Helligsteder i svensk Lapland

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Temaside: Samisk religion og mytologi

Helligsteder i svensk Lapland

Efter Ernst Mankers »Frågelista« 
i »Lapparnas Heliga ställen«

Af Carsten Lyngdrup Madsen
© 2023

Siden er under opbygning

Indledning

Som et led i Nordiska Museets kortlægning af samisk kultur udsendtes en række lister med spørgsmål om forskellige kulturrelaterede emner til samerne. Svarfrekvensen var ifølge Ernst Manker generelt høj. I 1943 udsendtes en liste med spørgsmål til samernes gamle trosforestillinger under overskriften »Seitar och heliga ställen». Der indkom ikke helt så mange svar som ved tidligere lister, men dog nok til at repræsentere hele det svensk-samiske område. Ialt 21 informanter indsendte svar fra 15 forskellige lokaliteter:

1. Lainiovuoma — (Henrik Simma)

2. Saarivuoma — (Johan Svonni)

3. Talma — (A: Thomas Nutti og B: Olof Tuuri)

4. Norrkaitum (Girjas sameby) — (Nils Nilsson Skum)

5. Mellanbyn (Baste sameby) — (Panna Jannok)

6. Sirkas (Sirges sameby) — (A: Nils Anders Grufvisare, B: Jowa Spik og C: Matto Kuoljok, førstnævnte gennem Manker, sidstnævnte gennem Sven Sundius)

7. Umbyn (Ubmeje tjeälddie) — (Abraham Nilsson Winka, gennem Bo Wickman)

8. Vapsten — (J. O. Israelsson)

9. Vilhelmina norra — (A: Lars Jonas Kobdok, B: Karin Stinnerbom og C: Anna-Greta Jonsson, gennem Bertil Robberts)

10. Udtja — (Sigurd Stocke)

11. Östra Kikkejaure — (Wilhelm Öhberg)

12. Mausjaure — (Nils Persson-Bäckström)

13. Malå — (K. H. Lundmark)

14. Arjeplog — (Abraham Gustaf Westerlund, gennem Knut G. Eriksson)

15. Arvidsjaur — (A: Karin Stenberg og B: Nils Ranberg)

Manker har gengivet såvel listens spørgsmål som de indsamlede svar i sin »Lapparnas Heliga ställen«. Listen bestod af i alt 127 spørgsmål, der var grupperet under nedenstående overskrifter:

---

I. Seitar

A. Seitar av sten

B. Seitar av trä

C. Seitar av annat slag

D. Seitarnas betydelse m.m.

E. Seitarnas dyrkan

II. Offerplatser

III. Gravplatser

IV. Andra heliga ställen

---

Seitar

1. Vilka slag av seitar (seiteh, gudabilder) har man i forna tider dyrkat inom lappbyn?

• Lainiovuoma: »Det finns många slag av seitar i lappmarken, såsom kullar, fjällvidder, klippor, stenar och träd.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Inom lappbyn har man dyrkat gudabilder av sten.»
• Norrkaitum: Höga bergtoppar, toppiga stenar och högar av renhorn och ben; av sten, ej trä.
• Mellanbyn: »Dom har dyrkat någon slags sten.»
• Sirkas: A. Stenar. B. Stora stenar eller »människoliknande avbilden).
• Umbyn: Man har dyrkat seitar av sten och trä. Även fjäll har varit föremål för dyrkan.
• Vapsten: Stenar.
• Vilhelmina norra: »Har gjort dem i trä och även sten. Samma betydelse. Dom i trä liknade en same.»
• Udtja: Udde i sjö.
• Östra Kikkejaure: »De enda seitar som jag känner till att ha dyrkats i dessa trakter är seitar av sten.»
• Mausjaure: »av sten».
• Malå: Stenar.
• Arjeplog: Av sten.
• Arvidsjaur: Fristående, underligt formade stenar, mestadels vid sjöar och fiskevatten.

