Vis kilden til Brynhilds ridt till Häl (PAG)

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Helreið Brynhildar]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Brynhild på helferd]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helfart]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Brynhilds färd till Hel]] !! 
|-
!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Helreið]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link= Bryhilds helferd (Helreiþ Bryhildar)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helridt (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Brynhilds Hel-färd (NFS)]] !! 
|-
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helridt (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Brynhilds ridt till Häl (PAG)]] !! 
|-
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhildes Dødningfart (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Brynhilds färd till Hel (AAA)]] !! 
|-
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helfart (V.B.Hjort)]] !!  !! 
|-
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helridt (JL)]] !!  !! 
|-
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Brynhilds Helridt (F. W. Horn 1876)]] !!  !! 
|-
|}


<center><big>'''[[Edda (P.A.Gödecke)| EDDA]]'''</big><br><big>'''En isländsk samling''' </big><br>'''Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar'''

<br>'''[[Peter August Gödecke biografi| Peter August Gödecke]]'''


<big><big>'''Brynhilds ridt till Häl'''</big></big></center>

<center>[[Bilde:Bort.3.(PAG).jpg|600px]]</center>


Efter Brynhilds död bygdes två bål, ett åt Sigurd, och brann detta först, men på det andra vardt Brynhild bränd. Hon var i en vagn, som var tältad med siden. Så är sagdt, att Brynhild åkte i vagnen på vägen till Häl och for förbi en gärd, där en gygja bodde. Gygjan kvad:


<blockquote>
1. 
<br>“Drag icke du 
<br>så dristigt fram 
<br>genom mina stenstödda, 
<br>stängda gårdar! 
<br>Bättre dig höfdes 
<br>bonad väfva 
<br>än löpa efter 
<br>en annans man. 
<br>
<br>2.
<br>“Hvi har du vandrat 
<br>från Valland hit, 
<br>ostadiga maka, 
<br>till mina salar! 
<br>Guldprydda hustru, 
<br>vill du höra det kan ske: 
<br>Mannablod har du 
<br>af händerna tvagit? 
<br>
<br>''Brynhild kvad:'' 
<br>
<br>3.
<br>“Kom ej med bannor, 
<br>du klippans brud! 
<br>därför, att jag varit 
<br>i viking med! 
<br>Af oss båda 
<br>må jag ypperst synas 
<br>för en hvar, som vet 
<br>hvad väsen vi äro.” 
<br>
<br>''Gygjan kvad:'' 
<br>
<br>4. 
<br>“Du är Brynhild, 
<br>Budles dotter, 
<br>till värsta ve 
<br>i verlden född. 
<br>Gjukes barn 
<br>du bragt till döden 
<br>och öde lagt 
<br>deras lyckliga hem.” 
<br>
<br>''Brynhild kvad:'' 
<br>
<br>5
<br>“Här ur vagnen jag sanning 
<br>dig säga skall, 
<br>du mycket vettlösa! 
<br>om dig veta lyster, 
<br>huru Gjukes söner 
<br>slikt mig gjort, 
<br>att jag älskare mist 
<br>och ed brutit. 
<br>
<br>6. 
<br>“I klingande dalar 
<br>kallade mig alle, 
<br>som där hemma mig kände, 
<br>Hild under hjälmen. 
<br>
<br>[7.] 
<br>“Hugfulle fursten 
<br>lät vara fjäderhamnar, 
<br>åtta systrars, 
<br>under eken bära. 
<br>Jag var tolf vintrar, 
<br>om dig veta lyster, 
<br>då jag unge fursten 
<br>eder svor. 
<br>
<br>[8.] 
<br>“Då lät jag i Godtjod 
<br>gamle kungen, 
<br>höge Hjälmgunnar, 
<br>till Häl gånga; 
<br>seger gaf jag Ödas 
<br>unge broder 
<br>och vakte så Odins 
<br>vrede mot mig. 
<br>
<br>[9.] 
<br>“Han mig med sköldar stängde 
<br>i Skatelunden, 
<br>med röda och hvita 
<br>han rundt mig trängde, 
<br>bjöd, att ingen mig kalla 
<br>kunde ur sömnen, 
<br>som nån’sin rädsla hyst 
<br>hade i verlden. 
<br>
<br>[10.] 
<br>“Rundt kring min sal, 
<br>som mot söder vetter, 
<br>lät han härjande eld 
<br>högt brinna; 
<br>där böd han ''en'' hjälte 
<br>öfver rida, 
<br>den mig det guld förde, 
<br>som under Fåfne legat. 
<br>
<br>[11] 7. 
<br>“På Grane red den gode, 
<br>på guld gifmilde 
<br>hän till min foster-
<br>faders rike. 
<br>Där tyktes allom 
<br>ypperst vara 
<br>danske vikingen 
<br>i drottnens hird. 
<br>
<br>[12] 8. 
<br>“Vi sofvo sälle 
<br>i en säng båda, 
<br>som om han till börden 
<br>min broder varit. 
<br>I åtta nätter 
<br>ingen dera 
<br>sin arm lade 
<br>om lifvet på den andre. 
<br>
<br>[13] 9. 
<br>“Dock lastade mig Gudrun, 
<br>Gjukes dotter, 
<br>därför, att jag sofvit 
<br>på Sigurds arm. 
<br>Hvad jag minst velat, 
<br>fick jag veta där, 
<br>att svek var i det gifte, 
<br>man gifvit mig. 
<br>
<br>[14] 10. 
<br>“Till olycka 
<br>för länge redan 
<br>kvinnor och karlar 
<br>karske födas. 
<br>Nu skall jag samman 
<br>med Sigurd dela 
<br>ödets skiften; 
<br>sjunk nu, gygja!”
</blockquote> 


