Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. XI

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Samisk mand. Nordnorge, ca. 1900

Källskrifter till Lapparnas mytologi

af
Edgar Reuterskiöld

XI.
Rättelser och tillägg till Forbus’ berättelse af år 1727.

Sedan Iag 1727 iu martio författade en kort beskrifning om Lapparnas faseliga Afguderij med mere, har iag erhållit nogare underrättelse, om åtskilligt hwarefter min beskrifning dels rättad dels ock tillöckt blifwer ock består i följande.

Kongelige Missions Herrarna uptecknas i bemälte beskrifning 4 till antahlet, men de skola wara 6. Missions vicarius Thomas von Vesten är genom döden afgången ock i dess ställe H:r Eiler Hagerup förordnad. The då warande Missionarier äro en dehl befordrade till goda Pastorater efter 4 åhrs giorde tienst wid Missionen ock andra i stället emottagne.

Ibland Gudarna i luften nämnes i beskrifningen Sool ock Måne, men de räcknas ibland Gudarna i Stiernhimmelen ock det hål som föregifwit är Sub num. 4. wara giordt i wäggen, at Månen therigenom ock den hängiande ringen skall skina, är rökhål hwarigenom röken uhr lappkotan upstiger ock utgår.

December Månad eller den då skinande Månan kallas söder uppå Anckaku eller Passemanu men Norri Lappmarcken Passemano allena.

Sub n: 5: tillägnas Bieckolmai offer af en skyffel af trä men rättare sagt; at när honom offres, upreses honom till ähra en skyffel som blir qwar stående.

At Gudarna på jordene Saracca eller Saredni ock Leibolmai sker thet Afgudiska Sakramentet ante Sacram Coenam, är orsaken, at Gudarna icke må förtörnas och wredgas deröfwer, at Herrans Heliga Nattward begås, som förnimmes antingen genom joikningen eller Spådoms lustrumenter, eller ock igenom drömmen genom Passevaraolmai om det är Gudomen emot eller eij. Är dett [eij] emot så begås Herrans Heliga Nattward, utan föregångit Afgudiskt Sacramente: men om dett är emot them, måste the blidkas ock försonas medelst bemälte Sacramentz begående ante Sacram Coenam.

Iuxaca är Moderakas andra dotter ock Uxaca den tridie i ordningen.

Hwad som införes om Nemogvelle eller Roffisken ock det troldop som sker i des namn, rättes således: Nemogvelle ock näst ofwanföre Sub num: 4: nämnes Saivogvelle (bergsfisk) böra intet räcknas bland underjordiska Gudar, så som Iameacca med sina Iamecatser, utan äro Gudarnas tienare, som fulfölja ock uppenbara deras wilja ock befalning warandes [om] Nemogvelle, detta at i acht taga at det skall wara raart för en lappe till att få Nemogvelle i sin tienst; Således rarare än at wara döpt i Nemogvelle namn men så kan det dock hända, at några Lapp[e] barn med troldop få honom i sin tienst så som en medgilft uthi Troldop, i så måtto at Gudarna kunde undertiden meddela barnet som omdöpes i den eller den Lappes namn dess Nemogvelle, som han i lifstiden haft, det dock sällan sker, hwilket namn Afgudarna antingen i drömmen eller medelst Spådoms Instrumenter förkunnas. Ex: gra: Sar efter en Lappe som afliden är gifwes i trolldopet således: Iag döper tig i dett namnet Sar at tu skall lefwa wähl i dett namnet, hwarmed barnet får tillika, den å syftade döda Sarens Nemogvelle ock sedan af Lapparna sig emellan kallas Sar. Detta namn är wähl icke någon Afguds namn så just ock expresse; men dock tagit af Saracca, ock således barnet Subtilt döpt i Saraccas namn. Omdöpelsen kan skie 2. 3. 4: eller flera gångor, alt derefter som siukdomen antastar barnet hwilket Noiden eller Trullkarlen genom drömmen eller Spådoms Instrumenter, har sig bekant ock äfwen förkunnar Föräldrom, at barnet omdöpas skall, hälst då resan skall ske till Iamaimo ock dädan hämtas den siukas Siäl. Ia så alment så som offret är, äfwen joickning ock Passevara, så almen är ock omdöpelsen ock angifwes för san färdigt af de danska Missionarier, at ingen Swensk eller Norsk öfwer fielen resande Lapp finnas skall, som eij är dehlachtig af joickning. Passevara ock offer, i så måtto är ock omdöpelsen mycket almen ock Iterabel, hwari barnet hwargång får nytt namn, ock ny ring eller Nemoskilt at bära på sig, till stadfästelse af sitt andra doop, hwilcken ring eller skilt skall stadigt hängia på kroppen, eller wed kläderna så som en heligdom.

