Om åskvädrens betydelse i hvarje särskild månad
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |  |
Olaus Magnus
Om åskvädrens betydelse
i hvarje särskild månad
1555 / 2010
Utdrag ur
Olaus Magnus:
Historia om de nordiska folken
Historia de gentibus septentrionalibus
Första boken, kap. 35
Nyckelord: – Åska vanligast sommartiden. – Ångor utstötas ur jorden. – Hösten är kall och torr. – Utomordentliga åskväder om vintern. – Svafvelådror. – Landtmän och sjöfolk oroas ej af åska. – Januari. – Februari. – Mars. – April. – Maj. – Juni. – Juli. – Augusti. – September. – Oktober. – November. – December. – Blåst. – Regnskurar. – Nederbörd. – Regn. – Blåst. – Åska om morgnarna. – Tordön från norr de värsta. – Lyckosamma förebud. – Människan träffas sällan af blixten. – Brännsår af åskslag. – Djur dö på stället.
EHURUVÄL MAN vid alla tider af året kan iakttaga dunster och töcken, af hvilkas sammanstötning med molnen åska och ljungeldar alstras, så inträffar detta dock oftast om sommaren, då de till följd af värmens makt dragas ur jorden i större utsträckning och stiga högre upp, något som är uppenbart för alla. Om vintern och våren åter är det visserligen täta dunster och ångor som stötas snarare än dragas ut ur jordens innandöme, men de kunna då i följd af brist på värme ej stiga så högt upp i rymden, utan stanna i de nedre lagren, där de framalstra regn och blåst. Under hösten däremot, hvilken (enligt Senecas vittnesbörd) är kall och torr, finnes hvarken fuktighet, som kan drifvas uppåt, eller värme, som kan tjäna såsom drifkraft, då allting synes förtäras af häftig köld. Men under det att dessa företeelser enligt naturens allmänna ordning pläga inträffa öfverallt i världen, händer understundom i de nordiska länderna (såsom vi finna äfven hos Herodotus) det märkliga, att åskväder äga rum vintertid, törhända till följd af varma utdunstningar från metaller, som där förekomma i öfverflöd, äfvensom svafvelådror, genom hvilkas inverkan vissa sjöar (hvarom mera nedan) t. o. m. under smällkalla vintern hindras att tillfrysa. Men ehuruväl dessa åskväder komma på olaga tid, väcka de dock ingen större undran och oro hos landtmän och sjöfolk, ty om det ock är sant, att denna åska midt i vintern af dem uppfattas såsom järtecken för den kommande tiden, så är därvid att märka, att de äfven fästa vikt vid den, under hvilken månad den än uppträder, och däri inlägga olika betydelser. Sålunda betyder åska i
- Januari: starkare vindar än vanligt och ökad växtlighet hos sädeskornen.
- Februari: stor dödlighet, i synnerhet bland dem som föra ett vällustigt lif.
- Mars: starka vindar, god årsväxt och ett stort buller af rättstvister.
- April: regn i tillräcklig mängd för sädesfälten, vacker gröda under hela året.
- Maj: raka motsatsen: sädesbrist och fruktansvärdt dyr tid.
- Juni: riklig äring, men tillika förfärlig sjuklighet.
- Juli: likaledes god skörd hvad säden beträffar, men missväxt på grön saker och frukt.
- Augusti: fredlig sammanlefnad människor emellan, men ohygglig sjuklighet.
- September: god årsväxt samt hotande krig, uppror och blodbad.
- Oktober: åskväder anses då ödesdigra, emedan de innebära förebud till stormväder både till lands och sjöss.
- November: ehuru åskväder äro ytterst sällsynta, lofva de likväl god äring för det kommande året.
- December: åskväder under denna månad bebåda riklig tillgång på alla förnödenheter och behaglig sammanlefnad mellan människorna.
Äfven andra iakttagelser hafva gjorts öfver blixt och åska (se Plinius, bok XVIII, sista kapitlet), hvilka äro kända äfven af de nordiska folken. När det om sommaren åskar häftigare än det blixtrar, betyder det blåst från det håll där sådant sker; åskar det däremot mindre, betyder det regn, skurar. När det blixtrar från klar himmel, stunda nederbörd, åska och vinterkyla; värst likväl när det blixtrar från himlens alla fyra hörn. Visar blixten sig endast norr ut, bådar den regn för följande dag; rakt i norr betyder den blåst. När det blixtrar från klar himmel i söder eller väster, betyder det blåst och regnskurar från dessa håll. Åska på morgonen betyder blåst, åska vid middagstid störtskurar. Dessutom betyder det mycket, hvarifrån blixtarna komma och hvart de gå. Sålunda äro de värsta de som gå från norr åt väster, de bästa de som återvända till sin utgångs punkt, ty om de utgå från den första himmelsregionen och återvända till samma ställe, äro de förebud om lyckliga förhållanden; men rymdens öfriga regioner förblifva olycksdigra. Blixt utan åtföljande åska inträffar oftare om natten än om dagen, och så har naturen inrättat det till förmån för människan, för att hon sällan skall ihjälslås af blixten. Men då så skett, är det mera öfverensstämmande med fromhetens bud, att en sådan människa begrafves i jorden än brännes. De brännsår som framkallas af åskslag äro kallare än andra. Djur som drabbas af åskan dö omedelbart, men intet djur antändes af blixten, förr än det redan är liflöst.
