http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&feed=atom&action=historyDe nordiska lapparnas religion Kap. I Björnfesten - Revisjonshistorikk2024-03-29T12:31:25ZRevisjonshistorikk for denne sidenMediaWiki 1.34.0http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=67791&oldid=prevCarsten på 18. feb. 2023 kl. 11:272023-02-18T11:27:09Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 18. feb. 2023 kl. 11:27</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l151" >Linje 151:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 151:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Äfven TURI i sin bok om lapparnas lif ger en rest af dylika sägner, då han omtalar, att han hört om en ung kvinna, som uppehöll sig en hel vinter hos björnen i idet, hvarvid huldrorna skaffade henne mat. Och hon födde en son åt björnen.<ref>Turi o. a. a , s. 170.</ref> </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Äfven TURI i sin bok om lapparnas lif ger en rest af dylika sägner, då han omtalar, att han hört om en ung kvinna, som uppehöll sig en hel vinter hos björnen i idet, hvarvid huldrorna skaffade henne mat. Och hon födde en son åt björnen.<ref>Turi o. a. a , s. 170.</ref> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den utförligaste berättelsen är dock FJELLSTRÖMS, hvarför vi här redogöra för den.<ref>Fjellström o. a. a., s. 13 ff.</ref> Tre bröder hade en syster, som de voro så hårda emot, att hon måste fly. Hon kom då till ett björnide, där hon lade sig att sofva. När björnen kom hem och såg henne där, fann han sådant behag i kvinnan, att han gifte sig med henne. Hon födde honom en son. När sonen vuxit upp och björnen blifvit så gammal, att han fick svårt att lifnära sig, sade han till sin hustru, att han ville låta hennes bröder döda sig. Han gick då ut och gjorde i snön spår till idet. Bröderna ringade björnen, som nu lät hustrun sätta ett stycke mässing i hans panna, så att han skulle igenkännas, och så att hans egen son ej skulle döda honom. När nu tiden var inne, kommo bröderna fram. Björnen slog illa de båda äldsta bröderna, som varit hårdast emot hustrun. Slutligen tog han hustrun och bar ut henne. Därför få ej kvinnorna äta af framdelen på björnen “eller längre fram af björnen än vid pass så långt fram på honom, som kvinnan räckte med sina armar, när hon omfamnade björnen, som bar henne ut ur idet“. Hon befallde sedan sin yngsta broder att skjuta honom. Hustrun satte sig sedan ett stycke därifrån och öfvertäckte sitt ansikte, då björnen skulle flås. Hon kunde dock ej låta bli att se på med ett öga. Häraf uppkom bruket, att kvinnorna öfvertäcka sitt ansikte och se på med ett öga genom en mässingsring. Då därefter de tre bröderna börjat koka björnen, kom sonen tillbaka och fann snart, de skjutit hans fader. Nu ville han ha sin del i steken. Men ville de tre ej ge honom. Då tog han ett spö och slog på huden, sägande: min fader, statt upp! Härutaf begynte <del class="diffchange diffchange-inline">björn- köttet </del>röra på sig, så att bröderna blefvo rädda och gåfvo honom sin del. Så har sedan det bruket uppkommit att slå björnen med ris. Af mässingsringen i pannan förklaras vidare seden att pryda björnjägarna och deras redskap med mässing. Björnhustrun lärde bröderna alla de ceremonier, som hennes make sagt henne, att man borde iakttaga för att lyckas på björnjakt.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den utförligaste berättelsen är dock FJELLSTRÖMS, hvarför vi här redogöra för den.<ref>Fjellström o. a. a., s. 13 ff.