Forskjell mellom versjoner av «Helligsteder i svensk Lapland»
Hopp til navigering
Hopp til søk
Temaside: Samisk religion og mytologi
Af Carsten Lyngdrup Madsen
© 2023
Siden er under opbygning
| Linje 457: | Linje 457: | ||
| − | ===== | + | =====21. Vad kallades en seite av trä (något särskilt namn)?===== |
| − | * <FONT COLOR=49727E>Lainiovuoma:</FONT> | + | * <FONT COLOR=49727E>Lainiovuoma:</FONT> »Vi vet ingenting om träseitar», men väl om offerträd (se 39). |
* <FONT COLOR=49727E>Saarivuoma:</FONT> | * <FONT COLOR=49727E>Saarivuoma:</FONT> | ||
| − | * <FONT COLOR=49727E>Talma:</FONT> | + | * <FONT COLOR=49727E>Talma:</FONT> A. |
* <FONT COLOR=49727E>Norrkaitum:</FONT> | * <FONT COLOR=49727E>Norrkaitum:</FONT> | ||
* <FONT COLOR=49727E>Mellanbyn:</FONT> | * <FONT COLOR=49727E>Mellanbyn:</FONT> | ||
Revisjonen fra 8. nov. 2023 kl. 21:55
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |  |
Helligsteder i svensk Lapland
Efter Ernst Mankers »Frågelista«
i »Lapparnas Heliga ställen«
Af Carsten Lyngdrup Madsen
© 2023
Indledning
Som et led i Nordiska Museets kortlægning af samisk kultur udsendtes en række lister med spørgsmål om forskellige kulturrelaterede emner til samerne. Svarfrekvensen var ifølge Ernst Manker generelt høj. I 1943 udsendtes en liste med spørgsmål til samernes gamle trosforestillinger under overskriften »Seitar och heliga ställen». Der indkom ikke helt så mange svar som ved tidligere lister, men dog nok til at repræsentere hele det svensk-samiske område. Ialt 21 informanter indsendte svar fra 15 forskellige lokaliteter:
- 1. Lainiovuoma — (Henrik Simma)
- 2. Saarivuoma — (Johan Svonni)
- 3. Talma — (A: Thomas Nutti og B: Olof Tuuri)
- 4. Norrkaitum (Girjas sameby) — (Nils Nilsson Skum)
- 5. Mellanbyn (Baste sameby) — (Panna Jannok)
- 6. Sirkas (Sirges sameby) — (A: Nils Anders Grufvisare, B: Jowa Spik og C: Matto Kuoljok, førstnævnte gennem Manker, sidstnævnte gennem Sven Sundius)
- 7. Umbyn (Ubmeje tjeälddie) — (Abraham Nilsson Winka, gennem Bo Wickman)
- 8. Vapsten — (J. O. Israelsson)
- 9. Vilhelmina norra — (A: Lars Jonas Kobdok, B: Karin Stinnerbom og C: Anna-Greta Jonsson, gennem Bertil Robberts)
- 10. Udtja — (Sigurd Stocke)
- 11. Östra Kikkejaure — (Wilhelm Öhberg)
- 12. Mausjaure — (Nils Persson-Bäckström)
- 13. Malå — (K. H. Lundmark)
- 14. Arjeplog — (Abraham Gustaf Westerlund, gennem Knut G. Eriksson)
- 15. Arvidsjaur — (A: Karin Stenberg og B: Nils Ranberg)
Manker har gengivet såvel listens spørgsmål som de indsamlede svar i sin »Lapparnas Heliga ställen«. Listen bestod af i alt 127 spørgsmål, der var grupperet under nedenstående overskrifter:
Seitar
1. Vilka slag av seitar (seiteh, gudabilder) har man i forna tider dyrkat inom lappbyn?
- Lainiovuoma: »Det finns många slag av seitar i lappmarken, såsom kullar, fjällvidder, klippor, stenar och träd.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Inom lappbyn har man dyrkat gudabilder av sten.»
