Vis kilden til Om ringar som om våren te sig på himlavalfvet

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om ringar som om våren te sig på himlavalfvet]] !!  
|-
|}

<center>

<br>[[Fil:OM 1,16.jpg|thumb|550px]]<br><big>'''Olaus Magnus'''</big>
<br><big><big>'''Om ringar som om <br>våren te sig på himlavalfvet'''</big></big> 

1555 / 2010


Utdrag ur <br>Olaus Magnus: <br>[[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']]<br>''Historia de gentibus septentrionalibus''<br>Första boken, kap. 16
</center>



----

'''Nyckelord:''' – Ringarnas olika beskaffenhet. – Ringarnas verkningar. – Våldsamheten brytes snart. – Den mörka luften farlig. – Utdunstningarnas verkningar. 

----



PÅ HIMLEN uppkomma äfven andra hvita, omfångsrika och täta ringar, hvilka innesluta en iris (regnbåge) med dess färger, och därunder ses en mörk ring, hvilka företeelser genom reflexer från de svarta molnen och de täta hvita snömassorna, som helt och hållet betäcka jordens yta, komma till synes särskildt under februari och mars månader, på grund däraf att solen då är aflägsen och befinner sig i en sned ställning i förhållande till jorden. Dessa ringars verkningar skilja sig föga från deras som förut behandlats, endast att den lägre ringens svartare moln förebåda våldsammare stormväder. Detsamma synas äfven hafvets roffåglar, i det de fly från hafvet in emot fälten, förespå genom sitt oaflåtliga skriande. Men slika stormar räcka, i likhet med de förut skildrade hvirfvelstormarna, ej länge; ty ju häftigare de äro i sitt anlopp, desto kortare varaktighet äga de. Det är äfven att märka, att understundom solens ljus höljes i töcken, så att under en större del af året hennes bleka klot, som går upp utan glans, utsänder endast en svag värme. Häraf blir följden, att i den tunga och på grund af den fördelande värmens svaghet mörka luften frambringas frukter, som endast äro mogna till hälften och som tvina bort, emedan blomningen ej kommit till fulländning. Luften afkyles ända därhän, att en förfärlig ofruktbarhet synes blifva den nödvändiga följden, och slika förhållanden inträda så mycket fruktansvärdare, allteftersom ringarna omkring solskifvan äro tjockare och bredare och dimmorna och molnen mörkare. På grund af denna eller någon annan orsak, framkallad af de olycksbringande utdunstningarna, händer det också, att stora träd nedslås i skogarna, att älfvarna svälla upp öfver sin vanliga bädd, att jordvallar splittras, att en ofantlig mängd både af människor och boskap fördärfvas, att vägarna göras ofarbara genom väldiga snöfall, och att resande, därest en högre grad af köld inträder, mista både viljekraft och förmåga att komma fram eller tillbaka och så bortryckas af ett oväntadt elände. Om alla dessa vedervärdigheter skola nedanför ännu hemskare saker berättas i sammanhang med redogörelsen för drabbningar i snön.


----
<br><br>
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]