---

2. Har ordet seite betecknat någonting annat än gudabild eller gudasten, och i så fall vad?

• Lainiovuoma: »Ordet seite betyder dyrkplats och offerplats.
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Ordet seite torde inte ha betecknat annat än gudabild.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: Gudabild.
• Sirkas: A. Nej. B. I stället för seite användes ordet passe, samlingsplats för offer.
• Umbyn: —
• Vapsten: Ordet seite ej känt; en offersten kallades verokerke.
• Vilhelmina norra: Ordet seite ej känt som benämning på gudabild (se fråga 21).
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Ordet seite har icke efter vad jag kunnat utröna betecknat någonting annat än gudabild eller gudasten.»
• Mausjaure: Gudabild, gudasten; udde med seite kallas seite njonne.
• Malå: —
• Arjeplog: Endast gudabild.
• Arvidsjaur: —

Seitar av sten

3. På vilka ställen inom lappbyn har det funnits seitar av sten?

• Lainiovuoma: »Här och där i Norge, så långt jag hört och vet.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Samtliga seitar som dyrkats inom lappbyn befinner sig på norskt område och på följande platser: Ståhgi-vuopmie, Vuoitaskallio, Polno-runguo, Haugaluopal och Ohrienjarga (offerudden).» B. Se 82.
• Norrkaitum: På holmen Haltesaari i Saivojärvi (= Isosaivo) norr om Passeåive en människolik stengud, bortförd av disponent Lundbohm.
• Mellanbyn: Här och var i lappbyn, »men bara männen fick gå till en sådan plats».
• Sirkas: A. Vidjakuoika, Skerfe, Tjakkeli, Passåive, Piutjapakte, Seitevare och Sepirpuolta i Vaisa (från sistnämnda stället togs en seite av greve Henrik Horn av Åminne); varje trakt sin seite i gamla tider. B. I Vaisa och vid Sitojaure. C. Sepirpuolta, Vidjakuoika och Tjågnoris.
• Umbyn: »De seitar som dyrkats av Umbyns samer har befunnit sig på andra sidan norska gränsen.»
• Vapsten: Två offerstenar, båda med namnet Verokerke, den ena på Ryfjället, söder om Boksjön, den andra på Arefjällets sydsluttning, norr om västra änden av Nedre Vapstsjön.
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: Vid sjöarna Hapstra och Lambur.
• Mausjaure: —
• Malå: På Tjamstanberget, en stor platt sten, »Erik-Sjulssasten»; »har nog varit ett lapparnas offerställe under hednatiden».
• Arjeplog: »I närheten av Västerfjäll.»
• Arvidsjaur: »Avgudar» i form av stenar vid Mausjaure, Östra Njallejaure och Suolojaure. Se även 1.

---

4. På vilka ställen finnes ännu någon seite kvar?

• Lainiovuoma: »Seitarna finns kvar, där dom är», fasta stenar, ingen lös; en i Dividalen [»Ruksiskerke»] och en vid Anjajaure.
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »På alla ovannämnda platserna utom Polno-ronguo finns seitarna kvar.» B. Se 82.
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: Ingen längre kvar.
• Sirkas: A. Vidjakuoika och Passåive. B. Vid Sitojaure [= Piutjapakte]. C. Tjågnoris. Om bortförandet av seiten i Sepirpuolta berättas, att den med nöd kunde bäras av två man. Från Vidjakuoika bortförde greve Eric von Rosen två härkbördor seitar och offerben.
• Umbyn: —
• Vapsten: De båda under nr 3 nämnda seitarna bortförda.
• Vilhelmina norra:
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: Seitarna i Hapstra och Lambur förmodligen kvar. Det berättas, att en gubbe vid Hapstra, Erik Mattias, som fiskade i sjön, en gång i ilskan över att han fått för lite fisk slog till seiten med åran, så att huvudet föll av och trillade i sjön. Men efter den dagen blev fisket ännu sämre, så gubben ångrade sitt tilltag.
• Mausjaure: Finns kvar på flera ställen.
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: De nämnda (se 3) kvar.