- Norrkaitum: Höga bergtoppar, toppiga stenar och högar av renhorn och ben; av sten, ej trä.
- Mellanbyn: »Dom har dyrkat någon slags sten.»
- Sirkas: A. Stenar. B. Stora stenar eller »människoliknande avbilden).
- Umbyn: Man har dyrkat seitar av sten och trä. Även fjäll har varit föremål för dyrkan.
- Vapsten: Stenar.
- Vilhelmina norra: »Har gjort dem i trä och även sten. Samma betydelse. Dom i trä liknade en same.»
- Udtja: Udde i sjö.
- Östra Kikkejaure: »De enda seitar som jag känner till att ha dyrkats i dessa trakter är seitar av sten.»
- Mausjaure: »av sten».
- Malå: Stenar.
- Arjeplog: Av sten.
- Arvidsjaur: Fristående, underligt formade stenar, mestadels vid sjöar och fiskevatten.
2. Har ordet seite betecknat någonting annat än gudabild eller gudasten, och i så fall vad?
- Lainiovuoma: »Ordet seite betyder dyrkplats och offerplats.
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Ordet seite torde inte ha betecknat annat än gudabild.»
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: Gudabild.
- Sirkas: A. Nej. B. I stället för seite användes ordet passe, samlingsplats för offer.
- Umbyn: —
- Vapsten: Ordet seite ej känt; en offersten kallades verokerke.
- Vilhelmina norra: Ordet seite ej känt som benämning på gudabild (se fråga 21).
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Ordet seite har icke efter vad jag kunnat utröna betecknat någonting annat än gudabild eller gudasten.»
- Mausjaure: Gudabild, gudasten; udde med seite kallas seite njonne.
- Malå: —
- Arjeplog: Endast gudabild.
- Arvidsjaur: —
Seitar av sten
3. På vilka ställen inom lappbyn har det funnits seitar av sten?
- Lainiovuoma: »Här och där i Norge, så långt jag hört och vet.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Samtliga seitar som dyrkats inom lappbyn befinner sig på norskt område och på följande platser: Ståhgi-vuopmie, Vuoitaskallio, Polno-runguo, Haugaluopal och Ohrienjarga (offerudden).» B. Se 82.
- Norrkaitum: På holmen Haltesaari i Saivojärvi (= Isosaivo) norr om Passeåive en människolik stengud, bortförd av disponent Lundbohm.
- Mellanbyn: Här och var i lappbyn, »men bara männen fick gå till en sådan plats».
- Sirkas: A. Vidjakuoika, Skerfe, Tjakkeli, Passåive, Piutjapakte, Seitevare och Sepirpuolta i Vaisa (från sistnämnda stället togs en seite av greve Henrik Horn av Åminne); varje trakt sin seite i gamla tider. B. I Vaisa och vid Sitojaure. C. Sepirpuolta, Vidjakuoika och Tjågnoris.
- Umbyn: »De seitar som dyrkats av Umbyns samer har befunnit sig på andra sidan norska gränsen.»
- Vapsten: Två offerstenar, båda med namnet Verokerke, den ena på Ryfjället, söder om Boksjön, den andra på Arefjällets sydsluttning, norr om västra änden av Nedre Vapstsjön.
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: Vid sjöarna Hapstra och Lambur.
- Mausjaure: —
- Malå: På Tjamstanberget, en stor platt sten, »Erik-Sjulssasten»; »har nog varit ett lapparnas offerställe under hednatiden».
- Arjeplog: »I närheten av Västerfjäll.»
- Arvidsjaur: »Avgudar» i form av stenar vid Mausjaure, Östra Njallejaure och Suolojaure. Se även 1.
4. På vilka ställen finnes ännu någon seite kvar?
- Lainiovuoma: »Seitarna finns kvar, där dom är», fasta stenar, ingen lös; en i Dividalen [»Ruksiskerke»] och en vid Anjajaure.
