Forskjell mellom versjoner av «Jätten (Esaias Tegnér)»
Hopp til navigering
Hopp til søk
Naturlyrik och romantik
Esaias Tegnér
(1782-1846)
(Jätten (Esaias Tegnér)) |
|||
| Linje 14: | Linje 14: | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | ::Jag bor i bergets salar, | |
| − | + | ::Djupt under jorden, | |
| − | + | ::Dit aldrig Odens öga | |
| − | + | ::Trängt med sin stråle. | |
| − | + | ::Jag hatar vita Asar | |
| − | + | ::Och Askurs söner, | |
| − | + | ::Som böja knä för gudar, | |
| − | + | ::Dem jag föraktar. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | ::Min glädje är att åka | |
| − | + | ::På midnattsstormen. | |
| − | + | ::Jag trampar fältens gröda, | |
| − | + | ::Jag bräcker kölar. | |
| − | + | ::Jag leder vandrarn vilse | |
| − | + | ::Från sökta hyddan | |
| − | + | ::Och fröjdas att han ryser, | |
| − | + | ::När jätten skrattar. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | ::Dock tål jag även dagen, | |
| − | + | ::Hur klart han skiner, | |
| − | + | ::När blott valkyrior vifta | |
| − | + | ::Blodröda vingar. | |
| − | + | ::Hur skönt, när bågens svalor | |
| − | + | ::Kringflyga hären | |
| − | + | ::Och breda svärdet kyler | |
| − | + | ::Ett mänskohjärta! | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | ::"Vad vill du med din oskuld, | |
| + | ::Du Emblas dotter?" | ||
| + | ::Se, uti trollets armar | ||
| + | ::Har blomman vissnat. | ||
| + | ::"Vad strider du för landet, | ||
| + | ::Du Nordens yngling?" | ||
| + | ::Han sålde fädrens gravar | ||
| + | ::För lumpna guldet. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ::Där satt en vis i dalen, | ||
| + | ::Han talte sanning, | ||
| + | ::Så djup som Oden talar | ||
| + | ::Med Mimers huvud. | ||
| + | ::Jag slog en handfull dunster | ||
| + | ::För gubbens öga. | ||
| + | ::Hur skönt! Den narrn förnekar | ||
| + | ::Allfaders välde. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ::Jag hatar skaldens drömmar. | ||
| + | ::De Valhallsburna, | ||
| + | ::Om fosterland och ära, | ||
| + | ::Om dygd och gudar. | ||
| + | ::Jag kan ej dåren locka | ||
| + | ::Från blåa molnen; | ||
| + | ::Dock är jag alltid nöjd: På jorden | ||
| + | ::Är han föraktad. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ::Tor kommer med sin hammar, | ||
| + | ::Jag ler åt honom; | ||
| + | ::Jag sätter på fjällens hjälmhatt | ||
| + | ::Uppå min hjässa. | ||
| + | ::Låt hjältekraften kämpa, | ||
| + | ::Låt solen stråla. | ||
| + | ::Det onda är odödligt, | ||
| + | ::Liksom det goda. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ::1817. | ||
{{DEFAULTSORT:Jætten (Esaias Tegnér)}} | {{DEFAULTSORT:Jætten (Esaias Tegnér)}} | ||
Nåværende revisjon fra 23. des. 2013 kl. 16:06
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |
Esaias Tegnér
(1782-1846)
- Jag bor i bergets salar,
- Djupt under jorden,
- Dit aldrig Odens öga
- Trängt med sin stråle.
- Jag hatar vita Asar
- Och Askurs söner,
- Som böja knä för gudar,
- Dem jag föraktar.
- Min glädje är att åka
- På midnattsstormen.
- Jag trampar fältens gröda,
- Jag bräcker kölar.
- Jag leder vandrarn vilse
- Från sökta hyddan
- Och fröjdas att han ryser,
- När jätten skrattar.
- Dock tål jag även dagen,
- Hur klart han skiner,
- När blott valkyrior vifta
- Blodröda vingar.
- Hur skönt, när bågens svalor
- Kringflyga hären
- Och breda svärdet kyler
- Ett mänskohjärta!
- "Vad vill du med din oskuld,
- Du Emblas dotter?"
- Se, uti trollets armar
- Har blomman vissnat.
- "Vad strider du för landet,
- Du Nordens yngling?"
- Han sålde fädrens gravar
- För lumpna guldet.
- Där satt en vis i dalen,
- Han talte sanning,
- Så djup som Oden talar
- Med Mimers huvud.
- Jag slog en handfull dunster
- För gubbens öga.
- Hur skönt! Den narrn förnekar
- Allfaders välde.
- Jag hatar skaldens drömmar.
- De Valhallsburna,
- Om fosterland och ära,
- Om dygd och gudar.
- Jag kan ej dåren locka
- Från blåa molnen;
- Dock är jag alltid nöjd: På jorden
- Är han föraktad.
- Tor kommer med sin hammar,
- Jag ler åt honom;
- Jag sätter på fjällens hjälmhatt
- Uppå min hjässa.
- Låt hjältekraften kämpa,
- Låt solen stråla.
- Det onda är odödligt,
- Liksom det goda.
- 1817.