---

5. Hurudan brukade platsen för en seite vara (t. ex. undangömd eller öppen, på kala fjället, vid en klippvägg, i skog eller vid en sjöstrand, på en höjd eller i en sänka, på en grön gräsfläck eller på grå blockmark)?

• Lainiovuoma: »... på gröngräsfläck, vid klippvägg, vid sjöstrand, älvstrand, i skog, på höjd, sänka, grå blockmark».
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »En seite brukar stå på en öppen plats; södra stranden av en sjö har varit mest ändamålsenlig, men ensamma jättestenar på flyttningsstigarna har också dyrkats. Växtligheten på marken torde inte ha spelat någon roll.» B. Se 82
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: Både på öppen plats och i skog men mest vid sjöstrand, vanligen på ett sådant ställe, att man inte kunde komma dit från vilket håll som helst.
• Sirkas: A. Olika; Vidjakuoika slät mark vid älvstrand, Passåive fjällsluttning. C. Ofta vid sjöstrand, t. ex. vid Suobbatjaure under Tjakkeli; ibland på höjd med gott renbete.
• Umbyn: På en höjd.
• Vapsten: På en öppen platå (vid Arefjället).
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: På öppen plats, den ena i sjön, den andra på stranden (se 3 o. 4).
• Mausjaure: Vanligen öppen plats, på kala fjället, vid sjöstrand, vid klippvägg, på kullar eller i stenskravel.
• Malå: »överst på berget».
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: Se 1.

---

6. Voro seitarna placerade i något förhållande till väderstrecken — t. ex. å södersluttning, mot norr eller i annat väderstreck?

• Lainiovuoma: »I alla väderstreck; som det passat.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Seitarnas placering i förhållande till väderstrecken är svår att bestämma, eftersom de inte [alltid] ligger på sina ursprungliga platser. Alltid har det färdats någon klåfingrig människa förbi platsen och granskat seiten lite närmare och sedan kastat den utan vidare på marken.»
• Norrkaitum: Alla håll.
• Mellanbyn: Inte i något visst väderstreck.
• Sirkas: A. På Passåive mot norr, under Skerfe mot söder, i Vidjakuoika mest mot öster. B. Ja, mot söder, mot solen. C. Mest mot söder.
• Umbyn: —
• Vapsten: Sydsluttning (Arefjället).
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure: :»... mestadels i lutande ställning mot söder eller norr».
• Malå: —
• Arjeplog: »I regel åt solsidan.»
• Arvidsjaur: —

---

7. Kunde flera seitar finnas på samma plats, och i så fall hur många?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Tre seitar på samma plats är det högsta antal som finns på våra offerplatser.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: »Dom fick inte vara mer än en på samma plats.»
• Sirkas: A. Ja; troligen en huvudseite och de andra tjänsteandar (sagesmannen här något osäker). B. Nej. C. Oftast bara en.
• Umbyn: Ja.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Inte, efter vad jag hört.»
• Mausjaure: »Inte har då jag sett mer än en på varje plats.»
• Malå: —
• Arjeplog: »Flera, i regel en för varje familj.»
• Arvidsjaur: —

---

8. Av vad slags sten kunde seitarna vara (hård eller lös, tung eller lätt, färg, annan beskaffenhet)?

• Lainiovuoma: »Den seite jag sett var en stor sten, fast i marken, till färgen röd och kallades därför »rödsten» (= Ruksiskerke).
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Seitarnas vikt och färg var olika.»
• Norrkaitum: »Fast sten och lös sten, färgad och ofärgad, också färgad av renflott som torkat in till en grann blå färg.»
• Mellanbyn: Mest rödfärgad lös sten.
• Sirkas: A. Färgen olika; stenen hård och tung. B. Tung.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra:
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Vanlig gråsten.»
• Mausjaure: Jordfast sten, orörlig, »men det kan vara en mindre sten ovanpå».
• Malå: —
• Arjeplog: Grå och rödbrun.
• Arvidsjaur: —

