Vis kilden til Carl Vågeman

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Carl Vågeman]] !! 
|-
|}


[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''49. Carl Vågeman'''</big></big>


'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>




:: 1. Jungfrun hon gångar i stenstugan in — 
:::Intet är det dager än — 
::Der föder hon en liten blomkind. 
::Då sade den jungfrun: »Gud trösta mig, 
:::Gud nåda mig!» 


::2. Hon svepte det barnet i hvita linn, 
::Så lade hon det i sitt gyldene skrin. 


::3. Hon satte det skrinet allt under sin arm, 
::Så gångar hon sig åt sjöastrand. 


::4. Hon satte det skrinet på snöhvitan sand: 
::»Krist gifve, du flöt' nu aldrig till land! 


::5. Och konungen gångar vid sjöastrand, 
::Så fick han se, hvar skrinet det sam. 


::6. Han talte till sina småsvenner så: 
::»I tagen det skrinet ur vågorna blå!» 


::7 Allt medan han red, han löste det opp, 
::Så satte han det på sadelknapp. 


::8. Tack vare honom, den konung så from, 
::Gaf barnet dop och kristendom. 


::9. Han gaf det barnet namn för sann: 
::»Och du skall heta Carl Vågeman.» 


::10. Carl Vågeman växte och blef stor, 
::På konungens gård en riddare god. 


::11. Men när som han fylt sina femton år, 
::Så gaf honom konungen hans egen mor. 


::12. De drucko det bröllop i dagarne två, 
::Men intet ville bruden åt sängen gå. 


::13. De drucko det bröllop i dagarne tre, 
::Men intet ville bruden åt sängen se. 


::14. De ledde den bruden i brudehus, 
::Och konungen sjelf gick före med ljus. 


::15. »Hvi vänder du dig från brudgummen din, 
::Vill du icke vara allrakärasten min?» 


::16. »Och huru skall jag vara allrakärasten din? 
::Emedan du är kära sonen min.» 


::17. »Och medan I är kära moder min, 
::Hvem skall jag då helsa för faderen min?» 


::18. »Du gack dig uti högan loft in, 
::Och helsa sjelfva konungen för fader din.» 


::19. Carl Vågeman gångar i kammaren sin, 
::Så kläder han sig i stål och skinn. 


::20. Så gångar kan sig i högan loft in, 
::Der helsade han konungen för faderen sin. 


::21. Carl Vågeman drager sin blanka knif: 
::»Trolofva min mor och försvara ditt lif!» 


::22. »Carl Vågeman, du stilla din blanka knif!» — 
:::Intet är det dager än — 
::Jag skall trolofva din mor och försvara mitt lif.» 
::Då sade den jungfrun: »Gud trösta mig, 
:::Gud nåda mig!»



[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]