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »På alla ovannämnda platserna utom Polno-ronguo finns seitarna kvar.» B. Se 82.
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: Ingen längre kvar.
- Sirkas: A. Vidjakuoika och Passåive. B. Vid Sitojaure [= Piutjapakte]. C. Tjågnoris. Om bortförandet av seiten i Sepirpuolta berättas, att den med nöd kunde bäras av två man. Från Vidjakuoika bortförde greve Eric von Rosen två härkbördor seitar och offerben.
- Umbyn: —
- Vapsten: De båda under nr 3 nämnda seitarna bortförda.
- Vilhelmina norra:
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: Seitarna i Hapstra och Lambur förmodligen kvar. Det berättas, att en gubbe vid Hapstra, Erik Mattias, som fiskade i sjön, en gång i ilskan över att han fått för lite fisk slog till seiten med åran, så att huvudet föll av och trillade i sjön. Men efter den dagen blev fisket ännu sämre, så gubben ångrade sitt tilltag.
- Mausjaure: Finns kvar på flera ställen.
- Malå: —
- Arjeplog: —
- Arvidsjaur: De nämnda (se 3) kvar.
5. Hurudan brukade platsen för en seite vara (t. ex. undangömd eller öppen, på kala fjället, vid en klippvägg, i skog eller vid en sjöstrand, på en höjd eller i en sänka, på en grön gräsfläck eller på grå blockmark)?
- Lainiovuoma: »... på gröngräsfläck, vid klippvägg, vid sjöstrand, älvstrand, i skog, på höjd, sänka, grå blockmark».
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »En seite brukar stå på en öppen plats; södra stranden av en sjö har varit mest ändamålsenlig, men ensamma jättestenar på flyttningsstigarna har också dyrkats. Växtligheten på marken torde inte ha spelat någon roll.» B. Se 82
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: Både på öppen plats och i skog men mest vid sjöstrand, vanligen på ett sådant ställe, att man inte kunde komma dit från vilket håll som helst.
- Sirkas: A. Olika; Vidjakuoika slät mark vid älvstrand, Passåive fjällsluttning. C. Ofta vid sjöstrand, t. ex. vid Suobbatjaure under Tjakkeli; ibland på höjd med gott renbete.
- Umbyn: På en höjd.
- Vapsten: På en öppen platå (vid Arefjället).
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: På öppen plats, den ena i sjön, den andra på stranden (se 3 o. 4).
- Mausjaure: Vanligen öppen plats, på kala fjället, vid sjöstrand, vid klippvägg, på kullar eller i stenskravel.
- Malå: »överst på berget».
- Arjeplog: —
- Arvidsjaur: Se 1.
6. Voro seitarna placerade i något förhållande till väderstrecken — t. ex. å södersluttning, mot norr eller i annat väderstreck?
- Lainiovuoma: »I alla väderstreck; som det passat.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Seitarnas placering i förhållande till väderstrecken är svår att bestämma, eftersom de inte [alltid] ligger på sina ursprungliga platser. Alltid har det färdats någon klåfingrig människa förbi platsen och granskat seiten lite närmare och sedan kastat den utan vidare på marken.»
- Norrkaitum: Alla håll.
- Mellanbyn: Inte i något visst väderstreck.
- Sirkas: A. På Passåive mot norr, under Skerfe mot söder, i Vidjakuoika mest mot öster. B. Ja, mot söder, mot solen. C. Mest mot söder.
- Umbyn: —
- Vapsten: Sydsluttning (Arefjället).
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure: :»... mestadels i lutande ställning mot söder eller norr».
- Malå: —
- Arjeplog: »I regel åt solsidan.»
- Arvidsjaur: —
7. Kunde flera seitar finnas på samma plats, och i så fall hur många?
- Lainiovuoma: —
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Tre seitar på samma plats är det högsta antal som finns på våra offerplatser.»
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: »Dom fick inte vara mer än en på samma plats.»
