http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&feed=atom&action=historyDe nordiska lapparnas religion Kap. II Nomadlifvets religion - Revisjonshistorikk2024-03-28T08:40:17ZRevisjonshistorikk for denne sidenMediaWiki 1.34.0http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&diff=63509&oldid=prevJesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten2021-10-17T13:41:32Z<p>Tilbakestilte endringer av <a href="/wiki/Spesial:Bidrag/Jesper" title="Spesial:Bidrag/Jesper">Jesper</a> (<a href="/./index.php?title=Brukerdiskusjon:Jesper&action=edit&redlink=1" class="new" title="Brukerdiskusjon:Jesper (siden finnes ikke)">brukerdiskusjon</a>) til siste versjon av <a href="/wiki/Bruker:Carsten" title="Bruker:Carsten">Carsten</a></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 17. okt. 2021 kl. 13:41</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Linje 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[ Fil:De nordiska lapparnas religion <del class="diffchange diffchange-inline">fig</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">5.jpg|thumb</del>|<del class="diffchange diffchange-inline">400px</del>|<del class="diffchange diffchange-inline"><center> Seitar och offermåltid. Ur SCHEFFERUS Historia van Lapland. Amsterdam 1682 </center>]] </del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">|- style="background-color:#e9e9e9" </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">|-</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! </ins>[[Fil:<ins class="diffchange diffchange-inline">Svensk.gif|32px|link=</ins>De nordiska lapparnas religion <ins class="diffchange diffchange-inline">Kap</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">II Nomadlifvets religion]] !! </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>|<ins class="diffchange diffchange-inline">-</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>|<ins class="diffchange diffchange-inline">}</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
</table>Jesperhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&diff=63508&oldid=prevJesper på 17. okt. 2021 kl. 13:402021-10-17T13:40:27Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 17. okt. 2021 kl. 13:40</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Linje 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[ Fil:De nordiska lapparnas religion <ins class="diffchange diffchange-inline">fig. 5.jpg|thumb|400px|<center> Seitar och offermåltid. Ur SCHEFFERUS Historia van Lapland</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Amsterdam 1682 </center></ins>]] </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">|- style="background-color:#e9e9e9" </del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">|-</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! </del>[[Fil:<del class="diffchange diffchange-inline">Svensk.gif|32px|link=</del>De nordiska lapparnas religion <del class="diffchange diffchange-inline">Kap</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">II Nomadlifvets religion</del>]] <del class="diffchange diffchange-inline">!! </del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">|-</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">|}</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
</table>Jesperhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&diff=63493&oldid=prevCarsten på 15. okt. 2021 kl. 15:462021-10-15T15:46:33Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 15. okt. 2021 kl. 15:46</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l18" >Linje 18:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 18:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>I det föregående kapitlet ha vi behandlat en ritkomplex, som går tillbaka till det tidigaste stadiet af lapparnas religionshistoria, jägarstadiet. Vid den tid åter, hvarifrån våra källor härstamma, kan björnmåltiden såsom sådan knappast ha varit ett moment