</ref> Tre bröder hade en syster, som de voro så hårda emot, att hon måste fly. Hon kom då till ett björnide, där hon lade sig att sofva. När björnen kom hem och såg henne där, fann han sådant behag i kvinnan, att han gifte sig med henne. Hon födde honom en son. När sonen vuxit upp och björnen blifvit så gammal, att han fick svårt att lifnära sig, sade han till sin hustru, att han ville låta hennes bröder döda sig. Han gick då ut och gjorde i snön spår till idet. Bröderna ringade björnen, som nu lät hustrun sätta ett stycke mässing i hans panna, så att han skulle igenkännas, och så att hans egen son ej skulle döda honom. När nu tiden var inne, kommo bröderna fram. Björnen slog illa de båda äldsta bröderna, som varit hårdast emot hustrun. Slutligen tog han hustrun och bar ut henne. Därför få ej kvinnorna äta af framdelen på björnen “eller längre fram af björnen än vid pass så långt fram på honom, som kvinnan räckte med sina armar, när hon omfamnade björnen, som bar henne ut ur idet“. Hon befallde sedan sin yngsta broder att skjuta honom. Hustrun satte sig sedan ett stycke därifrån och öfvertäckte sitt ansikte, då björnen skulle flås. Hon kunde dock ej låta bli att se på med ett öga. Häraf uppkom bruket, att kvinnorna öfvertäcka sitt ansikte och se på med ett öga genom en mässingsring. Då därefter de tre bröderna börjat koka björnen, kom sonen tillbaka och fann snart, de skjutit hans fader. Nu ville han ha sin del i steken. Men ville de tre ej ge honom. Då tog han ett spö och slog på huden, sägande: min fader, statt upp! Härutaf begynte <ins class="diffchange diffchange-inline">björnköttet </ins>röra på sig, så att bröderna blefvo rädda och gåfvo honom sin del. Så har sedan det bruket uppkommit att slå björnen med ris. Af mässingsringen i pannan förklaras vidare seden att pryda björnjägarna och deras redskap med mässing. Björnhustrun lärde bröderna alla de ceremonier, som hennes make sagt henne, att man borde iakttaga för att lyckas på björnjakt.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vi ha nu ingående sysslat med lapparnas björnfest och sökt följa dess utveckling. Den har visat, att äfven en till synes så primitiv rit i själfva verket är sammansatt af allehanda olika tankegångar. Vi ha sett, huru bruk, som ha sin enkla och naturliga upprinnelse i den primitiva människans lifsvillkor, så småningom förbundits med från andra håll kommande föreställningar och då förlorat sin ursprungliga betydelse. För oss te sig dessa senare, äfven de, som primitiva. Vi äro därför vid första ögonkastet frestade att skära dem alla öfver en kam och i alla de olika momenten se ursprungliga och primitiva lappska riter. Så är, som vi sett, långt ifrån alltid förhållandet. Ty hur naturligt det än kan synas, att ett jägarfolk med björnens ingående och utgående ur idet förknippade tankar på vinterns början och slut, kunna vi dock icke i därtill anknutna växtlighetsriter se inhemska bruk hos vare sig jägar- eller nomadfolk. Växtlighetsriter uppstå i en annan kultur. Från denna kunna de anknytas till jägarfolkets riter. Sedan är det icke uteslutet, att sådana företeelser som björnens ingående och utgående ur idet kunnat i någon mån gifva stoff till ett högre stående folks mytbildning, då sådan började uppstå kring dess växtlighetsgudar. Af denna art är nu en gång historiens växelverkan. För oss har detta religionshistoriska spörsmål icke något intresse i detta sammanhang, där vi endast sökt finna de i lapparnas religion inhemska primitiva dragen.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vi ha nu ingående sysslat med lapparnas björnfest och sökt följa dess utveckling. Den har visat, att äfven en till synes så primitiv rit i själfva verket är sammansatt af allehanda olika tankegångar. Vi ha sett, huru bruk, som ha sin enkla och naturliga upprinnelse i den primitiva människans lifsvillkor, så småningom förbundits med från andra håll kommande föreställningar och då förlorat sin ursprungliga betydelse. För oss te sig dessa senare, äfven de, som primitiva. Vi äro därför vid första ögonkastet frestade att skära dem alla öfver en kam och i alla de olika momenten se ursprungliga och primitiva lappska riter. Så är, som vi sett, långt ifrån alltid förhållandet. Ty hur naturligt det än kan synas, att ett jägarfolk med björnens ingående och utgående ur idet förknippade tankar på vinterns början och slut, kunna vi dock icke i därtill anknutna växtlighetsriter se inhemska bruk hos vare sig jägar- eller nomadfolk. Växtlighetsriter uppstå i en annan kultur. Från denna kunna de anknytas till jägarfolkets riter. Sedan är det icke uteslutet, att sådana företeelser som björnens ingående och utgående ur idet kunnat i någon mån gifva stoff till ett högre stående folks mytbildning, då sådan började uppstå kring dess växtlighetsgudar. Af denna art är nu en gång historiens växelverkan. För oss har detta religionshistoriska spörsmål icke något intresse i detta sammanhang, där vi endast sökt finna de i lapparnas religion inhemska primitiva dragen.</div></td></tr>