- Sirkas: A. Ja; troligen en huvudseite och de andra tjänsteandar (sagesmannen här något osäker). B. Nej. C. Oftast bara en.
- Umbyn: Ja.
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Inte, efter vad jag hört.»
- Mausjaure: »Inte har då jag sett mer än en på varje plats.»
- Malå: —
- Arjeplog: »Flera, i regel en för varje familj.»
- Arvidsjaur: —
8. Av vad slags sten kunde seitarna vara (hård eller lös, tung eller lätt, färg, annan beskaffenhet)?
- Lainiovuoma: »Den seite jag sett var en stor sten, fast i marken, till färgen röd och kallades därför »rödsten» (= Ruksiskerke).
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Seitarnas vikt och färg var olika.»
- Norrkaitum: »Fast sten och lös sten, färgad och ofärgad, också färgad av renflott som torkat in till en grann blå färg.»
- Mellanbyn: Mest rödfärgad lös sten.
- Sirkas: A. Färgen olika; stenen hård och tung. B. Tung.
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra:
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Vanlig gråsten.»
- Mausjaure: Jordfast sten, orörlig, »men det kan vara en mindre sten ovanpå».
- Malå: —
- Arjeplog: Grå och rödbrun.
- Arvidsjaur: —
9. Vilken form brukade seitarna ha (fågel- eller annan djurform, människolikhet eller annan skapnad)?
- Lainiovuoma: —
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Ett människohuvud, en kyrka eller ett hundhuvud.»
- Norrkaitum: Människolik.
- Mellanbyn: Människolikhet.
- Sirkas: A. Vid Vidjakuoika som människa och av annan underlig skapnad, på Passåive seiten fyrkantig, platt ovanpå. B. Som björn och ren men mest som människa. C. Oftast som en människa, kvinna.
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: Människoskepnad.
- Mausjaure: Som människa, fågel eller fisk.
- Malå: «... ett ansikte med sjöfågelsnäbb» (Lilla Skäppträsket).
- Arjeplog: »Mera likhet åt människa.»
- Arvidsjaur: Toppformig sten (Mausjaure); »fristående och underligt formade stenar».
10. Hade seitarna fått denna form av naturen själv eller i något fall av människohand? Ha vissa tecken ristats på stenen, och i så fall vilka?
- Lainiovuoma: »Formen har dom av naturen och inte av människohand.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Gudabildens form har skapats av naturen, med några få undantag, då människohand har måst hjälpa till, men ingenting har ristats på seiten.»
- Norrkaitum: »Seiten fått denna form av naturen själv.»
- Mellanbyn: »... av människohand [?], men dom hade inte ristat några tecken» (se även 16).
- Sirkas: A. Naturform; ristningar okända. C. »Den naturliga formen. Stenens utseende fick inte änddras.»
- Umbyn: Bådadera; vissa uppgifter tyder på att seitar tillverkats.
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Troligen av naturen själv; inga tecken.»
- Mausjaure: »Seitarna har nog mest av naturen fått sin skapnad, i någon mån kanske lagats eller huggits till eller slätats litet; ingen ristning.»
- Malå: —
- Arjeplog: »I vissa fall seiteform av naturen, i andra fall något arbetade.»
- Arvidsjaur: —
11. Om seiten ej hade ett »huvud» av naturen, kunde man då lägga en mindre sten som huvud på den?
- Lainiovuoma: »Seiten hade inte något huvud. Dom rörde inte stenen utan dyrkade den sådan den var skapad av naturen.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Ofta placerades en mindre sten på seiten som huvud.»
- Norrkaitum: Seitens huvud fast av naturen.
- Mellanbyn: »Man lade dit huvud av mindre sten.»
- Sirkas: —
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Troligtvis kunde man lägga på en mindre sten som huvud» (se 8).
- Mausjaure: »Seiten skulle alltid ha huvud, mest vanligt en lös sten, ty sällan fanns en sten med huvud i samma stycke.»