i lapparnas religion. För nomadlappen var den en från förfädren ärfd sed, som han iakttog på grund af naturmänniskans obenägenhet att bryta med det häfdvunna, och hvartill han anknöt allehanda bruk, Som han såg sina grannar iakttaga. Men det religiösa momentet hade anpassat sig till nomadlifvets förändrade förhållanden. Utvecklingen af denna stora måltid vid fångsten af storvildt till en religiös gemensamhetsmåltid och därifrån till offermåltid är ej svår att följa. På grund af de omfattande anstalter man måste vidtaga för att kunna döda ett sådant djur vande man sig vid att sammankalla dem, som deltagit i jakten, till att förtära bytet. Det är naturligt, att det skulle blifva de närmaste. Dessa stora måltider blefvo sålunda inseglet på samhörigheten. Det kunde också hända, att man i anledning af den stora tillfredsställelse, som en sådan fest ingaf deltagarne, kunde, där förutsättningar i öfrigt funnos för en sådan utveckling, öfvergå till att uppfatta djuret själft såsom det, som sammanhöll klanen. Detta har dock aldrig blifvit fallet hos lapparna. Där var måltiden det centrala, och riterna gåfvo uttryck åt glädjen öfver denna, där de ej förknippades med från andra håll lånade tankar.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>I det föregående kapitlet ha vi behandlat en ritkomplex, som går tillbaka till det tidigaste stadiet af lapparnas religionshistoria, jägarstadiet. Vid den tid åter, hvarifrån våra källor härstamma, kan björnmåltiden såsom sådan knappast ha varit ett moment i lapparnas religion. För nomadlappen var den en från förfädren ärfd sed, som han iakttog på grund af naturmänniskans obenägenhet att bryta med det häfdvunna, och hvartill han anknöt allehanda bruk, Som han såg sina grannar iakttaga. Men det religiösa momentet hade anpassat sig till nomadlifvets förändrade förhållanden. Utvecklingen af denna stora måltid vid fångsten af storvildt till en religiös gemensamhetsmåltid och därifrån till offermåltid är ej svår att följa. På grund af de omfattande anstalter man måste vidtaga för att kunna döda ett sådant djur vande man sig vid att sammankalla dem, som deltagit i jakten, till att förtära bytet. Det är naturligt, att det skulle blifva de närmaste. Dessa stora måltider blefvo sålunda inseglet på samhörigheten. Det kunde också hända, att man i anledning af den stora tillfredsställelse, som en sådan fest ingaf deltagarne, kunde, där förutsättningar i öfrigt funnos för en sådan utveckling, öfvergå till att uppfatta djuret själft såsom det, som sammanhöll klanen. Detta har dock aldrig blifvit fallet hos lapparna. Där var måltiden det centrala, och riterna gåfvo uttryck åt glädjen öfver denna, där de ej förknippades med från andra håll lånade tankar.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Måltiden var och förblef det sammanhållande. Det var också Måltiden, som fortlefde trots ändrade lefnadsförhållanden. Särskildt torde den med måltiden förbundna gemensamhetstanken ha framträdt vid den stora höstslakten. Då ägde hufvudoffren rum med rikliga måltider. Det var den tid, då man bäst höll ihop. Farorna voro då minst för hjorden. Tyvärr meddela våra källor endast faktum utan några ingående beskrifningar. Vi veta, att man offrade, och att man gjorde sig glada dagar, men själfva riterna äro ej bevarade.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Måltiden var och förblef det sammanhållande. Det var också Måltiden, som fortlefde trots ändrade lefnadsförhållanden. Särskildt torde den med måltiden förbundna gemensamhetstanken ha framträdt vid den stora höstslakten. Då ägde hufvudoffren rum med rikliga måltider. Det var den tid, då man bäst höll ihop. Farorna voro då minst för hjorden. Tyvärr meddela våra källor endast faktum utan några ingående beskrifningar. Vi veta, att man offrade, och att man gjorde sig glada dagar, men själfva riterna äro ej bevarade.