Vis kilden til Riddaren Sankt Göran

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Riddaren Sankt Göran]] !! 
|-
|}


[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''99. Riddaren Sankt Göran'''</big></big>


'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>




::1. Lofvad vare allsmäktige Gud, 
::Desslikes hans välsignade Son! 
::Jag vill en visa qväda 
::Om den riddaren Sankte Jöran. 


::::-   -   -


::2. »Hör du, Jöran, hvad jag säger dig, 
::Du skallt mitt ärende uträtta 
::Till Cappadociam, den store stad; 
::Der skall du med drakenom strida.» 


::3. »Den staden är både bred och lång, 
::Der bor en hednisk konung inne, 
::För samma stad ligger en drake, 
::Han ligger der staden till mene.» 


::4 »Den draken har så underlig sed, 
::Hvar dag vill han hafva sin föda, 
::Både folk och fä och hvad han får; 
::Så månd' han den staden utöda.» 


::5. »Hvar dag han icke sin födo får, 
::Han blåser andan öfver muren; 
::Alla de, hans anda känna få, 
::De blifva derutaf strax döde.» 


::6. »Den hafver en så underlig sed, 
::Hvar dag vill han hafva sin föda, 
::Både folk och fä förderfvar han, 
::Så ock månd' staden utöda.» 


::7. »Den dagen han ej sin föda får, 
::Luktar hans anda så svåra, 
::Han gångar sig alt för den staden 
::Och blås sin anda öfver muren.» 


::8. »Alla de, hans anda känna få, 
::De blifva deraf strax döde; 
::Så länge blåser han i den stad, 
::Att han ligger aller i öde.» 


::9. Konungen gaf dem ett annat råd, 
::Hvar dag en menniska gifva: 
::»Så må detta dock länga vårt lif, 
::Och så må vi längre få lefva.» 


::10. Då hvarfven voro omkring gångne, 
::På konungens dotter månde det falla; 
::Borgarne gingo för slottet in, 
::Hans endaste dotter utkalla. 


::11. Han böd för henne både silfver och gull, 
::Han ville det gerna utgifva; 
::Borgarne sade: »vi vilje det ej, 
::Våre barn ock gerna lefva.» 


::12. »Konung, I hållen det I hafven sagt 
::Och gören oss icke till mene! 
::Eller vi gåm i slottet in 
::Och brytom ned både stockar och stene.» 


::13. »Gäck nu ut, min käraste dotter, 
::Du skalt till draken gånga; 
::Jag hade dig aktat en konungs son 
::Och icke den draken till handa.» 


::14. Jungfrun klär sig i bästa kläder, 
::I de bästa, som hon hade; 
::Så tar hon med sig sitt lekelamb 
::Och så af slottet utgångar. 


::15. Jungfrun hon gångar af slottet nid, 
::Så ynkelig var hennes läte; 
::Fader och moder kysste henne tå, 
::Så bitterlig månde de gråta. 


::16. Jungfrun hon gångar på gatan fram, 
::Hon vrider sina händer så svåra, 
::Och hvart ett barn i staden var, 
::De fälde för henne tårar. 


::17. De följde henne på marken ut, 
::Guds hjelp kom henne till fromma; 
::Hon steg sig uppå en liten hög, 
::Hon mente draken skulle komma. 


::18. Som hon steg uppå den lilla hög, 
::Den stund var icke för länge, 
::Der kom Sankt Jöran ridandes, 
::Hans häst för allom springer. 


::19. Ridder Sankt Jöran kom ridandes, 
::Hans häst för allom månd' springa; 
::Baneret var hvitt, korset var rödt, 
::Det förde han i sina händer. 


::20. Hans baner var hvitt, hans kors var rödt, 
::Det förde han i sina händer; 
::Hans harnesk det sken allt som en sol, 
::Ty jungfrun honom ej kände. 


::21. »Stånden I här, min sköna jungfru, 
::Hvi sörjen I så svåra: 
::Hvad är eder till möda lagdt, 
::I sägen det uppenbara?» 


::22. »Detta är mig till mödo lagdt, 
::Mig enom drakan att gifva; 
::I riden bort, fager ungersven, 
::Om eder lyster längre lefva.» 


::23. »Jag hafver Gudi lofvat detta, 
::Och eder, jungfru, desslikes; 
::I dag vill jag eder hjelpa, 
::Eller skall jag sjelfver stjelpa.» 


::24. »Riden bort nu, fager ungersven, 
::I gören eder intet till mene, 
::Ty detta är nog att jag skall dö, 
::Jag dör nu heller allena.» 


::25. »Skulle jag nu så rida bort, 
::Så måtte jag det ej bekänna; 
::Jag skall eder frälsa i dag, 
::Om I viljen Kristi tro anamma.» 


::26. »Gerna vill jag Kristi tro taga 
::Och Gud allena åkalla; 
::Kunnen I mig frälsa i dag, 
::Vid Kristi tro vill jag hålla.» 


::27. »Vårom Herre gifver jag eder 
::Och Kristo Jesu bekänner.» 
::Och så kom draken af denne sjö, 
::Sankte Jöran emot honom ränner. 


::28. Han stack honom i munnen in, 
::Hans glafven flög allt i stycker; 
::Ingen fogel flyger så snart, 
::Som han sitt svärd utrycker. 


::29. Ingen fogel flyger så snart, 
::Som han sitt svärd utryckte; 
::Han månd' honom med Guds namn binda, 
::Att han sin mun återlyckte. 


::30. »I gången fram, min kära jungfru, 
::Lägger på hans hals ert bälte, 
::Så att er fader och moder se 
::Att I nu ären frälste.» 


::31. De ledde den draken allt till den stad, 
::Konungen på muren månd' ropa, 
::Och allt det folk, som i staden var, 
::Började då till att löpa. 


::32. De ledde den draken allt till den stad; 
::Sankt Jöran och den jungfru sköna 
::Bådo konungen taga vid Kristi tro, 
::Eller staden blir all öde. 


::33. »Gerna tager jag vid Kristi tro, 
::Och dertill allt mitt rike, 
::Och jag gifver eder min kära dotter, 
::Kunde hon vara eder like.» 





[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]