---

9. Vilken form brukade seitarna ha (fågel- eller annan djurform, människolikhet eller annan skapnad)?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Ett människohuvud, en kyrka eller ett hundhuvud.»
• Norrkaitum: Människolik.
• Mellanbyn: Människolikhet.
• Sirkas: A. Vid Vidjakuoika som människa och av annan underlig skapnad, på Passåive seiten fyrkantig, platt ovanpå. B. Som björn och ren men mest som människa. C. Oftast som en människa, kvinna.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: Människoskepnad.
• Mausjaure: Som människa, fågel eller fisk.
• Malå: «... ett ansikte med sjöfågelsnäbb» (Lilla Skäppträsket).
• Arjeplog: »Mera likhet åt människa.»
• Arvidsjaur: Toppformig sten (Mausjaure); »fristående och underligt formade stenar».

---

10. Hade seitarna fått denna form av naturen själv eller i något fall av människohand? Ha vissa tecken ristats på stenen, och i så fall vilka?

• Lainiovuoma: »Formen har dom av naturen och inte av människohand.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Gudabildens form har skapats av naturen, med några få undantag, då människohand har måst hjälpa till, men ingenting har ristats på seiten.»
• Norrkaitum: »Seiten fått denna form av naturen själv.»
• Mellanbyn: »... av människohand [?], men dom hade inte ristat några tecken» (se även 16).
• Sirkas: A. Naturform; ristningar okända. C. »Den naturliga formen. Stenens utseende fick inte änddras.»
• Umbyn: Bådadera; vissa uppgifter tyder på att seitar tillverkats.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Troligen av naturen själv; inga tecken.»
• Mausjaure: »Seitarna har nog mest av naturen fått sin skapnad, i någon mån kanske lagats eller huggits till eller slätats litet; ingen ristning.»
• Malå: —
• Arjeplog: »I vissa fall seiteform av naturen, i andra fall något arbetade.»
• Arvidsjaur: —

---

11. Om seiten ej hade ett »huvud» av naturen, kunde man då lägga en mindre sten som huvud på den?

• Lainiovuoma: »Seiten hade inte något huvud. Dom rörde inte stenen utan dyrkade den sådan den var skapad av naturen.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Ofta placerades en mindre sten på seiten som huvud.»
• Norrkaitum: Seitens huvud fast av naturen.
• Mellanbyn: »Man lade dit huvud av mindre sten.»
• Sirkas: —
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Troligtvis kunde man lägga på en mindre sten som huvud» (se 8).
• Mausjaure: »Seiten skulle alltid ha huvud, mest vanligt en lös sten, ty sällan fanns en sten med huvud i samma stycke.»
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

12. Bestod seiten av en enda sten, eller kunde den vara sammansatt av flera (en hel stapel eller ett rös)?

• Lainiovuoma: »Seiten bestod av en enda sten.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Seiten bestod ofta av ett stort stenblock men även av två eller tre stenar ovanpå varandra. Ett rös torde inte ha förekommit.»
• Norrkaitum: En enda sten.
• Mellanbyn: En enda sten.
• Sirkas: A. En enda sten. B. »Avgudabilden en enda sten.» C. Ibland en stapel.
• Umbyn: En enda sten.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Hapstra-seiten bestod av en enda sten, ända tills Erik Mattias slog huvudet av den» (se 4).
• Mausjaure: Mest vanligt en enda sten men också större sten med mindre ovanpå och även hoplagda stenar.
• Malå: —
• Arjeplog: Som regel en sten.
• Arvidsjaur: —

