Berättelse om Norrska Lapparnes widskeppelser - von Westen

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Twå Berättelser titelside.jpg
Temaside: Samisk religion og mytologi

Twå berättelser
om lapparnes omwändelse
ifrån deras fordna widskeppelser och afguderi.

1773


Thomas von Westen

Berättelse om Norrska Lapparnes widskeppelser


Danske Missionariens til Lappmarken, Thomas von Westens Berättelse om Norrska Lapparnes widskepelser, uti Bref til Swenska Presterskapet i Jämteland, Skrifwit år 1723.


De Wälärewördige, mycket Ärewördige, Hederlige Prester i Jemteland och annorstädes, hwaräst Lappar tilhålla i Sweriges Rike, mine käre Bröder i Christo, önskar jag af hjertat all Nåd och wälsignelse ifrån Gud Fader i Christo genom den Heliga Anda huldeligen.


Jag har nu i et helt år omfarit i Norrlanden, Lapp-Fjälder och Fjäll, på de ställen, hwarest Lappar tilhålla, och för et par månader lika så begynt arbeta på Finnarne, Lapparne i Trundheims Lähn, til at få den orena andan i JEsu kraft utstött ifrån de torra Städer och ödemarker, uti hwilka han hit intil, på många hundrade år haft sin hwila, och til at uprätta JEsu Rike med Evangelii förkunnande efter denna werldenes Förste är dömd. – Käre Bröder, då Gud gaf sin Son alla Hedningar til arf, så gaf Han ju Honom alla jordenes ändar til ägendom. De arme Lappar äro och en del af de werldenes sidsta ändar uti Norden: Lofwad ware Gud, all Barmhertighets Fader, som har låtit Besökelsens dag upgry för de arma Lappar, och warit mägtig genom mig uti min skröplighet, at han gifwit mig i alla måtto Seger genom Christum, och uppenbarat genom mig Christi kundskaps lukt etc. Man må förfäras öfwer de grufweliga willfarelser, som hafwa gådt i swang ibland Lapparna här tils, dess like hafwer icke warit ibland många Hedningar.


Det förnämsta af de omwände Lappars bekännelse är:


  • (a) de månge afgudar de haft hafwa. Radien, Alskin, Radien Gudde, s. Weralden Olmaj, Hoderaca, Bier Salmai, Pare (Solen), Maderakka, Saderakka (jordgummor från helfwetit), Vgsacha, Ingshacha, Sexgaldmi, Stillbalmai, Giasealmai, &c.


  • (b) Desutan ära de djefwulen sjelf, ty de tilstå at de icke hafwa ment annat med Fudno, Rautu, Wersta Idnu, Kiebulmai än Satan och gammal Erik.


  • (c) Det war dem icke nog, de tilstå at de gjordt sina egna aflidna eller döda til sin tillit och Canonicerade dem til sina Deos manes, så at de offrade til dem, tilbådo dem och fruktade dem. E. G. En Son sin Fader och bästa Faders Syskon. En Dotter sin Moder och sina Moders bästa Syskon.


  • (d) Saivo eller Πετρολατρεια är utan ända; ty en hwar Lapp hade för omwändelsen sin wille Saivo eller Bisse, det är helige Fjäll- eller hjelpe-högar, i hwilka djefwulens Gaddeija Saivo Ollmaji stor myckenhet woro samlade, då skulle hwars och en Lapps Spiritus Familiaris wara til hans tjänst i alla tilfällen, och de gingo i Skolan i Saivo hos dem, som hos sina Lärare och fingo Noibes vacigne af dem, de hade ock Herrar: Saivogelle för sitt lif och Sainelde för sina resor. Desse hafwa warit deras endaste Gud och hopp, på dem hafwa de anwändt all deras swett och medel, och när som Lapparne icke så noga tjänte och fruktade dem, eller gjorde, som de i drömar wid Myra (vocabulum provocandi diabolum)Kabdu föreläde, så hotade de Lapparna med döden.


  • (e) Så hafwa de ock öfwer alt upwäckt sig af de döda Faniekar, som de inbillade sig at hämta ifrån Jumikaimo, och brukade dem til sina offer och lön.


  • (f) Kobda eller Cum Comme är öfwer alt och den tro de på, Axielvo, Gicagie, Bietetat, Vientes och Jelnus det är ju djefwulens påkallelse.


  • (g) Det är förskräckeligit huru de helige Sacramenterne bespottas hos dem, igenom andra satans Sacramenter; ty de fleste af dem äro omdöpte eller som de kalla det Uddene molanket och Sarakamn, och gifwer barnet wid stielko et annat namn, än Prästen det gifwit[1], och den samma dag de ärna gå til Guds Bord, då förut gå de til bords hos djefwulen och hålla en måltid, som de kalla Taxa Magave, ätandes litet och säja dat le Sarakaggare ranne och bedja så Sarakka om förlåtelse, at de nödgas gå til Ibmelgari (til Guds Bord).