</table>Carstenhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=63474&oldid=prevCarsten på 14. okt. 2021 kl. 15:202021-10-14T15:20:45Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 14. okt. 2021 kl. 15:20</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l17" >Linje 17:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 17:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[ Fil:De nordiska lapparnas religion fig. 2.jpg|thumb|400px|<center> Bilden är hämtad ur den holländska uppl. af Schefferus efter s. 76. Med verkligheten har den litet att skaffa, utan är tecknad efter Schefferus’ beskrifning. </center>]] Ett af den moderna religionsvetenskapens viktigaste särmärken är, att den sökt tränga så långt som möjligt tillbaka i den religiösa utvecklingens historia. Den har icke stannat vid mytforskningen, utan sökt för sig klarlägga ännu mera primitiva stadier. Delvis har man gått ännu längre, i det man i dessa stadier trott sig äga material att skildra religionens uppkomst. Man har då glömt, att ett för-religiöst eller, om man så vill, icke-religiöst stadium enbart är en psykologisk konstruktion. Historiskt sedt finnes intet enda folk med endast nyuppkomna religiösa institutioner, utan, hur ursprungligt det än i öfrigt må vara, finnas hos detsamma äfven bortdöende sådana. Och hur mycket af vår odlings gryningstider den förhistoriska forskningen än afslöjat för oss, hur religionen uppkommit, har den icke visat. Det synes, som om här skulle kunna tillämpas samma parallel, som SVEN NILSSON använder om människosläktets tillkomst, då han säger: “Ända dit kan forskningen aldrig framtränga. Det förhåller sig i detta hänseende med hela släktet som med individen: huru lifvet väckes, det vet ingen dödlig“.<ref>Nilsson, Sven. Skandinaviska Nordens urinvånare. Lund 1838—1843</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[ Fil:De nordiska lapparnas religion fig. 2.jpg|thumb|400px|<center> Bilden är hämtad ur den holländska uppl. af Schefferus efter s. 76. Med verkligheten har den litet att skaffa, utan är tecknad efter Schefferus’ beskrifning. </center>]] Ett af den moderna religionsvetenskapens viktigaste särmärken är, att den sökt tränga så långt som möjligt tillbaka i den religiösa utvecklingens historia. Den har icke stannat vid mytforskningen, utan sökt för sig klarlägga ännu mera primitiva stadier. Delvis har man gått ännu längre, i det man i dessa stadier trott sig äga material att skildra religionens uppkomst. Man har då glömt, att ett för-religiöst eller, om man så vill, icke-religiöst stadium enbart är en psykologisk konstruktion. Historiskt sedt finnes intet enda folk med endast nyuppkomna religiösa institutioner, utan, hur ursprungligt det än i öfrigt må vara, finnas hos detsamma äfven bortdöende sådana. Och hur mycket af vår odlings gryningstider den förhistoriska forskningen än afslöjat för oss, hur religionen uppkommit, har den icke visat. Det synes, som om här skulle kunna tillämpas samma parallel, som SVEN NILSSON använder om människosläktets tillkomst, då han säger: “Ända dit kan forskningen aldrig framtränga. Det förhåller sig i detta hänseende med hela släktet som med individen: huru lifvet väckes, det vet ingen dödlig“.<ref>Nilsson, Sven. Skandinaviska Nordens urinvånare. Lund 1838—1843 I, s. III.</ref> Till grund för undersökningen i detta kapitel skola vi således icke lägga någon teori om religionens uppkomst. Men å andra sidan stå vi, såsom redan i inledningen framhållits, ej utan möjligheter att äfven beträffande lapparnas religion behandla tidigare stadier än det mytologiska.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>I, s. III.</ref> Till grund för undersökningen i detta kapitel skola vi således icke lägga någon teori om religionens uppkomst. Men å andra sidan stå vi, såsom redan i inledningen framhållits, ej utan möjligheter att äfven beträffande lapparnas religion behandla tidigare stadier än det mytologiska.