- Malå: —
- Arjeplog: —
- Arvidsjaur: —
12. Bestod seiten av en enda sten, eller kunde den vara sammansatt av flera (en hel stapel eller ett rös)?
- Lainiovuoma: »Seiten bestod av en enda sten.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Seiten bestod ofta av ett stort stenblock men även av två eller tre stenar ovanpå varandra. Ett rös torde inte ha förekommit.»
- Norrkaitum: En enda sten.
- Mellanbyn: En enda sten.
- Sirkas: A. En enda sten. B. »Avgudabilden en enda sten.» C. Ibland en stapel.
- Umbyn: En enda sten.
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Hapstra-seiten bestod av en enda sten, ända tills Erik Mattias slog huvudet av den» (se 4).
- Mausjaure: Mest vanligt en enda sten men också större sten med mindre ovanpå och även hoplagda stenar.
- Malå: —
- Arjeplog: Som regel en sten.
- Arvidsjaur: —
13. Hur stora voro seitarna (ungefärliga höjden för den största och den minsta)?
- Lainiovuoma: »Den seite jag sett var stor som en kåta» (se 4 och 8).
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »En seite kunde vara flera meter hög, om det var en fastsittande sten. De mindre seitarna cirka en halv meter höga.»
- Norrkaitum: »Olika stora, den minsta jag sett 30 cm hög, den största, vid Rautasjärvi, ungefär 3 meter.»
- Mellanbyn: Ungefär 70 cm.
- Sirkas: A. Olika, ingen så stor i Vidjakuoika men den i Passåive stor som en kåta eller större. B. 1-2 m.
- Umbyn: »Stora stenar.»
- Vapsten: »Stor som en ripa» i ett fall (se 9).
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: »... mest ungefär 1 m, en del 60- 70 cm höga».
- Malå: —
- Arjeplog: »ungefär 30-40 cm».
- Arvidsjaur: —
14. Betraktades inte bara lösa stenar utan även fasta klippor av egendomlig form som seitar?
- Lainiovuoma: »Jag har hört att en man sett en hop pengar i en spricka i en klippa. Det var väl en dyrkplats.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Både fasta och lösa stenar av egendomlig form dyrkades, om de låg på lämplig plats.»
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: »... bara lösa stenar, men man kunde lägga en sådan på en fast sten».
- Sirkas: A. Känner endast lösa stenar. B. Ja, även fasta klippor.
- Umbyn: Ja.
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: »Troligt».
- Mausjaure: »I enstaka fall någon klippvägg som dyrkades som seite.»
- Malå: —
- Arjeplog: I regel lösa stenar.
- Arvidsjaur: —
15. Kunde stora klippor och hela fjälltoppar dyrkas som seite, i så fall var inom lappbyn?
- Lainiovuoma: »Har inte hört, att dom dyrkat fjälltoppar, men väl klippor.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Fjälltoppar och stora klippor har inte dyrkats.»
- Norrkaitum: »... ej stora klippor men små stentoppar».
- Mellanbyn: »Inte stora klippor eller fjäll, därför att renarna kunde trampa på dessa ställen.»
- Sirkas: B. Ja, t. ex. Skerfe.
- Umbyn: Ja, Solåive i Ammarfjället (Granbyn) och Vuoggenasse sydväst om Tärnasjön.
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: Roudatspakte, ett fjällstup vid Brunmyrheden, har i gammal tid dyrkats som seite.
- Malå: —
- Arjeplog: »... i så fall Bergholmen i Tjeggelvas».
- Arvidsjaur: —
16. Hade de lösa stenarna alltid befunnit sig på platsen eller forslats dit av människor.
- Lainiovuoma: —
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »De lösa seitarna hade forslats till platsen.»
- Norrkaitum: »... passelig sten fraktad till stället» (uppgift i svar på frågan 14).
- Mellanbyn: Människorna forslade själva stenarna dit, »sådana som formats av vatten».
- Sirkas: A och B. Alltid på platsen. C. Seiten kunde fraktas dit från annat ställe.