---

13. Hur stora voro seitarna (ungefärliga höjden för den största och den minsta)?

• Lainiovuoma: »Den seite jag sett var stor som en kåta» (se 4 och 8).
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »En seite kunde vara flera meter hög, om det var en fastsittande sten. De mindre seitarna cirka en halv meter höga.»
• Norrkaitum: »Olika stora, den minsta jag sett 30 cm hög, den största, vid Rautasjärvi, ungefär 3 meter.»
• Mellanbyn: Ungefär 70 cm.
• Sirkas: A. Olika, ingen så stor i Vidjakuoika men den i Passåive stor som en kåta eller större. B. 1-2 m.
• Umbyn: »Stora stenar.»
• Vapsten: »Stor som en ripa» i ett fall (se 9).
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: »... mest ungefär 1 m, en del 60- 70 cm höga».
• Malå: —
• Arjeplog: »ungefär 30-40 cm».
• Arvidsjaur: —

---

14. Betraktades inte bara lösa stenar utan även fasta klippor av egendomlig form som seitar?

• Lainiovuoma: »Jag har hört att en man sett en hop pengar i en spricka i en klippa. Det var väl en dyrkplats.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Både fasta och lösa stenar av egendomlig form dyrkades, om de låg på lämplig plats.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: »... bara lösa stenar, men man kunde lägga en sådan på en fast sten».
• Sirkas: A. Känner endast lösa stenar. B. Ja, även fasta klippor.
• Umbyn: Ja.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: »Troligt».
• Mausjaure: »I enstaka fall någon klippvägg som dyrkades som seite.»
• Malå: —
• Arjeplog: I regel lösa stenar.
• Arvidsjaur: —

---

15. Kunde stora klippor och hela fjälltoppar dyrkas som seite, i så fall var inom lappbyn?

• Lainiovuoma: »Har inte hört, att dom dyrkat fjälltoppar, men väl klippor.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Fjälltoppar och stora klippor har inte dyrkats.»
• Norrkaitum: »... ej stora klippor men små stentoppar».
• Mellanbyn: »Inte stora klippor eller fjäll, därför att renarna kunde trampa på dessa ställen.»
• Sirkas: B. Ja, t. ex. Skerfe.
• Umbyn: Ja, Solåive i Ammarfjället (Granbyn) och Vuoggenasse sydväst om Tärnasjön.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: Roudatspakte, ett fjällstup vid Brunmyrheden, har i gammal tid dyrkats som seite.
• Malå: —
• Arjeplog: »... i så fall Bergholmen i Tjeggelvas».
• Arvidsjaur: —

---

16. Hade de lösa stenarna alltid befunnit sig på platsen eller forslats dit av människor.

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »De lösa seitarna hade forslats till platsen.»
• Norrkaitum: »... passelig sten fraktad till stället» (uppgift i svar på frågan 14).
• Mellanbyn: Människorna forslade själva stenarna dit, »sådana som formats av vatten».
• Sirkas: A och B. Alltid på platsen. C. Seiten kunde fraktas dit från annat ställe.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: »De var nog för tunga att forslas och att byta plats».
• Malå: —
• Arjeplog: De fördes till den plats där de skulle användas.
• Arvidsjaur: —

---

17. Hade man mindre seitar som medfördes på flyttningarna?

• Lainiovuoma: »Vet jag inte om.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Seitarna har aldrig förts med på flyttningarna.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: »Ja, mindre stenar medfördes på flyttning.»
• Sirkas: A. Har inte hört sådant. B. Nej. C. »Knappast. Seitarna samlingsplatsen för byarna.»
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: Känner inte till sådana seitar.
• Malå: —
• Arjeplog: Ja, därför fanns så små seitar.
• Arvidsjaur: —

---

18. Ställdes den lösa seiten på en bädd av ris eller annat underlag, på en sten eller på bara marken?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Den lösa seiten ställdes ofta på en fast liggande sten och någon gång på bara marken.»
• Norrkaitum: På bara marken.
• Mellanbyn: Den lösa seiten ställdes på en sten.
• Sirkas: A. Direkt på marken. B. »På fast mark.» C. Ej på ris.
• Umbyn: —
• Vapsten: »... på ett underlag av fint björkris, som utbyttes två gånger årligen, höst och vår».
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: »På bara marken.»
• Malå: På en sten.
• Arjeplog: Helst på sten.
• Arvidsjaur: Granris över och runt om »de avgudar som stodo på land».