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det är för öfrigt påfallande, att primitiva bruk vid slaktandet och uppätandet af renen bevarats genom tiderna ända upp i våra dagar. TURI berättar, hur lappen, då han uttagit en ren till slakt leder honom till påssjo-sidan af kåtan och där slaktar honom.<ref>Turi o. a. a., s. 138.</ref> LAESTADIUS lifliga beskrifning, hur det är husfadern, som kokar köttet och delar ut det, äger än i dag sin riktighet.<ref>Læstadius, P. Fortsättning af Journalen öfver missionsresor i Lappmarken, Stockholm 1833, s. 35 ff.</ref> Det är i detta sammanhang man bör se HÖGSTRÖMS yttrande: “Det är till märkandes, att intet kvinnfolk hos lapparna (utan på resor och för nöds skull) får befatta sig med matlagning; utan husbonden har förbehållit sig det besväret själf, eller sätter han därtill sin dräng“.<ref>Högström, Pehr. Beskrifning öfver de till Sveriges Krona lydande Lappmarker, s. 123.</ref> Köttet är liksom vid björnmåltiden på visst sätt tabu för kvinnorna. Vidare krossar han ej något ben, utan skiljer köttet från benen. “Häraf har han“, säger LAESTADIUS, “den fördelen, att han icke behöfver krossa något ben, ehuru köttet är fruset, när han skall lägga det i grytan. Inga benskärfvor finnas i hans soppa“. LAESTADIUS tillägger, att svenskarna “icke äro så noga som lappen att icke krossa ben“.<ref>Læstadius o. a. a., s. 34.</ref> Vi se lätt, att detta är en kvarlefva från den tid, då man hedrade djuret genom att noggrant begrafva dess ben.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det är för öfrigt påfallande, att primitiva bruk vid slaktandet och uppätandet af renen bevarats genom tiderna ända upp i våra dagar. TURI berättar, hur lappen, då han uttagit en ren till slakt leder honom till påssjo-sidan af kåtan och där slaktar honom.<ref>Turi o. a. a., s. 138.</ref> LAESTADIUS lifliga beskrifning, hur det är husfadern, som kokar köttet och delar ut det, äger än i dag sin riktighet.<ref>Læstadius, P. Fortsättning af Journalen öfver missionsresor i Lappmarken, Stockholm 1833, s. 35 ff.</ref> Det är i detta sammanhang man bör se HÖGSTRÖMS yttrande: “Det är till märkandes, att intet kvinnfolk hos lapparna (utan på resor och för nöds skull) får befatta sig med matlagning; utan husbonden har förbehållit sig det besväret själf, eller sätter han därtill sin dräng“.<ref>Högström, Pehr. Beskrifning öfver de till Sveriges Krona lydande Lappmarker, s. 123.</ref> Köttet är liksom vid björnmåltiden på visst sätt tabu för kvinnorna. Vidare krossar han ej något ben, utan skiljer köttet från benen. “Häraf har han“, säger LAESTADIUS, “den fördelen, att han icke behöfver krossa något ben, ehuru köttet är fruset, när han skall lägga det i grytan. Inga benskärfvor finnas i hans soppa“. LAESTADIUS tillägger, att svenskarna “icke äro så noga som lappen att icke krossa ben“.<ref>Læstadius o. a. a., s. 34.</ref> Vi se lätt, att detta är en kvarlefva från den tid, då man hedrade djuret genom att noggrant begrafva dess ben.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Äfven själfva slakten har långt fram i senare tider bevarat sin rituella karaktär. Man har framhållit, att hos semiterna all slakt var offer.<ref>Smend, R. Lehrbuch der alttestamentlichen Religionsgeschichte, 2 uppl., s. 140.</ref> Detta kan med samma rätt påstås om lapparna. Dock torde det vara riktigare att om såväl semiter som lappar säga, att slakten och ätandet af köttet hos dem blott var af rituell karaktär. Men då nomaden ständigt hade storvildt tillgängligt i sin hjord, är det tydligt, att fångsten häraf ej längre skulle vara den ritbildande faktorn. Öfver villebrådet hade människan blifvit herre, men öfver marken, hvaraf villebrådet i sin ordning var beroende, rådde hon ej. Nomaden vandrade i det stora hela samma vägar år efter år. Det var på samma plats brunsttiden började, på samma plats renkorna kalfvade, på samma plats som den lämpligaste slakttiden inföll. Traktens beskaffenhet, tillgång på bete, skydd för svåra oväder under