Vargsången (Fellman)

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Samisk kvinde
Maleri af Astri Aasen (1917)

Temaside: Samisk religion og mytologi


Lappska sånger och sagor
Jakob Fellman
1906


Vargsången

Voi, voi, voi,

la, la, la,

lu, lu, lu,

fam, fam, fam,

huo, huo, huo,

då låter han så här,

när mätt han är.

Huoo, huoo, huoo,

vuooaa, vuooaa, vuooaa,

10.      då så här (han låter)

när han renkött äter;

och såsnart han dermed färdig är,

då begynner han att tjuta:

uuoaa, uuoaa, uuoaa.

Och när sin sång han slutat,

då lunkar han igenom skog

och öfver myror tvärs,

och Räfven sedan dessa

vargens fjät

20.      uppsöker, och äter,

och vandrar i dess spår.

Och då han slutat äta,

han lunkar åter bort

och begynner skälla:

uvää, uvää, uvää.

Sådan är hans tonart,

när magen han har mätt,

sådan är hans tack,

när han fyllt sin buk

30.      genom gode brodrens möda.

___________

Fjällrackan följer äfven

på samma vis i vargens spår,

i sin dumhet drumlar han.

Ögon har han skarpa,

och vid är munnen,

och i samma mån han äter.

Så lunkar han ock bort

och går till hvila,

och hans svans är lång.

___________

40.      Falken äfven är en ovän,

som äter ripor, äter fjäder,

och han dräper och han äter,

och han flyger och han låter:

pirr, pirr, pirr.

___________

Ugglan är en ovän elak

för den mindre afveln,

som under stenar, under klippor

sjunger: tjirr, tjirr, tjirr.

Fjällemmeln är det,

50.      som ugglan spejar efter

uppå marken och låter;

derför har ock ugglan

alldeles runda ögon.

___________

Örnen ock är elak ovän,

som dödar renars kalfvar,

dödar lam och harar,

sjöfåglars ungar ock,

och flyger sjelf och låter:

harm, harm, harm.

___________

60.      Filfrasen ock är en,

som stinker och som vandrar,

följer efter uti vargens spår.

Han luktar illa och är svart,

och till måltidsstället kommen

fyller han sin buk och går sin väg

lik en utfrusen Norrman,

utsprider vidrig lukt och börjar åter sjunga:

irroo, irroo, irroo.

Fodnoter

Kilde

Jakob Fellman: Anteckningar under min vistelse i Lappmarken II, 1906, s. 303-304.