Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V

Fra heimskringla.no
Revisjon per 29. nov. 2014 kl. 17:30 av Carsten (diskusjon | bidrag) (Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Samer forsamlede omkring en traditionel tørvehytte.
Källskrifter till Lapparnas mytologi

af
Edgar Reuterskiöld


V.
Prosten Henric Forbus’ skrifvelse
till K. M:t den 29 mars 1727 med berättelse om
den norska lappmissionen och lapparnas hedendom.


Stormächtigste, Allernådigste Konung.

Jn för Eders Maij:ttz Kongl. Thron medelst denne min underdånigste skrifft. at framträda, föranlåtes iag af det fasliga afguderiet, som i lappmarckerne ännu högst beklageligen öfwas skall, hwilcket alt til denne tiden warit så dolt och lönt hållit, at ingen annan, än lapparne sielfwe afwetat, men nu genom Gudz nåd börjar komma i liuset, således wara beskaffat, såsom hosfölliande beskrifning utvisar, den Eders Kongl. Maij:tt iag i diupaste underdånighet fördristar præsentera, med föregången kortt berättelse om sådant wederstyggeligit wäsendes afskaffande i Dannemarck på lappska orter, hwarest i 12 nästförflutna åhren, enkannerl. sedan 1722, en stor reformation skedd är, och lapparne ifrån sit afguderi til den sanna Gudens dyrckan förmådde. Skulle Eders Maij:tt af Kongl. Nåd och mildhet, de under Eders Maij:ttz Crono Sorterande lappar samma frihet förunna, som Hans Maij:tt af Dannemarck sine undersåtare gifvit, neml:n at de utan något påfölliande wärldzligit straff, måge få giöra sin bekännelse för wederbörande Prästerskap, eller andre der til förordnade, så förhoppas man igenom den alsmechtigas nådige bistånd i Swenska lappmarckerne äfwen samma nytta och frucht, at alt afguderi blir afskaffat och utrotat, och den sanna Gudzdyrckan deste lyckeligare inplantad och stadfästad. Och såsom detta til den stora Gudens H. Namns ähra, lof och pris, samt de eländige lappars, som uti en hednisk vilfarelse swäfva, ändock Gudz ord rikeligen uti en rund tid hos dem bodt, och rent och klart för dem predikat blifvit, sanna omwändelse och eviga wälfärd länder; Altså är man fast försäkrad, at Eders Maij:tt en Kongl. ömhet och sorgfällighet om ett så gudeligit wärckz befrämjande drager, såsom Eders Maij:tt allaredo i lapmarckerne Scholor allernådigst tilförordnat, men i Torneå lappmarck en allenast i Jukasjerf upbygd blifvit, medan ingen wisshet ankommit, om den andra i Koutokeino eller Utisjoki skall komma at stå, hwarom Högwälborne Hr Baron och Landzhöfdingen samt Venerandum Consistorium warit i skiljachtige tanckar, och fördenskull Eders Maij:ttz allernådigste godtfinnande uti underdånighet understält. Gud alla Konungars Konung hafwe Eders Maij:tt uti sin gudomeliga wård, wälsigne Eders Maij:tt med et långt lif, stadig helsa och ett lycksaligt Regemente, samt förläne Eders Maij:ttz Christeliga råd och författningar på nu warande Rikzdag och altid then lycko och framgång, som Eders Maij:tt, samt alla Eders Maij:ttz trogna undersåtare nu och i framtiden innerligen fägnan- och frögdandes warder: att fred och rolighet må wara och blifva innom Sweriges portar, och lycka i Konungens Palatz! Således önskar af hiertat den, som är och ouphörligen til dödedagen förblifwer


Stormechtigste, Allernådigste Konung,

Eders Kongl. Maij:ttz

Underdånigste undersåte

och trogne förebidiare

Henric Forbus.


Torneå d. 29 Martii 1727.


___________________


En kortt beskrifning om Kongl. Missions Coliegio i Dannemark,
om Missionen, LapScholarne, och Lapparnes fasliga afguderi,
författad in Martio 1727, Af Henric Forbus.


Missions Collegium består af 4 Personer, Hr GeheimRåd Holst, Hr GeheimRåd Monicken, eller en annan för tiden i des ställe, Profess: Theol: i Köpenhamn, Hr Stenbock och Secreteraren Maling. Lector i Trundheim Thomas von Vesten är Collegii Vicarius, men sjelfwa Collegium i Köpenhamn, som blifwit förordnat 1715, och 1716 äro Betjenterne komne i Norige til sin förrättning. Vicarius Collegii von Vesten har 1722 och 1723 uti 1½ åhrs tid warit i Lapmarken Continuerligen och farit omkring, at noga gjöra sig kunnig om Lapska tilståndet, hwilket ock honom gjenom den högstas bistånd wäl lyckats, at han 7 Follianter om det Lapska wäsendet författat och förmodel:n alla Secretesser inhemtat, samt gjordt Gudi en behagelig tjenst medelst de arme Lappars omwändelse ifrån alt afguderje, til den sanna lefwande Gudens dyrkan och tjenande.