Wed Laptrumman är at märckia det Rotaimo, Vurnes lodde ock Iamaimo skola stå lägre så at större Spatium är emellan Radien och dem, ock när baja röres wid Trumslag, reser sig spetzen up ock de 2 grenar stå på Trumman således

Lappen har intet [alltid] alla Gudar satte på lapptrumman, dy en dehl hafwa allenast små trummor, som mackligast kunna föras på resorna, icke heller brukar hwar Lappe ringen eller Baja tillika, utan allenast ringen som med hammar slag röres, ock föres för en god lycka till Radien, ock de andre gode Gudar, men för en ond lycko till: Iamaimo, Rotaimo ock Vurneslodde.

Orsaken hwarföre på få trummor finnas den stoore ock altsmächtige Guden afsat ock afmålat, är denne at Lapparne dock till en dehi hafwa dock försyn till att föra honom ibland de andra Gudarna ansende honom så som en Konung, emot hwilkens förbod i första budordet, de understa sig icke at införa hans namn, som derigenom så mycket mehra skulle bewekas till straf ock hämd öfwer dem, men de andre Afgudar blifwa afsatte med theras wällbehag.

Theras namn på Trumman ock äfwen i Specificerandet effter alphabet äro till större dehl richtigt införde, men Passevara, Passevara serva, Passevaraolmai, Passevaragvelle (Lodegvelle införd är den samme) äro inga Gudar utan theras redskap ock theras tienare; Så äro ock Specificerade Gudarna alle ock allestädes, i Lappmarckerne bekante, utan andre i någras ställe ährade ock wördade: men följande äro mäst bekante: nemligen Radien ock Beralderad, ock Beraldenolmai, som äro alt ett Rananeid Befweneid, Aklogas, Vajanolmai eller Horagalles, Saracca Saredni, Uxaca, så at nepligen [en] Lappe som reser öfwer fielryggen antingen han en Swensk eller Norrsk är så hålles fri för den Afgudadyrckan i joickning ock offer, med mehra som ofwan förmält är.

Om Passevara olmai är at berätta dett de inga wissa namn hafwa, utan kännes igen af deras Passevara (heliga berg) som [de] wistas uti såsom till exempel när en lappe hafwer Svappevara eller Suckenara till sin Passevara ock joikar eller täncker i sången nemner endera af desse Passevarar, tå kommer Passevara olmai af den åtänckte ock nemde Passevara till honom, hwilken lappen igenkänner, af hwad ock hwilken Passevara han är, ock kan den ena Passevara wara offta lyckosammer, till hielp än den andra, ock dess Olmai lydigare at komma ock snabbare än den andre Passevaras. Helige berg ock fiel kallas af Jukasjerf lappar Passevara, men af Sörhyttans ock Arioplogs Lappar Saivo, hvar af det heter Saivolmai, Saivoneide, Saivolodde, Saivogvelle, Saivoserva. Saivogvelle hörer intet till de under jordiska Gudar, änskiönt hans tienst och förrätning brukas till Iamaimo. Nubelo[l]mai är den andra Rota, ock värre än Rota äfwen Perkel kallad som är finskt ord så mycket som en diefwul på Swenska. Rota är brukeligit namn, Söder uppå, men Norrpå någre orter Rulu, hwilko beggestädes offras på gement sätt ock äfwen på ett besynnerligit maner, tå en död mär upreses på marcken at Rota eller Rula skall rida dermed sin koos, men således söker man Söder uppå ingen hielp af honom utan allenast at han wille wika af ock fara sin wäg med sina plågor, på det den siuka må blifwa frisk ock helbregda igen.

---