---

19. Var det endast själva gudabilden, som kallades seite, eller menade man därmed även underlaget och hela platsen?

• Lainiovuoma: »Jag vet inte om man dyrkade marken, men den plats där Röda sten ligger kallas Röda sten-vidden» (se 4).
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Endast gudabilder kallades seite.»
• Norrkaitum: »Platsen är som ett bönhus.»
• Mellanbyn: »Hela platsen kallades Seita.»
• Sirkas: A. Endast själva gudabilden, men platsen kunde uppkallas efter denna, t. ex. Seitevare. B. Med passe (=seite) menades både offerplatsen och den närmare omgivningen. C. Möjligen kunde hela platsen kallas seite.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: Egentligen gudabilden som var seite, men platsen fick sitt namn därav, såsom seite-njonne, seite-pakte och seite-tjåkko.
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

20. Hade man någon annan benämning på en stenseite, såsom kierke, saivo-kierke eller dylikt?

• Lainiovuoma: »Saivo-kierke ej känt.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Inga andra namn har förekommit på stenseitar.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: »Intet annat namn än Seite och Saivo-kierke.»
• Sirkas: A. Passe-kierke. C. Bara seite.
• Umbyn: —
• Vapsten: Verokierke.
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: Kända var benämningarna seite, kierke, seite-kierke och saivo-kierke.
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

Seitar av trä

21. Vad kallades en seite av trä (något särskilt namn)?

• Lainiovuoma: »Vi vet ingenting om träseitar», men väl om offerträd (se 39).
• Saarivuoma: —
• Talma: A.»Seitar av trä har ej förekommit inom byns gränser.»
• Norrkaitum: Okänt.
• Mellanbyn: Okänt.
• Sirkas: Okänt.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: Tsiekku (träbeläte med offer).
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: Seitar av trä okända.
• Malå: —
• Arjeplog: Okänt.
• Arvidsjaur: —

---

22. På vilka ställen inom lappbyn har det funnits träseitar?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: —
• Umbyn: Vid Ailesjaure, söder om Överstjuktan.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: I Marsfjället, närmare bestämt i Offerskalet under Risentjakk, samt i Stalonberget, norr om byn Stalon.
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

23. Finns ännu någon träseite kvar, i så fall var?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: —
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Jon Andersson Neiner lär ha påträffat träguden i Lillstalonberget, där den skall stå i en skreva, med ingången täckt med en häll. För frälsningsmajoren Wilks i Grundfors berättade Neiner detta samt talade om, att det gått fram en skogsbrand där, dock utan att skada träbelätet; det var så väl skyddat. Vid flera tillfällen har man sökt efter den bilden utan att finna den.» Tillägg: »Lars Johan Kobdok har hört en sägen, som berättar om hur seiten i Stalonberget, ’stalongubben’, kommit till. En kväll under höstflyttningen tappade lapparna bort ett barn där vid det berget och kunde inte återfinna det. De hade också så bråttom, att de inte kunde söka så noga. Men när de återkom på våren och drog förbi samma plats, fick de se barnet stå i en bergskreva och vinka åt dem. De blev förstås glada, men de fick inte ta barnet, förrän de gjort en gudabild och ställt denna på just den plats där de fann barnet. Detta skulle så att säga vara betalningen för att guden tagit hand om barnet över vintern.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