</div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det gäller då att se till, om bland alla de riter, som våra källor beskrifva, finnes någon grupp, hvilkens förklaring ligger icke i nomadlifvet, utan i jägarlifvet. En sådan grupp tro vi oss ha funnit i de riter, som omtalas, då det gäller fångandet och i synnerhet hemförandet och uppätandet af björnen. Vi öfvergå därför till en undersökning af dessa riter. Härunder skola vi söka visa, att vi i dessa också ha att söka det mest primitiva i lapparnas religion, som vi öfverhufvud kunna lära känna. </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det gäller då att se till, om bland alla de riter, som våra källor beskrifva, finnes någon grupp, hvilkens förklaring ligger icke i nomadlifvet, utan i jägarlifvet. En sådan grupp tro vi oss ha funnit i de riter, som omtalas, då det gäller fångandet och i synnerhet hemförandet och uppätandet af björnen. Vi öfvergå därför till en undersökning af dessa riter. Härunder skola vi söka visa, att vi i dessa också ha att söka det mest primitiva i lapparnas religion, som vi öfverhufvud kunna lära känna. </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l84" >Linje 84:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 83:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>FJELLSTRÖM berättar, att man först dagen efter sedan björnen blifvit fälld hade den stora gemensamma björnmåltiden. Ty samma dag hade man en egendomlig ceremoni med kvinnorna, som vi skola tala om nedan. Att man äfven i äldre tider ej omedelbart efter björnens fällande grep sig an med att äta upp honom, framgår af RHEENS berättelse, ehuru han ej direkt säger det. Han omtalar nämligen, att sedan mötet med; kvinnorna ägt rum, “sätta de sig neder och äta tillsamman, af den bästa mat, de i förråd hafva“<ref>31. 1 Rheen o. a. a., s. 45.</ref>, något som vore alldeles omotiveradt, om de genast skulle börja den präktiga björnmåltiden.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>FJELLSTRÖM berättar, att man först dagen efter sedan björnen blifvit fälld hade den stora gemensamma björnmåltiden. Ty samma dag hade man en egendomlig ceremoni med kvinnorna, som vi skola tala om nedan. Att man äfven i äldre tider ej omedelbart efter björnens fällande grep sig an med att äta upp honom, framgår af RHEENS berättelse, ehuru han ej direkt säger det. Han omtalar nämligen, att sedan mötet med; kvinnorna ägt rum, “sätta de sig neder och äta tillsamman, af den bästa mat, de i förråd hafva“<ref>31. 1 Rheen o. a. a., s. 45.</ref>, något som vore alldeles omotiveradt, om de genast skulle börja den präktiga björnmåltiden.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Sedan nu björnen blifvit inburen i den för kokningen afsedda, särskildt uppförda kojan, har man, enligt FJELLSTRÖM, en hel del att iakttaga. “Björnen lägges vidöppen, då en ryfva eller tratt af näfver gjord, och med tuggad albark fylld, sättes honom under näsan. Förr än han ristas upp, sprutas tuggad albark längs efter björnen, så ock honom i bakändan. Knifvar, yxor, koppar, fat och alla de käril, som vid detta tillfälle äro ärnade att brukas, prydas ock på ofta nämnda sätt med mässing. Äfven så lägges ock mässingsringar och kedja på björnens hufvud till prydning“.<ref>Fjellström o. a. a., s. 20.</ref> Denna uppgift om näfverryfvan förekommer ej i våra andra källor. Det är möjligt, att vi i denna hafva en ersättning för ett gammalt bruk att uppsamla björnens blod i hans skalle. Biskop ROTHOVIUS berättar nämligen i sin predikan vid invigningen af Åbo universitet någonting om finnarnas seder, som tydligen går tillbaka på något sådant, då han säger: “När de fånga en björn, skola de i mörkret göra ett gästabud, dricka björnens skål utur hufvudskallen, låta och murra, såsom björnen låter, således skola de få ytterligare lycka“.