Anmärkningar till Schefferi Lapponia

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Lapponia
av Johannes Schefferus


Matthias Steuchius
(f. 1644)

Anmärkningar
till Schefferi Lapponia

1693


Till kap. 10.: De reliquiis cultus idololatrici in Lapponia. Att ännu, Gud bättre, stora wilfarelser äro ibland detta folket, ock ibland ett hedniskt mörker är mera än dagzliuset klart, hvilket wij wilia här anföra ock sädan gifwa orsakerna här till, hwar af sädan man sluta kan, huru detta wäsendet står till att utrota. I alla Lapmarkar äro grufwelige wijdskipelser ock afgudadyrkan, som uti wille marker mädan de äro undan predikantens eller någon rättsinnig upsynes man ögon, föröfvas. Dock intet på alla orter på enahanda sätt. Afgudar som alla dyrka äro förnämbligast Thor ock Tordön, ock Solen. Men särdeles tiäna Luleå Lappar StorJunkaren, den cl. Schefferus wijdlyfftigt beskrifwer ock Ehuru wäl han synes hålla honom för en bekant afgud i alla Lapmarker; Så är dock nogsamt kunnigt dem som hos Lapparna warit att i Umeå Lapmark wetta de intz af detta namnet, ey heller af hans dyrkan. Sammalunda ock i Pijteå. Uti Luleå blef mig berättat, att Lapparna därsammastädes hafwa för sed, det de wijd marknadz tijderna, föra Rhenzhudarne med sig till kiörkian, som äre afdragne de Rhenar hwilka offrade äro näst tilförenne Storjunkaren. Desse hudar hafva de warit wane läggia på altarbotn, där prästen står. Jag kan intz neka, att när iag där war Anno 1686 sädane låge för fötterna wijd altaret nyss afdragne. hwilka wore ett klart  bewijs till de slemmaste afgudadyrkare som der funnos. De äro mäkta behändige att utan prästens wetskap sådana hudar införa i kiörkian, ock nu effter de märkte sig der igenom röias, har iag intz försport annat än de hafwa der med fördrag. Om Lapmarken i Kiemi skrifwer Dominus Gabriel Tuderus tilförenne Pastor i förnämde Lapmark, ock nu uti Torneå att deras offrande består af tre ting 1. af en Sten hwilken the kalla Zeit eller Råå, 2 Är bredewijd Sten ett trä upsatt lijk en båtköl, den de kalla Hiden wenhet, thet är Blockula båt, eller wijd ett annat namn Luotte Muor, thet är Tillijtelses trä. 3. af sielfwa tiänsten eller dyrkandet hwilket de kalla arpa, thz är äras tilbiudelse, som skier med idkesamt frågande eller lottande. Ty när Lappen börier denne sin äretiänst att bewijsa, tar han myssan utaf sig ock lägger denne Sten på sin hand, ock talar sin afgud till med desse Formalier: Nu rörer iag tig med största ödmiukhet utaf titt heliga rum, ock lägger tig uppä min händ, ock beder utaf tig (: hwad thz då hälst wara ock heta må :) Ock när han uti denne sin bön nämner allahanda ting ock ett i sänder begiärar, sä frestar han i medler tijd om han kan få handen op tillijka med Stenen ifrån marken. Får han intz handen op, utan hon blifwer altijd tyngre ock tyngre, så har han intet förhopning om det han den gången begiärte. Therfore begiärar han åter annat, tredie, fierde ock så bort åt, allehanda nödtorffter ware sig rijkedom helsa eller annat, in till dess han på sidstone råkar på det hans afgud gifwa will, då blifwer Sten, fast han wore stor, lätt ock handen springer up ifrån marken. Men så längie afguden intz will swara blifwer handen tung, fast Stenen wore lijten. När dyrkaren har fått swaret som honom behagar säger han: du är mijn gud, eller Så så min Gud: Sädan han nu fått hwad honom så utwist är, då spör dyrkaren å nyo, hwad afguden will hafwa till offers? hvad nu Afguden nämner, att han will hafwa, så skal han skaffa, ware sig får, tamd eller will Rhen, geet bock etc. som han nemner, anten lefwande eller dräpit diur. Ock när han will hafwa lefwande diur af desse bemälte Creatur, då oprättes ett nytt tillijtelses trä, hwar med the thz lefwande offret binda, ock effter långt tahl drijfwat med yxan i skallan, smöriandes både trät ock Sten med samma diurs blod, ock när the kiöttet kokat hafwa, skiära the små bettar, bundna på wredne Rijsringar, ock hängia them på samma trä. Ther effter gå the till måltijdz ock äta af samma kiött: hwar af om något qwarblifwer mäste de intet med sig bortföra, utan med huud ock been qwarlemna, Men när han önskar sig dödt offer af Rhen, som Lappen skutit ock dödat hafwer, så måste han intet mera der af offra än hufwudet, ock hiertat.