  • (h) Deras Theologia Gentilis war helt och hållit emot Gud och Hans ära; ty de dödas upståndelse tro de icke, men wäntade en lekamen i Mublenaïmo, och derifrån at fara til Ewighets-werlden. Deras anda och djurens skulle fara ifrån kroppen til Radien Ratikin; men de kroppar de nu hade, woro beredde af Maderakka, och derföre enär de dödde, skulle de altid blifwa i jorden: De trodde ingen fördömas eller komma til Rothamme, utan de som hafwa stulit och warit illsinnade; men största Naiden, Trullkarlar, lefde bäst i Mublenaimo och Ibelaimo.


Alla dessa förenämnde eländigheter har jag funnit hos de Norrska Lappar, och derföre anförer dem til Eders Wördigheter, at I wille bewekas deraf til barmhertighet och hjelp emot Edra Lappar; Ty at Swenske Lappar ligga under samma Hedendom, som wåre, det har jag alt för klara bewis uppå, och på många ställen hos Eder, äro de Swenske Lappar hos Eder långt starkare uti Fialkyngier (Swartkonsten), än wåre, och äro wåra Lappars Scholemästare och anförare.


Den ädla Freden, som Gud hafwer gifwit de Nordiska Riken wil ock wisserligen gifwa den frukten, at de Norrske och Swenske Andelige räcka hwarandra Samfundshänder, til Lapparnas uplysning och omwändelse til den sanna Religionen: derwid skedde at den ene Lappen ej förförde den andra, eller styrkte ondt uti den andra. Det wore då at önska, för det första; at det skedde en allwarlig förmaning uti all Christelig saktmodighet, uti de Swenska Lappars wederstyggeligheter, och deras omwändelse, af alt rätt hjerta utan skrymtan och en gång med alfwara måtte befordras, som hos oss skjedt är; Ty eljest fruktar jag före, at wåre förföras wäldeligen af de andra, som jag såg i Salten, hwaräst Swenske Lapp-Naider woro werkeligen Strohisynagogii[2] Satanæ, och gåfwo Religions-Ordres ut til wåra, och här på Snasen ser jag nu med alt för stor bedröfwelse, huruledes de Swenske Lappar i Hackkiölen hafwa bortlockat en stor del af wåra at undfly omwändelsen. Och andre, som äro nu här tilstädes, dem hafwa de förmant förr at mista sit hufwud, än quittera deras Kobda.


Månge priswärdige anstalter til odödelighets ihogkommelse äro gjorde i Swerige, til Lapparnas omwändelse. Mig synes der fattas en ting, nemligen at de Swenske Lapp-Präster eller i deras ställen, gudfruktige Catechetä borde fara omkring hos Lapparna och lefwa ibland dem, som ljus bland det förargeliga slägtet, lika som wåre Missionarii göra; ty eljest blifwa de swårligen omwände, och hwad hjelper det, at de höra några gånger predikan om året, så länge afguderiet och satans Samfunder äro icke af hjertat utrifne, med en sann omwändelse, och Guds Ords Säd fallit rätt in i hjertat med beständig Catechetisation och precibus. (Böner).


Jag wet et ställe i Torneå Lappmark nemligen i Indiager, hwarest de Swenske Lappar äro så gudfruktige, afguda-hatare, wäl uplyste, skickelige, at jag håller dem före, at wara ibland de bästa Christna jag känner; Ty jag har i Finnmarken talt med många af dem, och alt det goda är med en endaste Prästs Herr Gabriels[3] flit uträttadt; men sedan har jag icke funnit sådana Swenska Lappar.


Låtom oss nu i JEsu namn emot werldenes ända arbeta med all kraft, at icke satan skal få flera själar af den arma Nationen: det är nog at största delen är helt och hållit faren Rautu i wåld. Lika som i de twänne förra Missions-Resor äro Finmarkens Finnar omwände genom Guds Nåd och än genom Missionarium och Catechetarium bragte til den andeliga wäxt i Christo, at jag håller nu före Lappmarkens Finnar eller Lappar, at wara wäl uplyste och goda Christna; så har Gud i denna min tredje Missions-Resa icke mindre wälsignat mig och mitt ringa arbete i Norlanden och Trundheims ort, at så widt hit tils rest är, så har Gud utkastat den gamle draken och Riket är blifwit Christi. De käre Lappar hafwa bekänt friwilleligen deras eländigheter och döds-synder: De hafwa gråtit bitterligen öfwer deras synder, uprättat et fast packt[4] med Gud igen, anammat med all lydighet wåra bud, som wi gåfwo i Christo, och en stor del gifwit klara kännetecken derpå, at Gud är i dem och de i Gudi. Den samma Nåden wil ock Gud otwifwelakteligen gifwa Eder på den Swenska sidan, när werket blir angripit i Guds kraft och andeligen: och efter som I har arbetat på Lapparna hos Eder, förr än jag arbetat på wåra Lappar; ty wi hafwe i långan tid icke skjött dessa arma Fåren, hwilket wi med wanmodighet bekänne; så åtager dock Andan Seger öfwer satan, och låter icke af at bestrida den Samaritaniska Lappmarken med Guds Andas wapen, intil dess I Satanam krossat under Edra fötter och alla Edra Lappar warda Christne af hjertat. Sannerligen dess lön skal wara stor i himmelen, som först begynner slaget med Lapp-djefwulen, och HERren hans Gud ware med honom. Jag wet det äro sådane sinnade hos Eder; Ty jag försporde med glädje i Salten, at en Swensk Prost gjorde alfwara deraf, och wille icke tåla at de Swenske Lappar längre, skulle wara Baals och HERrans tjänare, och at han dag och natt gjordt all sin flit til Lapparnas sanna omwändelse.Gud wet huru gärna jag welat tala dessa ting närwarande med Eder, som jag ock tänkte; men Snase-Lappame tillåta mig icke at förlåta dem så hastigt; derföre har jag utsändt härifrån et expresse bud, at jag icke skulle mista denna lägenhet wid Eder närwarelse på Lefwångers Marknad. Synes Eder nu at det är rätt, som jag har på Guds wägnar, här påmint, som jag wet at det är rätt i JEsu Christo, så wille I upfylla min glädje deruti, at I wille gifwa mig til tröst Edert goda och Christeliga swar häruppå.