kalfningstiden m. m. dylikt blef hufvudsaken, det som alldeles särskildt framkallade reflektionen. Likasom under jägarstadiet alltefter djurens olika storlek föreställningen om makten växlade, blef för nomaden uppenbarelsen däraf beroende af markens beskaffenhet. Men var en gång uppfattningen bunden härvid, förstå vi också lätt uppkomsten af lapparnas ursprungliga gudar, seitarna, stengudarna. Vi veta, att enligt all primitiv uppfattning kraften koncentrerar sig till en spets, till det sist återstående. Vi känna dessa granar från bröllopsgårdarna i Dalarna, där man bortskalat alla kvistar utom toppens, eller vi känna till “maktbiten” i brödet. Här möta vi samma tanke, som ursprungligen inlades i stenbilden. Denna stod på ett fjäll, en kulle eller dylikt, som på något sätt särskilde sig från den omgifvande naturen, “vid bergsändar, vid uddar af träsk, på holmar, vid forsar."<ref>Högström o. a. a., s. 182.</ref> Och på dylika platser var stenen ifråga genom sin af naturen gifna form särskildt framträdande. Det är också af stort intresse att se, hur man uppfattat dessa seitar. Först må dock påpekas, att TORNÆUS och efter honom SCHEFFERUS tala om seitar äfven af trä. <ref>Tornæus. Berättelse (Sv. Landsm. XVII: 3), s. 27. Schefferus Lapponia, s. 106.</ref> Träbilder finnas visserligen hos lapparna, men de äro lika litet som växtlighetsriterna inhemska. Så framställes Tor alltid af trä, aldrig af sten, men han är, såsom vi sedermera skola se, ej en inhemsk lappsk gud. Äfven andra vid offren förekommande träföremål och träd äro en senare företeelse. Den gamle lappen HANS FRIJAR förklarade också enligt GRAAN på förfrågan, om de hafva haft några bilder af trä: “Vi hafva inga andra beläten haft utan stenar".<ref>Graan o. a. a., s. 63.</ref></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Äfven själfva slakten har långt fram i senare tider bevarat sin rituella karaktär. Man har framhållit, att hos semiterna all slakt var offer.<ref>Smend, R. Lehrbuch der alttestamentlichen Religionsgeschichte, 2 uppl., s. 140.</ref> Detta kan med samma rätt påstås om lapparna. Dock torde det vara riktigare att om såväl semiter som lappar säga, att slakten och ätandet af köttet hos dem blott var af rituell karaktär. Men då nomaden ständigt hade storvildt tillgängligt i sin hjord, är det tydligt, att fångsten häraf ej längre skulle vara den ritbildande faktorn. Öfver villebrådet hade människan blifvit herre, men öfver marken, hvaraf villebrådet i sin ordning var beroende, rådde hon ej. Nomaden vandrade i det stora hela samma vägar år efter år. Det var på samma plats brunsttiden började, på samma plats renkorna kalfvade, på samma plats som den lämpligaste slakttiden inföll. Traktens beskaffenhet, tillgång på bete, skydd för svåra oväder under kalfningstiden m. m. dylikt blef hufvudsaken, det som alldeles särskildt framkallade reflektionen. Likasom under jägarstadiet alltefter djurens olika storlek föreställningen om makten växlade, blef för nomaden uppenbarelsen däraf beroende af markens beskaffenhet. Men var en gång uppfattningen bunden härvid, förstå vi också lätt uppkomsten af lapparnas ursprungliga gudar, seitarna, stengudarna. Vi veta, att enligt all primitiv uppfattning kraften koncentrerar sig till en spets, till det sist återstående. Vi känna dessa granar från bröllopsgårdarna i Dalarna, där man bortskalat alla kvistar utom toppens, eller vi känna till “maktbiten” i brödet. Här möta vi samma tanke, som ursprungligen inlades i stenbilden. Denna stod på ett fjäll, en kulle eller dylikt, som på något sätt särskilde sig från den omgifvande naturen, “vid bergsändar, vid uddar af träsk, på holmar, vid forsar."<ref>Högström o. a. a., s. 182.</ref> Och på dylika platser var stenen ifråga genom sin af naturen gifna form särskildt framträdande. Det är också af stort intresse att se, hur man uppfattat dessa seitar. Först må dock påpekas, att TORNÆUS och efter honom SCHEFFERUS tala om seitar äfven af trä. <ref>Tornæus. Berättelse (Sv. Landsm. XVII: 3), s. 27. Schefferus Lapponia, s. 106.