundvätska (dryck: sang), som befordrar eggelsen (uppeggar) till stridens gårds (sköldens) sorg (att skada skölden, att begynna strid).

<blockquote>27. Om Ull, se cap. 14; om hans ask eller skepp, se cap. 49 (48). — ''asksaung'' läs ''asksögn''. — ''grumila'' läs ''grunnlá''. </blockquote>

''28. Orm Stenthorsson:'' Att ölbrickans (ölskänkerskans: min kärestas) och mitt eget lik efter döden måtte bäras i en och samma sal (graf), mottage männerna Dvalins (dvergens) dryck (derom beder jag männerna med min sång).

''29. Räf:'' Klippfolkets (jättarnes) gille (dryck: sången) rör sinnets åkerrenar på Thorsten (beveker Thorstens bröst). Bergmörernas (berginvånarnes: jättarnes) våg (sången) brusar. Jag beder männernas slägte höra på.

<blockquote>29. Verbet ''róa'' remigare tages har i transitiv betydelse; jfr ερεσσεω ποδα, Eur. </blockquote>

''30. Egil:'' Bjöd mig konungen gästfrihet, nu har jag en uppfordran till hans beröm; bar jag Odens mjöd (en sång) till Anglernas land.

<blockquote>30. Se Höfuðlausn, str. 2.— Egil Skallagrimsson, född i Norge af Norska föräldrar, hvilka sedan flyttade öfver till Island, tillämnade ett besök hos konung Adalsten, men led skeppsbrott vid Humbers mynning och måste, då han insåg omöjligheten att kommа undan, öfverlemna sig åt sin dödsfiende Erik Blodyxa, som då för tiden hade sitt säte i Jorvík (York). För att rädda sitt lif, diktade han då, på sin vän Arinbjörns råd, till konungens ära det qväde, som blef kalladt Höfuðlausn, emedan han derigenom löste sitt hufvud undan konungens vrede. </blockquote>

''31. Glum Geirason:'' Lyssne de (man)! Gudarnes konungs (Odens) furstars (Asarnes) gille börjar jag (jag uppstämmer en sång). Tystnad bjuda vi derföre, att vi spörja männernas nederlag.

<blockquote>31. Likasom man af BUD har ''. . . busns'', så kunde man af HLUD hafva ''hlusns''; och likasom man af ''taikns'' har ''taiknjan'', så kunde man af ''hlusns'' hafva ''hlusnjan'' auscultare, ''lyssna''. En annan fråga är, om HLUD låter upplösa sig i HLU + D = ΚΛΥ + ΘΕ = ÇRU + DHÂ, hvilken fråga torde kunna med ja besvaras. Jfr Benfey, Kurze Skr. Gr. §. 72.— ''beiðir'' af ''beiða'' fordra, egentl. låta någon bida, vänta, deraf ''nödga, befalla''. Jfr förhållandet mellan göt. ''baidjan'' och ''beidan''. — ''af'' läs ''at''. </blockquote>

''32. Eyvind:'' Önskar jag uppmärksamhet åt hans sång (sången öfver honom), medan böterna för Gilling (qvädet) jag frarahafver (uppstämmer); medan hans ätt i galgens bördas (Odens) kittellag (i Odrærers vätska: i sången) till gudarne vi uppräkna.

<blockquote>32. Оm Gilling och böterna för honom, se Bragaræður, 57. —''Gálga-grams'' läs ''Gálga-farms'', och se dessutom Hávamál, Rúnatals Þáttr Oðins, 1. </blockquote>

''33. Einar Skålaglam:'' Hafvets varg (skeppet) framrusar för konungen; furstens verk behaga mig. Odrærers våg tjuter beständigt vid ljudens klippor (tänderna: sången ljuder beständigt i min mun).

''34. Den samme:'' Nu är det så, att Bodns våg (sangen) visar sig växa (later förnimma sig). Göre konungens folk tystnad i salen och lyssne till bergsaxernas (berginvånarnes: dvergarnes) skepp (skaldens framställning).

<blockquote>34. ''fley'' skepp; jfr πλοίον af πλεω, skr. plavàmi. Enahanda ursprung och betydelse hafva äfven ''flaust'' och ''flaustr.'' </blockquote>

''35. Eilif Gudrunarson:'' Varde (tillkomme) det dig att råda öfver (bestämma) vängåfvorna, alldenstund Sóns ords säd (en sång) om landets furste (dig) gror hos oss å sinnets åkerren (vill arbeta sig fram ur vårt bröst).

<blockquote>35. ''mæran'' läs ''mærar'', gen. sing. af ''mæri.'' </blockquote>

''36. Völustein:'' Hör, Glaumbergs Egil, Mimers väns (Odens) mig (nu mera) tillhöriga strömmar (sånger) ljuda vid gommens skär (tänderna). Mig är gifvet Thunds (Odens) fynd (skaldegåfvan).

<blockquote>36. Glaumbergs Egil, så benämnd förmodligen efter gården, der han bodde. </blockquote>

''37. Orm Stenthorsson:'' Männerna behöfva ej underhålla (hysa) fruktan för min sång. Ingen hädelse (inga skymfliga tillmälen) kastar jag i Vidurs (Odens) fångst (sången); vi kunna dikta ett lofqväde.

<blockquote>37. ''uggr'' fruktan; jfr göt. ''ogan'' frukta. — ''snÝr ek'' i st. f. ''snÝ ek.'' </blockquote>

''38. Ulf Uggason:'' Stridens Njörds (Odens) vätska (sången) uppegar sinnet hos (uppmuntrar) den skattmilde (frikostige), hugglade Olof. Honom vill jag till Grimners (Odens) gåfva (sangen) inbjuda.

<blockquote>38. I st. f. ''marþar'' läs ''Njarðar'' (niarþar). </blockquote>

''39. Eyvind:'' . . . medan hans ätt i galgens bördas (Odens) kittellag (i Odrærers vätska: i sången) till gudarne vi uppräkna.

<blockquote>39. Se 32. </blockquote>

40. Jag har både bergjarlens (jättens) bruds (trollqvinnans) svällande vind (lyckliga skaldeanlag) och dvergarnes sent åldriga skepp (varaktiga sånger) mer än tillräckligt att sända någon väg (någorstädes).

<blockquote>40. ''til'' egentl. ''för mycket. — trollqvinnans vind'' = ''håg, sinne;'' se cap. 70. </blockquote>

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:46
Linje 93:		Linje 93:

	<blockquote><FONT COLOR=49727E>40. ''til'' egentl. ''för mycket. — trollqvinnans vind'' = ''håg, sinne;'' se cap. 70.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>		<blockquote><FONT COLOR=49727E>40. ''til'' egentl. ''för mycket. — trollqvinnans vind'' = ''håg, sinne;'' se cap. 70.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>
−
−
−
−
−
−	~~<br><br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 2 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:46

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 2