<ref>Rothovius, Isak. En christeligh tacksäijelse Predikan til Gud wår</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Sedan nu björnen blifvit inburen i den för kokningen afsedda, särskildt uppförda kojan, har man, enligt FJELLSTRÖM, en hel del att iakttaga. “Björnen lägges vidöppen, då en ryfva eller tratt af näfver gjord, och med tuggad albark fylld, sättes honom under näsan. Förr än han ristas upp, sprutas tuggad albark längs efter björnen, så ock honom i bakändan. Knifvar, yxor, koppar, fat och alla de käril, som vid detta tillfälle äro ärnade att brukas, prydas ock på ofta nämnda sätt med mässing. Äfven så lägges ock mässingsringar och kedja på björnens hufvud till prydning“.<ref>Fjellström o. a. a., s. 20.</ref> Denna uppgift om näfverryfvan förekommer ej i våra andra källor. Det är möjligt, att vi i denna hafva en ersättning för ett gammalt bruk att uppsamla björnens blod i hans skalle. Biskop ROTHOVIUS berättar nämligen i sin predikan vid invigningen af Åbo universitet någonting om finnarnas seder, som tydligen går tillbaka på något sådant, då han säger: “När de fånga en björn, skola de i mörkret göra ett gästabud, dricka björnens skål utur hufvudskallen, låta och murra, såsom björnen låter, således skola de få ytterligare lycka“.<ref>Rothovius, Isak. En christeligh tacksäijelse Predikan til Gud wår Herra. Hållen i Åbo Domkyrkio then 15 Julij Anno 1640, Biijro.</ref> Ytterligare stöd för denna uppfattning få vi däri, att FJELLSTRÖM berättar, att “det första, som blir kokadt, är bloden, som blir utöst, så snart så stor öppning af björnen är gjord, att den kan uttagas, hvari lägges något ister, och när den är kokad, strax uppätes, förr än något annat kött blir kokadt“.<ref>Fjellström o. a. a., s. 22.</ref> Om det nu skall vara någon mening i att man uppsamlade blodet, måste detta ha skett så snart som möjligt, efter det björnen dödats. Ännu i dag är det sed på många ställen, att efter en lyckligt afslutad björn- eller älgjakt dricka djurets blod varmt. <ref>Ekman. Norrlands jakt och fiske, ss. 51 och 82. </ref> För denna uppfattning af näfvertratten talar också FJELLSTRÖMS senare uppgift, att man i den slutligen ordnade grafven nedsätter densamma under björnens näsa. <ref>Fjellström o. a. a., s. 28.</ref> Hvarför skulle man sätta ned den bland benen, om den ej på något sätt vore tänkt i samband med någon del af skelettet? På grund af den plats näfvertratten fått kan det ju ej vara någon annan del än hufvudskallen. När det blifvit sed att uppskjuta ätandet af björnen — ty detta bruk har säkerligen icke varit det ursprungliga, äfven om det går så långt tillbaka i tiden som de historiska källorna — har drickandet blifvit inhiberadt, men detta bruk med skallen, näfvertratten och albark kommit att stå kvar.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Herra. Hållen i Åbo Domkyrkio then 15 Julij Anno 1640, Biijro.</ref> Ytterligare stöd för denna uppfattning få vi däri, att FJELLSTRÖM berättar, att “det första, som blir kokadt, är bloden, som blir utöst, så snart så stor öppning af björnen är gjord, att den kan uttagas, hvari lägges något ister, och när den är kokad, strax uppätes, förr än något annat kött blir kokadt“.<ref>Fjellström o. a. a., s. 22.</ref> Om det nu skall vara någon mening i att man uppsamlade blodet, måste detta ha skett så snart som möjligt, efter det björnen dödats. Ännu i dag är det sed på många ställen, att efter en lyckligt afslutad björn- eller älgjakt dricka djurets blod varmt. <ref>Ekman. Norrlands jakt och fiske, ss. 51 och 82. </ref> För denna uppfattning af näfvertratten talar också FJELLSTRÖMS senare uppgift, att man i den slutligen ordnade grafven nedsätter densamma under björnens näsa. <ref>Fjellström o. a. a., s. 28.</ref> Hvarför skulle man sätta ned den bland benen, om den ej på något sätt vore tänkt i samband med någon del af skelettet? På grund af den plats näfvertratten fått kan det ju ej vara någon annan del än hufvudskallen. När det blifvit sed att uppskjuta ätandet af björnen — ty detta bruk har säkerligen icke varit det ursprungliga, äfven om det går så långt tillbaka i tiden som de historiska källorna — har drickandet blifvit inhiberadt, men detta bruk med skallen, näfvertratten och albark kommit att stå kvar.</div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Björnen skall emellertid kokas på en gång, och allt skall uppätas samma dag, intet får sparas till en annan gång.