Twå ting har jag at bedja Eder Broderligast om, wid Christi Kärlighet, och om der är något samfund i andan. Först at I aldrig wille emottaga några Lappar härifrån, som undanfly omwändelsen, och resa härifrån för den orsak, at de ej wilja mista sina afgudar, efter de förmena sig i Swerige få bruka deras gamla wantro i säkerhet: Sådana wille I strax sända hem til oss, det samma wilje wi ock göra med Edra, enär någon Lapp af de Swenska hitlöper, til at undfly omwändelsen hos de Swenska, och som i dessa dagar äro åtskillige bortdragne til Harkölns östra sida, allenast derföre, at den gamla ogudaktigheten icke mera måtte brukas, derföre wille de icke möta mig i Snasen. Så wille I bewisa mig NB. den Barmhertighet, at I wille sända dem tilbaka. Ibland dem så woro Olof Nilsson kallad Winkel-Olle, hans Son Zacharias Olsson, men Lars Larsson skal wara dragen i Räfsund.


För det andra efter som i Graig i Öfwer-Hallen då jag i några weckor behandlade til Saligheten 70 Lappar, mig undanlupit 2:ne Lappar, nemligen Jon Siulson och Jon Torkilson, och desse arme Själar hafwa sedan ständeligen utspridt i Fjällen både i Harumby och Harkelen, at jag brukade sätta Lapparna i Mörkstugan, binda dem, pålägga dem otaliga plågor, hwilket altsammans är den största lögn af Satan, som wil afwända Fåren ifrån den, som på Guds wägnar wil söka dem samlade til Guds Rike: Så wille Eders Wälärewördigheter icke tro sådant; jag wil altid wisa, at jag sjelf förr wille dö, förr än jag skulle wara orsak til någon Lapps eländighet; det wet Gud at jag älskar dem alt för högt; men helfwetit och djeflarna wille jag hafwa skild ifrån dem och derpå wågar jag mitt lif genom nåden.


Detta wille I wara mine witnen til, i fall annorledes blefwe i Edra Fjäll spargerat. Guds Sänningebud kan ju icke komma med swärd eller hårdhet, (utan med) Guds Ord, Hans Anda och kraft i största kärlighet.


Om hos Eder wore at bekomma Novum Testamentum, idiomate Lapponico per Rangium, cura Recktoris Hernösandensis, så gören I mig en stor tjenst, at I wiljen skicka mig et Exemplar, och ännu större at jag finge flera, det jag gärna med all tacksamhet wil betala, efter det pris, som åstundas.


Och nu är min sista begäran denna, at Eders Wälärewördigheter, wille hålla mig til godo, och förklara alt til det bästa denna min Skrifwelse; Ty Gud är mitt witne, at jag har skrifwit detta altsammans inför Guds ansigte i min hjertans innersta bedröfwelse öfwer de förförda Får, och i hopp at Christus skal i denna sidsta werldenes tid förbarma sig öfwer det arma Lapp-Folket.


Nu ware då Saliggörelsen och Riket och magten Gudi och Christo, dertil säge himmelen, der til säge Swerige och Norrige Amen.


Mine käre Bröders i Christo, de Wälärewördige och Ärewördige Prästers i Jemteland och annorstädes, hwarest Lappar äro underliggande,

Wälwilligste tjänare och medstödare til Guds Rike.

Skrifwit år 1723.


THOMAS von WESTEN.


Fotnoter

  1. Dennu sed förklaras närmare i Probsten Torrnæi Beskrifning om Lappland.
  2. Tyckes bära läsas: Protosynagogoi.
  3. Tuderi.
  4. Förbund.