Vis kilden til Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)]] !!  
|-
|}

<center>

<br><br><big>'''Olaus Magnus'''</big>
<br><big><big>'''Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)'''</big></big> 

1555 / 2010


Utdrag ur <br>Olaus Magnus: <br>[[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']]<br>''Historia de gentibus septentrionalibus''<br>Tredje boken, kap. 20
</center>


----

'''Nyckelord:''' – Vättern. – Visingsö. – Grotta. – Trollkarlen Gilbert. – Kettil. – Mästarens svek. – Straff för de öfverdådiga. – Dædali labyrint. – Nedgången till underjorden. – Fuktigt mörker. – Dödande luft för djur. – Kastrerade tuppar seglifvade. – Porsenas labyrint. – Grottor mot åskslag. – Zamolxis. – Konungars residens.

----


[[Fil:OM 3,20.jpg|thumb|600px]] 

I ÖSTERGÖTLAND ligger en betydande insjö med sött vatten, kallad Vättern (om hvilken redan förut tillräckligt talats), i hvars midt finnes en fager aflång ö med två församlingskyrkor. Under den ena af dessa finner man en grotta, till hvilken leder en lång ingång med många smärre hålor, och som har en utgång af ofantligt djup. I denna grotta nedstiga inga andra än på tomt skryt begifna och af nyfikenhet ledda personer, och då måste de vare försedda med brinande lykta och trådnystan för att åter finna utgången. Orsaken till nedstigandet är hufvudsakligen önskan att få se en viss trollkarl vid namn Gilbert, hvilken genom svartkonst (som just vållat hans olycka) blifvit i urminnes tid öfvervunnen och fjättrad på detta ställe af sin egen mästare Kettil, som han djärfts trotsa. Detta gick så till, att läraren kastade en liten käpp med vissa därpå inristade götiska eller rutenska bokstäfver [runor] mot Gilbert, som, då han tog emot den med händerna, blef sittande där fastbunden utan att kunna röra sig. Hvarken med tänderna, som han sökte använda för att göra sig lös, men hvilka fastklibbades liksom af segt beck, eller med fötterna, hvilka på mästarens svekfulla inrådan närmades till stafven och fastnade därvid, var han i stånd att befria sig. Ehuruväl åtskilliga dumdristiga åskådare, drifna af en stark nyfikenhet, pläga löpa till för att taga företeelsen i skärskådande, så våga de likväl ej närma sig för stanken och de farliga dunsterna i grottan, på det de ej må kväfvas af hämmad andedräkt eller strupens tillsnörning. Inträdet försvåras äfven genom af invånarna uppförda jordvallar och stängsel, på det ej öfverdådiga föraktare af faran som galningar skola begifva sig dit in — för att aldrig mer återkomma. Dessutom har man genom det strängaste förbud, liksom i fråga om sådana människor som burit hand på sig själfva,  sörjt för, att de som inse de här hotande farorna ej må locka eller genom lockelser förföra andra, som äro oerfarna, till att utforska detta slags skådespel, enär det af många olyckshändelser är nogsamt bekant, att åtskilliga i denna grotta till och med satt sina lif på spel; hvadan man lättare skulle kunna tränga in i och slippa ut ur Dædali hemska labyrint på Kreta — hvilken innehåller ett ytterst inveckladt nät af slingrande gångar, som möta hvarandra och leda bort från hvarandra, samt äger ett stort antal öppningar, som ha ett falskt sken af att vara utgångar, äfvensom återvändsgränder, ledande tillbaka till samma irrgångar — än det skulle vara möjligt att komma in och ut i denna djupa grotta med dess ringlande stig. Något liknande anför Strabo (i 13. boken), då han säger: Nedgången till underjorden är befintlig i ett obetydligt utsprång på ett högt berg och är så afmätt, att den kan släppa igenom en människa och låta henne nå det underbara djupet. Framför denna öppning befinner sig en fyrkantig vall af vid pass ett halft ploglands omfång. Denna är öfver skyggad af ett fuktigt och tätt mörker, så att den som närmar sig den, samma knappt är i stånd att urskilja marken under sina fötter. Luften för öfrigt är oskadlig, fri från det nämnda mörkret och med fullkomlig vindstilla, ty mörkret håller sig inom inhägnaden. Skulle ett djur komma därinom, dör det ögonblickligen; hvadan tjurar, som insläppts dit, falla till marken och föras ut döda. Äfven sparfvar dö plötsligt, men kastrerade tuppar, som införas där, lida intet men, utan begifva sig fram ända till mynningen och titta in samt gå ned i hålet, så länge de kunna hålla andan. Därest någon skulle ha tillfälle att ytterligare rikta sin erfarenhet i hithörande ting, så kan han bese den etruriske konungen Porsenas labyrint, ur hvilken ingen vänder om som ej försett sig med ett garnnystan för att finna återvägen. — Här skulle ännu mera kunna tilläggas af samma art som rörande Gilbert, t. ex. hvad som enligt anförande af Vincentius (i Spec. hist., bok VI, kap. 61) berättas af Helimandus om Virgilius. Men det kan vara nog att med dessa få drag hafva visat, att enfalden är bottenlös. Äfven anordnar man grottor djupt i jorden för att freda sig för åskslag, likaså underjordiska boningar, sådana som t. ex. Zamolxis, en gotisk man eller snarare demon (enligt Herodotus, bok IV), hvilken lefde långt före Pythagoras, synes hafva åstadkommit, kanske i afsikt att, sedan han lefvat där innesluten och efter några år återvändt, inbilla folk att han varit i underjorden och där fått skåda underbara ting. I detta sammanhang skulle äfven kunna nämnas jätten Typhons tillhåll, som omtalas af Justinus och Solinus. — Nåväl, den ofvannämnda ön, som benämnes Visingsö, åtnjuter utomordentligt anseende såsom en ljuflig och trygg vistelseort för konungar, hvilka också där aflidit och blifvit begrafna.


----

<br><br>
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]