<center>[[Bilde:Deko.1.(PAG).jpg|400px]]</center>


<big>'''Noter till Brynhilds ridt till Häl'''</big>

Detta kväde, hvilket nära sluter sig till den sista leden af det föregående, anses, liksom Första kvädet om Sigurd Fåfnesbane, vara något yngre än de öfriga Völsungasångerna, men dock hedniskt. Det innehåller af sagostoff intet nytt, utan utgör endast ett återupprepande af de händelser, som närmast sammanhänga med Brynhilds kärlek till Sigurd. För öfrigt har detta kväde ur etnografisk synpunkt sitt förnämsta intresse; ty detta återupprepande förorsakas af det möte med en gygja (jättinna), för hvilket Brynhild på ridten till Häl råkar ut. Denna gygja häjdar henne och utslungar mot henne förebråelser, som komma henne att till själfförsvar upprepa sin historia. Den inblick, kvädet sålunda ger uti en betydelsefull punkt af våra faders uppfattning af lifvet efter detta, är onekligen af vigt. Det är den förflutna lefnadens minnen och känslor, som gå igen i den dödes tankar. Och samvetet är ingalunda den minst högröstade af dessa inre makter. Detta röjes här af gygjans uppträdande; ty denna gygja, som sinkar Brynhild på vägen till Häl och förehåller henne hennes gärningar, är, såsom C. Hauch säger, egentligen att anse »som ett uttryck af hennes egna tankar, hvilka icke ens efter döden lemna henne någon ro». I detta hänseende står grundtanken i denna sång i full samklang med en mängd af medeltida visor och nyare sägner. Ty det är ett mycket vanligt motiv i all vår folkdikt, att lefnadens minnen, synnerligast de dystra, ej gifva den döde ro, utan drifva honom att söka försona eller godtgöra någon aggande ogärning.
<br>
<br>De i detta kväde med klammer försedda visorna 7-10 äro förnämligast upptagna därför, att de af ålder räknats hit. S. Grundtvig har emellertid gifvit starka skäl för den åsigten, att de rätteligen tillhöra Sången om Segerdrifva, där de också införts under n:r 4-7. Genom deras borttagande ur Brynhilds ridt till Häl skulle också det förnämsta stöd, som i Eddan förefunnits för den sammanblandning af Segerdrifva och Brynhild, som förvirrar Völsungasagans framställning af Sigurds lefnadsöden, hafva bortfallit.
<br>
<br>'''''Visan 1.'''''
<br>'''Bonad''' kallades de med figurer inväfda tapeter, hvilka fordom vid högtiderna upphängdes kring stugans väggar.
<br>
<br>'''''Visan 3.'''''
<br>'''Viking''' behöfver ej här betyda mer än »strid», »kamp», liksom samma ord i visan [11] 7 bör fattas såsom »stridsman», »kämpe». Det är först senare, som ordet kommit att innebära begreppet »krigare till sjös».
<br>
<br>'''''Visorna 7-10. '''''
<br>Se här ofvan i inledningen till denna sång!

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den eldre Edda]]
[[Kategori:Peter August Gödecke]]