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: »De var nog för tunga att forslas och att byta plats».
- Malå: —
- Arjeplog: De fördes till den plats där de skulle användas.
- Arvidsjaur: —
17. Hade man mindre seitar som medfördes på flyttningarna?
- Lainiovuoma: »Vet jag inte om.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Seitarna har aldrig förts med på flyttningarna.»
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: »Ja, mindre stenar medfördes på flyttning.»
- Sirkas: A. Har inte hört sådant. B. Nej. C. »Knappast. Seitarna samlingsplatsen för byarna.»
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: Känner inte till sådana seitar.
- Malå: —
- Arjeplog: Ja, därför fanns så små seitar.
- Arvidsjaur: —
18. Ställdes den lösa seiten på en bädd av ris eller annat underlag, på en sten eller på bara marken?
- Lainiovuoma: —
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Den lösa seiten ställdes ofta på en fast liggande sten och någon gång på bara marken.»
- Norrkaitum: På bara marken.
- Mellanbyn: Den lösa seiten ställdes på en sten.
- Sirkas: A. Direkt på marken. B. »På fast mark.» C. Ej på ris.
- Umbyn: —
- Vapsten: »... på ett underlag av fint björkris, som utbyttes två gånger årligen, höst och vår».
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: »På bara marken.»
- Malå: På en sten.
- Arjeplog: Helst på sten.
- Arvidsjaur: Granris över och runt om »de avgudar som stodo på land».
19. Var det endast själva gudabilden, som kallades seite, eller menade man därmed även underlaget och hela platsen?
- Lainiovuoma: »Jag vet inte om man dyrkade marken, men den plats där Röda sten ligger kallas Röda sten-vidden» (se 4).
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Endast gudabilder kallades seite.»
- Norrkaitum: »Platsen är som ett bönhus.»
- Mellanbyn: »Hela platsen kallades Seita.»
- Sirkas: A. Endast själva gudabilden, men platsen kunde uppkallas efter denna, t. ex. Seitevare. B. Med passe (=seite) menades både offerplatsen och den närmare omgivningen. C. Möjligen kunde hela platsen kallas seite.
- Umbyn: —
- Vapsten: —
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: Egentligen gudabilden som var seite, men platsen fick sitt namn därav, såsom seite-njonne, seite-pakte och seite-tjåkko.
- Malå: —
- Arjeplog: —
- Arvidsjaur: —
20. Hade man någon annan benämning på en stenseite, såsom kierke, saivo-kierke eller dylikt?
- Lainiovuoma: »Saivo-kierke ej känt.»
- Saarivuoma: —
- Talma: A. »Inga andra namn har förekommit på stenseitar.»
- Norrkaitum: —
- Mellanbyn: »Intet annat namn än Seite och Saivo-kierke.»
- Sirkas: A. Passe-kierke. C. Bara seite.
- Umbyn: —
- Vapsten: Verokierke.
- Vilhelmina norra: —
- Udtja: —
- Östra Kikkejaure: —
- Mausjaure: Kända var benämningarna seite, kierke, seite-kierke och saivo-kierke.
- Malå: —
- Arjeplog: —
- Arvidsjaur: —
Seitar av trä
21. Vad kallades en seite av trä (något särskilt namn)?
- Lainiovuoma: »Vi vet ingenting om träseitar», men väl om offerträd (se 39).
- Saarivuoma:
- Talma: A.
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Seitar av annat slag
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Seitarnas betydelse m.m.
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Seitarnas dyrkan
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Offerplatser
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Gravplatser
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Andra heliga ställen
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Spørgsmål
- Lainiovuoma:
- Saarivuoma:
- Talma:
- Norrkaitum:
- Mellanbyn:
- Sirkas:
- Umbyn:
- Vapsten:
- Vilhelmina norra:
- Udtja:
- Östra Kikkejaure:
- Mausjaure:
- Malå:
- Arjeplog:
- Arvidsjaur:
Tilbage til top 
|