<ref>Niurenius. Lappland, s. 18.</ref> Dessa drag äro synnerligen ålderdomliga. Den jämförande religionshistorien har påvisat dem på många håll. Särskildt framhöll ROBERTSON-SMITH detta vid det af honom påvisade kameloffret hos araberna och andra offer, som han trodde äga samband med den s. k. totemismen. Äfven om det var ett misstag, att sådana offer hade något samband med denna företeelse, är det uppenbart, att det var ett genomgående drag hos de ursprungliga gemensamhetsoffren, att de skulle förtäras på en dag.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Björnen skall emellertid kokas på en gång, och allt skall uppätas samma dag, intet får sparas till en annan gång.<ref>Niurenius. Lappland, s. 18.</ref> Dessa drag äro synnerligen ålderdomliga. Den jämförande religionshistorien har påvisat dem på många håll. Särskildt framhöll ROBERTSON-SMITH detta vid det af honom påvisade kameloffret hos araberna och andra offer, som han trodde äga samband med den s. k. totemismen. Äfven om det var ett misstag, att sådana offer hade något samband med denna företeelse, är det uppenbart, att det var ett genomgående drag hos de ursprungliga gemensamhetsoffren, att de skulle förtäras på en dag.</div></td></tr>
</table>Carstenhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=63451&oldid=prevJesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten2021-10-13T04:42:47Z<p>Tilbakestilte endringer av <a href="/wiki/Spesial:Bidrag/Jesper" title="Spesial:Bidrag/Jesper">Jesper</a> (<a href="/./index.php?title=Brukerdiskusjon:Jesper&action=edit&redlink=1" class="new" title="Brukerdiskusjon:Jesper (siden finnes ikke)">brukerdiskusjon</a>) til siste versjon av <a href="/wiki/Bruker:Carsten" title="Bruker:Carsten">Carsten</a></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 13. okt. 2021 kl. 04:42</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Linje 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 1:</td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|- style="background-color:#e9e9e9" </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|-</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=De nordiska lapparnas religion Kap. I Björnfesten]] !! </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|-</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|}</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><center><big>'''[[De nordiska lapparnas religion]]'''</big></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><center><big>'''[[De nordiska lapparnas religion]]'''</big></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>af</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>af</div></td></tr>
</table>Jesperhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=63450&oldid=prevJesper på 13. okt. 2021 kl. 04:412021-10-13T04:41:07Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="nb">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 13. okt. 2021 kl. 04:41</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Linje 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|- style="background-color:#e9e9e9" </del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|-</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=De nordiska lapparnas religion Kap. I Björnfesten]] !! </del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|-</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">|}</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><center><big>'''[[De nordiska lapparnas religion]]'''</big></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><center><big>'''[[De nordiska lapparnas religion]]'''</big></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>af</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>af</div></td></tr>
</table>Jesperhttp://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=63436&oldid=prevCarsten: Reuterskiöld: De nordiska lapparnas religion Kap. I Björnfesten2021-10-12T06:04:29Z<p>Reuterskiöld: De nordiska lapparnas religion Kap. I Björnfesten</p>
<a href="http://heimskringla.no/index.php?title=De_nordiska_lapparnas_religion_Kap._I_Bj%C3%B6rnfesten&diff=63436">Vis endringer</a>Carsten