24. Hurudan var platsen för en träseite: en grotta, under ett skyddande klipputsprång, en lutande bergvägg eller dylikt?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Solsidan av ett berg, under en klippvägg.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: I en grotta eller under ett skyddande klipputsprång.
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

25. I vilket väderstreck brukade man placera en träseite?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Mot solen.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra:
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

26. Av vilket träslag var denna seite?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Av knöligt eller på annat sätt underligt träd.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »av gammal torrfuru, så att det ej rötar».
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

27. Var den formad av naturen eller av människohand?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Av naturen».
• Umbyn: »av människohand».
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: Av människohand, »men bara i grova drag, så att den liknade en same».
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

28. Vad liknade den mest, människa eller djur?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Man tillbad för jaktlycka en björnseite, för renlycka en renseite och mot sjukdom en människoliknande bild.» (Meddelaren torde vid detta svar ha haft seiten överhuvudtaget i tankarna.)
• Umbyn: Bådadera lika vanligt.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: Se 27.
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

29. Hade seiten några inskurna tecken (t. ex. kryss över bröstet)?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Ja.»
• Umbyn: »Ja, olika slags tecken.»
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Vet inte, men i kragen fanns ett mönster.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

30. Hur stor kunde en träseite vara: längd och tjocklek?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Som motsvarande djur» (torde avse stenseite; se 28).
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Ca 75 cm hög; smal, kanske 15 cm i genomskärning.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

31. Hur var träseiten ställd: nedstucken i jorden, fastkilad mellan stenar eller på annat sätt?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Oftast bland stora stenar.»
• Umbyn: »Den var lös, så att den kunde tagas fram eller gömmas undan alltefter behov.»
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Stödd med stenar kring nederänden.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

32. Var träseiten spetsad som en påle i nedre änden?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: —
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Nej, aldrig hört det omtalas.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

33. Kunde en trädstam eller en stubbe på rot betraktas som seite?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Nej.
• Umbyn: Nej.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Nej, nog skulle den vara gjord av människohand.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

34. Brukade man ha en träklyka eller någon ställning vid träseiten? Vad användes då denna till, och vad kallades den?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Okänt.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

35. Kunde seiten vara en upp och nedvänd stubbe, och vad kallades då denna (»Thors beläte»)?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. Okänt.
• Umbyn: Nej.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

36. Vilka tillbehör hade en sådan seite (hammare, offerlave eller annat)?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Hammare, offerarran[?], brända ben.»
• Umbyn: »Bilder av ren, fisk m.m. kunde höra till seiten, beroende på vad slags gud det var frågan om.» — Svaren torde avse seiten i allmänhet.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

37. Har det funnits gudabilder av trä med annat namn än seite?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Vet inte.»
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: Se 21.
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

Seitar av annat slag

38. Har det funnits seitar av annat slag och av annan form?

• Lainiovuoma: —
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: »Vet inte.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A och B. Okänt.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: »Nej, inte inom Arjeplog.»
• Arvidsjaur: —

---

39. Dyrkade man några växande eller på rot stående träd eller andra växter, i så fall vilka?

• Lainiovuoma: »Ja, man dyrkade växande träd, t.ex. björkar ... Jag kan berätta om ett träd, som stod på rötter men för många år sedan [uppgiften lämnad 1943] höggs av. Nu är det en stubbe. Denna finns på flyttningsvägen eller vintervägen mellan Idivuoma och Liedakka. Jag har sett en tioöring i stubben. Trädet kallades på finska Ansvuollin kåjo. En annan björk finns här i närheten av Linakerro, som kallas Vanko-sågi på lapska. Det berättas, att en lappgubbe med namnet Vanko dyrkade den björken.»
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: »Ej trä här.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Ja, träd av något underligt slag.»
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

40. Ägnades rönnen någon särskild dyrkan?