</ref> Träbilder finnas visserligen hos lapparna, men de äro lika litet som växtlighetsriterna inhemska. Så framställes Tor alltid af trä, aldrig af sten, men han är, såsom vi sedermera skola se, ej en inhemsk lappsk gud. Äfven andra vid offren förekommande träföremål och träd äro en senare företeelse. Den gamle lappen HANS FRIJAR förklarade också enligt GRAAN på förfrågan, om de hafva haft några bilder af trä: “Vi hafva inga andra beläten haft utan stenar".<ref>Graan o. a. a., s. 63.</ref></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Seiten kallades ofta af de svenska lapparna “Storjunkaren”, ett namn, som enligt RHEEN är “taget af norska tungomålet, emedan de kalla sina landshöfdingar Junkare".<ref>Rheen o. a. a., s. 37.</ref> Detta namn innebär också, att seiten betraktas som gud endast för ett visst område, något som är helt naturligt, då seiten ju är platsens maktkoncentration. Detta får också uttryck i nyssnämnde HANS FRIJARS svar på frågan, hvilka välgärningar de väntade af stenafgudarna: “Inga andra utan att renboskapen måtte väl trifvas, fiskeri och fågelfångst väl lyckas"<ref>Graan o. a. a., s. 63 f.</ref>, ting, som ju helt kunna sägas bero af mark och sjö.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Seiten kallades ofta af de svenska lapparna “Storjunkaren”, ett namn, som enligt RHEEN är “taget af norska tungomålet, emedan de kalla sina landshöfdingar Junkare".<ref>Rheen o. a. a., s. 37.</ref> Detta namn innebär också, att seiten betraktas som gud endast för ett visst område, något som är helt naturligt, då seiten ju är platsens maktkoncentration. Detta får också uttryck i nyssnämnde HANS FRIJARS svar på frågan, hvilka välgärningar de väntade af stenafgudarna: “Inga andra utan att renboskapen måtte väl trifvas, fiskeri och fågelfångst väl lyckas"<ref>Graan o. a. a., s. 63 f.</ref>, ting, som ju helt kunna sägas bero af mark och sjö.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett vittnesbörd om sin primitiva upprinnelse bevarade seitarna långt in i senare tider däri, att de enligt GRAAN “hafva vissa gränsemären, huru vida Storjunkarens gränser sig sträcka, till eller inom hvilka manvuxna kvinnspersoner få aldrig komma, så framt de döden och annan olycka vilja undvika, utan kvinnorna måste gå eller åka långt därifrån". Till detta GRAANS yttrande lägger den i inledningen omtalade anonyme kommentatorn följande: “Kvinnfolken få icke heller gå rundt om kring sådana heliga berg, på det icke guden genom hennes kringgång må blifva innesluten och således förorsakas att med våld bryta sig ut och tillfoga henne och hennes släkt någon olycka".<ref>Graan, s. 64, not. 1.</ref></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett vittnesbörd om sin primitiva upprinnelse bevarade seitarna långt in i senare tider däri, att de enligt GRAAN “hafva vissa gränsemären, huru vida Storjunkarens gränser sig sträcka, till eller inom hvilka manvuxna kvinnspersoner få aldrig komma, så framt de döden och annan olycka vilja undvika, utan kvinnorna måste gå eller åka långt därifrån". Till detta GRAANS yttrande lägger den i inledningen omtalade anonyme kommentatorn följande: “Kvinnfolken få icke heller gå rundt om kring sådana heliga berg, på det icke guden genom hennes kringgång må blifva innesluten och således förorsakas att med våld bryta sig ut och tillfoga henne och hennes släkt någon olycka".<ref>Graan, s. 64, not. 1.</ref></div></td></tr>
</table>Carstenhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&diff=63492&oldid=prevCarsten: Reuterskiöld : De nordiska lapparnas religion Kap. II Nomadlifvets religion2021-10-15T15:45:50Z<p>Reuterskiöld : De nordiska lapparnas religion Kap. II Nomadlifvets religion</p>
<a href="http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._II_Nomadlifvets_religion&diff=63492">Vis endringer</a>Carsten