Hans Olof Hildebrand biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Hans Olof Hildebrand
Biografisk oversigt

Hans Olof Hildebrand
(1842-1913)


Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, arkäolog. Född d. 5 april 1842.

H. blef student i Uppsala 1860, aflade filosofie kand.-examen 1865 och promoverades följande året till filosofie doktor med första hedersrummet. Redan under sin studenttid tjänstgjorde han under ferierna i statens historiska museum. År 1865 förordnad till e. o. amanuens i Vitt.-, hist.- och ant.-akad., antogs han året därefter till sekreterare i k. Samfundet för utgifvandet af handlingar rörande Skandinaviens historia och utnämndes till förste amanuens vid förenämnda akademi. Under åren 1870–71 gjorde han i egenskap af Letterstedtsk stipendiat en utländsk resa och utnämndes 1871 till förste amanuens vid Vitt.-, hist.-, och ant.-akad. Som ombud för denna akademi har han deltagit i flera arkäologiska kongresser. 1879 efterträdde han sin fader som riksantikvarie, sekreterare i Vitt.-, hist.- och ant.-akad. och garde des médailles. Han blef 1866 led. af och sekreterare i Samfundet för utgifvande af handskrifter om Skandinaviens historia, hvilken befattning han lämnade 1896, deltog 1873 i stiftandet af Antropologiska sällskapet, blef 1874 medlem af Vitt.-, hist.- och ant.-akad., 1881 af Vet.- och Vitt.-samhället, 1890 af Vet.-societeten, 1891 af Vet.-akad. och 1895 af Svenska akademien, efter F. A. Dahlgren.

Hans utgifna vetenskapliga arbeten äro bl. a.: Svenska folket under hednatiden 1866, akademisk afhandling belönt med filosofiska fakultetens i Uppsala större pris och med det Geijerska priset; Lifvet på Island under sagotiden 1867; Afrika i våra dagar 1868; Statens historiska Museum och K. Myntkabinettet 1873; Den vetenskapliga fornforskningen 1873; Lärobok i gamla historien 1873; De förhistoriska folken i Europa 1873–75; Folkens tro om sina döda 1874; Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid 1875; Sveriges medeltid, senare skedet, 1350–1521 1876–77; Fynden i Troas och Homerus Troja 1878; Från äldre tider 1882, The industrial arts of Scandinavia in the pagan time 1883; Heraldiska studier 1883, 1887; Visby och dess minnesmärken 1892–93; Skara domkyrka 1894, m. m. 1879 började H. en utförlig kulturhistorisk skildring öfver Sveriges medeltid, hvilken, beräknad till fyra delar, i juni 1903 fortskridit till tredje delen, V. 1872 började H. utgifva Vitt.-, hist.- och ant.-akad.:s Månadsblad, som grundats af honom, och 1870 Ant. tidskrift för Sverige. Han har skrifvit en mängd uppsatser i Pedagogisk Tidskrift, Litteratur-Tidskrift, Antiqvarisk Tidskrift för Sverige m. fl., bland hvilka må nämnas: Den äldre järnåldern i Norrland 1869; Bidrag till Svenska medeltidens Konsthistoria 1869–70; Bidrag till spännets historia 1872–74; Sveriges kyrkliga fornlämningar 1874; har ombesörjt utgifvandet af »Svenska medeltidens stadsböcker»; öfversatt »Snorre Sturlassons konungasagor» med förklaringar 1869–71, m. m.

Gift 1867 med Elin Maria Charlotta Martin.


Källa: Svenskt biografiskt handlexikon (1906)