• Lainiovuoma: »Vi har inte hört det.»
• Saarivuoma: —
• Talma: —
• Norrkaitum: »Ej som jag vet.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: B. »Ja, då det gällde jaktlycka eller något annat med blod» (torde innebära en förväxling med al).
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

Seitarnas betydelse m.m.

41. Var en seite en gud (guden själv), en bild av en gud eller en boning för en gud?

• Lainiovuoma: »Man har inte dyrkat seiten som en gud. Man har bara [vid denne] betalt jorden för att renarna skulle få bra renbete osv.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »En seite var guden själv.»
• Norrkaitum: Guds vittne till syndaförlåtelse och ro (?).
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A. »Inte gott att veta; kanske en bild.» B. »En gudsföreträdares bild och bönebärare.» C. »En bild av eller boning för en gud.»
• Umbyn: »Seiten var en bild av en gud.»
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: »Det var guden själv.»
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: »Den var betraktad som en gud.»
• Arvidsjaur: —

---

42. Vilka gudar eller andra kunde ha seitegestalt eller bo i en seite?

• Lainiovuoma: Vet inte; »dom har bara betalt till marken där dom bott».
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Vet ingenting att svara på den frågan.»
• Norrkaitum: »Den gud som skapat hela världen.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A. »Inte gott att veta.» B. Gudar till skydd mot sjukdom, rovdjur, dåligt väder och otur m.m.
• Umbyn: —
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: »Gud som tillbads för egen del och för renens välfärd.»
• Arvidsjaur: —

---

43. Hade vädrets makter sina seitar, såsom åskan, regnet, vinden, solen, kölden och dylikt?

• Lainiovuoma: »Vädrets makter har dom inte haft som seitar.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Några särskilda seitar för vädrets makter har inte förekommit.»
• Norrkaitum: »Ej vädersaker.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A. »Kanske.» B. Okänt.
• Umbyn: Ja.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: »Knappast.»
• Arvidsjaur: —

---

44. Hade själva marken, fjället, berget, skogen, myren och vattnet sina seitar?

• Lainiovuoma: »... hela sommarplatsen och vad där inuti var, berg, fjäll, myr och sjö m.m. Där har dom gemensamt betalt lönen på något ställe.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Seitar för dessa har inte heller [jfr 43] förekommit.»
• Norrkaitum: —
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A. »Ja, på sätt och vis; varje trakt sin seite.»
• Umbyn: »Nej, knappast.»
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: —

---

45. Funnos särskilda seitar för renskötsel (renseite), jakt (jaktseite), fiske (fiskeseite) och andra näringar och ändamål?

• Lainiovuoma: »Förr inte någon som [levde som] fiskare. Därför har dom inte haft någon seite för fisket, bara renseitar.»
• Saarivuoma: —
• Talma: A. »Nej.»
• Norrkaitum: »Vet inte riktigt. Kanske sjöseite, för den som vill be om fiskelycka, men här bara seite för ren och vilt.»
• Mellanbyn: —
• Sirkas: A. »En seite var både för renskötsel och annat.»
• Umbyn: Ja.
• Vapsten: —
• Vilhelmina norra: —
• Udtja: —
• Östra Kikkejaure: —
• Mausjaure: —
• Malå: —
• Arjeplog: —
• Arvidsjaur: Se 1 och 65.

---

46.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

47.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

48.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

49.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

50.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

51.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

52.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

53.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

54.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

55.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

56.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

57.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

58.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

59.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

60.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

61.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

62.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

63.

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

Seitarnas dyrkan

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

Offerplatser

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

Gravplatser

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

Andra heliga ställen

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

---

Spørgsmål

• Lainiovuoma:
• Saarivuoma:
• Talma:
• Norrkaitum:
• Mellanbyn:
• Sirkas:
• Umbyn:
• Vapsten:
• Vilhelmina norra:
• Udtja:
• Östra Kikkejaure:
• Mausjaure:
• Malå:
• Arjeplog:
• Arvidsjaur:

Tilbage til top