Om deras Trummor har iag låtit mig informera, ock fått den berättelsen, att de äro af twenne slag. Det förra kalla de med ett särdeles namn, som på wårt modersmål uttolkas igenom ett giängse ord här i landzOrten WånTrumma: den andra heter Spåtromma. Med wåntrumman mena de sig kunna alt godt sig förskaffa, ock förut see sin lycka eller olycka, ock på den kunna nå hwar af manfolken slå. Denne hafwa de nu åtskillige resor framburit, ock om henne finnes mångas beskrifningar. Men Spåtrumman är en Skade trumma, hwar med de skada en, som de förmena till sitt Lijf, godz ock ägodelar. Ock denne brukas af de argeste Trulkarlar som finnas i Lapmarken. hwilka som de hos dem intz äro så giängse, så har man intz kunnat wäl ärfara deras form ock bruk. Som mig är berättat skole de hafwa andra Characterer än de forrä.

Till detta owäsendet äro Lapparne ännu så inclinerade, att ock någre af them som gott i Skolan ock warit wäl öfwade i sin Christendom, sädan de kommit tilbaka till sina igen ock med them begynt at öfwa det wanliga Lapplefwarne, äro blefne ock intagne af denne skadelige synden. Serdeles är Olof Swänsson i Wapsten kunnoger, som for någre År hos höga Öfverheten fördristade sig att inkomma med en ursäkt för Lapparna, det de intz stort mente med sine Trummor, utan att de wore dem som en Compass i wille skogarna. han har ey allenast gått i Umeå skola utan ock i Hernösandz, ock är nu intz bättre än de andra. Orsakerne till ett så grofft wäsende, är att tilskrifwa 1. deras optuktelse ifrån barndomen, hwilken mera förmår än någon almän underwijsning. 2. Föräldrarnas motwillighet att skaffa sina barn i Skolan. så att man ännu intz exempel finna lärer, det föräldrarna sielfkräfwiandes skaffat sina barn i Skolan, utan alt måste gå med trug. De äro 3. ock lijke Juda-  folket, hwilka anseendes lekamliga nyttan, intz wille omwända sig ifrån sin afgudiske Gudztiänst ock till Gud. Så att iag har försport nyligen dem svarat prästerna uppenbarligen, att sädan de begynt afläggia trummorne, är dem all olycka wederfaren, ock derföre äro månge gångne till sin förra ursinnighet. 4. De hålla ock denne Gudztiänsten för ett twång, som plågar deras barn ock försätter dem i ett owanligit ook. Om man skulle gifwa en Lapgosse lof att giöra annat arbete hos en Swänsk, men befria honom ifrån läsande, sä skulle han wäl gifwa sig i tiänst hos dem. Men eliest drar han sig undan. Andra orsaker förtijger iag som komma endeles af deras willa lefvarne i Skogar, endeles af Satans illistighet, Ock formodar att Gud skal dock dagligen uplysa dem igenom sitt ordz krafft, ock leda dem ifrån sina grofwa wilfarelser. hwar till qwinfolken stå lätteligare att förmå, som de intz äro underwijste i slijka diefwulske konster som männerna drifwa. Dock weet iag af någre omkring wandrande, att de äro begifne till signerij ock andra wijdskipelser.



Kilde

Anmärkningar av M. STEUCHIUS till SCHEFFERI Lapponia: – Udgivet af K. B. Wiklund: Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv. XVII:2, 1899