Mission förrättas i 3:ne Ampter eller Landzhöfdinge dömen, den 1. är NordLandz Ampt, hwari Lector har sin fulmächtig eller Vicarium, som hafwer Inspection öfwer alle andre Missionarios och Scholæmestarer, Jöns Kildahl wed namn. 2. är Finmarks Ampt, hwari Lectoris Vicarius är Mårten Lund, som sammaledes har inspection öfwer andre Missionarios. Den 3:dje är Trundheims Ampt, derest Petter Johan Muus är Vicarius.


J NordLandz Ampt äro 7 Missionarii och 18 Scholar, samt så många Scholæmestare: i Finmarken 3 Missionarii. 6 Scholar och Scholæmestare: i Trundheims Ampt 1 Missionarius, 3 Scholar och Scholæmestare. Alla Missionarii warda effter 6 åhrs förlöp befordrade til goda Pastorater, och fördenskul antaga gode Män den swåra syslan willigt, at de innom en wiss tid äro försäkrade om promotion. Lectoris fulmächtig Kijldahl hafwer med sin hustru, som är färdig i det Lapska språket, 140 RD:r i lön, en Missionarius 80 RD:r, en Scholæmestare 20 RD:r, å 6 D:r K:mt en RD:r, och måste hwaren hålla sig alt, hwad han behöfwer, för den lönen. Scholasmestare äro mäst naturelle Lappar, doch någre andre dem ibland. Alle Missionarii äro examinerade til Sacros ordines, men ingen undergåt dem, at de ei måge hindras i sin sysla, som förnämligast i informerande och Lapska afguderjets afskaffande består. En Missionarii sysla är at examinera barnen i Scholorne, hwad framsteg de gjordt uti läsningen och Christendomens kundskap, item at fara hela sommaren igjenom ifrån ena Lapkåtan til den andra, och sökja afskaffa alt afguderje: undertiden samlar han månge kåtelag eller hushåld, som wistas när hwarandra, och underwisar dem i Christendomen ; skulle någon ei wilja godwilleligen infinna sig, så hemtas han och föres dit gjenom wissa dertil utskickade. Om winteren informeres de uti 2 weckor ungefär, men om sommaren i längre tid 7 och 8 weckor ibland.


Effter Mickelsmässan[1] far en Scholæmestare eller Missionarius med 6 Lappar omkring och församlar alle barnen, gossar och flickor til Scholan, äfven mat för dem af de förmögnare ; men de fattigas barn underhållas af Missionen, som har sit underhåld af kyrkjogodz, neml:n en tertial af tjonden uti fisk, korn, smör och ost, den andra tertialen tilhörer Presterskapet, och den 3:dje Konungen. Bemälte kyrkjotertial arrenderes af wissa Personer, och betales i Contant, förutan det, som i mat til Scholæbarnens födo aflefwereres. Scholæmestaren har bekymmer om matdelningen, som utgifwes til hwar wecka för 3 och 4 i hopen, och kokes af barnen sjelfwa. Alle barnen informeras i 4, el:r halffjerde Månader, sä länge Maten tilräcker: en del kan ock förr Dimitteras at fara hem, der maten tryter. Jntet admitteres til H. H. Natward, som icke har bewis af Missionario, at det så wida kommit i sin Christendoms kundskap: icke eller gamle, som ei hafwa sammaledes bewis med sig. Af barnen i Scholarne får man mycket weta om afgudiskt wäsende. Gossarne ligga i särskilt rum och flickorne i annat.


En ångerful Lappe, som i sit samwete röres, tager Missionarius först i förhör om des afgudiska förde wandel, och sedan far fram til des han alla särskildt afhördt, lärdt och underwist hafwer, tå hwar och en åligger at bekjänna 1° sin egen synd, 2° alle andres, som han kan hafwa sig bekant. Wed afhörandet tilsäjes dem Kongl. Nåd, at ingen för sit begångna afguderje skal bli afstraffad, tå han alfwarligen blir åtwarnad ifrån slikt wederstyggeligit wäsende, med förkunnande af Gudz swåra straff, der han widare dermed continuerar. Skulle någon än sedermera förnimmas och beträdas med sådan synd, angifwes det dock icke til afstraffande, utan söker Missionen med godo och lämplighet alt öfwerwinna och icke gjöra sig förhatelig, eller afskräckja Lappen ifrån bekjännelsen. Granneliga effterspanas afgudarnas namn och den tjenst, som dem upoffres, at deste bätre kunna föreställa wederböranderne then synden.


Härhos följer en kort berättelse om Lapparnes afgudar och deras dyrkan :


Skal en del Gudar hafwa sit tilhåld högst wed Stjernhimmelen.


en del i Lufften.


en del på jordene.


en del nedre i jordene och


Mycket djupt ned i jordene.


TEKSTEN ER UNDER UDARBEJDELSE



Fodnoter

  1. 29 sept.