Ynglinga tal
Hopp til navigering
Hopp til søk
Skaldekväden
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes på følgende språk ► | ||||||
Från
Heims Kringla
Eller
Snorre Sturlusons
Nordländske Konunga Sagor
Literis Wankiwianis
Stockholmiæ 1697
- 1.
- Then fasliga Spådom
- Om Fiölnes Död
- Fick sin fullbordan
- Thär som Frode bodde:
- När Swea-Konungen
- Swegdis Fader
- I et stilla Miöd-kar
- Stiälptes och drucknade.
- 2.
- Then leda Dwärgen
- Som Dagen skyer
- Och tog i acht Stenen
- Han tubbade Swegde
- Så stormodig Konung
- Lopp strax in i Berget
- Efter Dwärgens Bud
- Så illa bedragen;
- Och then jättbygda
- Odens Woning
- Upläts när Konungen
- Löpandes framkom.
- 3.
- Then illistige
- Uphofsmannen
- Wiles Broder
- Bedrog Wanlanda.
- När fasligit Spöke
- Som Friden förstörer
- Trådde och plåga
- Thet Trolla Slächtet.
- Och then milde Konung
- Hwilken Mara qwäfde
- På Skuto Åbackan
- Brändes til Aska.
- 4.
- Och Elden brände
- Then Bördan swåra
- Som Wissburs Trälar
- Blefwo twungne at bära.
- Tå the Förmån
- Som fördärfde Skogen
- Mante Lands-Folket
- Emot sin Fader.
- Och hetan Låga
- I Huset inne
- Öfwer-Konungen
- Til Aske brände.
- 5.
- Folket med Wärior
- I förriga Tider
- Bygde Hög storan
- Åt sin Herre och Konung:
- Och Lands-Hären
- På Lif Domaldes
- Bar tå blodig Swärd
- Som hårt honom beto.
- När the Swenska begärte
- Then goda Tiden
- Och ihiäl slogo
- Jutarnas Ovän.
- 6.
- Jag hafwer ofta
- Ther efter frågat
- Af the Wisa Män
- Om then Ynglingen Domar.
- På hwilket ställe
- Han skulle wara
- Å lågande Elden
- Lagder at brännas.
- Så wet iag nu thet
- At then Sot-döde
- Fiölnes Slächtinge
- Är wid Fyre bränder.
- 7.
- Jag siunger ey Owist
- Men i sanning förtällier
- At Gudinnan Hel
- Sig gläder åt Dyggva.
- Ty hon hade förlof
- Fri at utwälia
- Hwilken en Konung
- Hon önska wille.
- Thenna Lokes Dotter
- Tå lyste at taga
- Swearnas Herre
- Uti sin Wåning.
- 8.
- Jag hafwer thet sport
- At then spå-wise Dager
- Mycket berömder
- Måste dö ändtligen;
- När thenna Krigs-Hiälten
- Kom til Wörwa
- At hämta sin Sparf
- Som war thär ihielslagen.
- Thenna Konungens Folk
- Förkunnade sedan
- I Öster-Länderna
- Alt huru tilgick:
- At then wärste Träl
- Som war wärd at hängas
- Slog ihiel Konungen
- Med en Slunge-sten.
- 9.
- Thet är stor Under
- Om Agnes Här
- Tyckte Skialfives Råd
- Skäliga wara:
- När Loges Syster
- Lyfte Konungen
- Med hans Gull-Kädia
- Högt up i Luften:
- Ther borde häller
- At hängias i Galga
- Slachtade Oxar
- Än siälfwa Konungen.
- 10.
- Alreker dödde
- Ther som Eriker
- Af sin Broders Wapn
- Blef ihiälslagen:
- Och är det sagt
- At Dags Slächtingar
- Med theras Betsel-tyg
- Blefwo ihielslagne.
- Men ingen wiste dock
- At thet tilförende
- Än som Freys afkomme
- Sadle-tygen wiste.
- 11.
- Och then Konung
- Som Afguda Templet
- Had’ at bewara
- Blef ihiälstucken:
- När then afundzfulle
- Alfwer Konung
- Giorde blodig sin Wärja
- I sin Broder Yngwe.
- Thet war ey uppenbart
- At Bera skull’ hafwa
- Mant thessa Hiältar
- Til at mördas inbördes:
- När thessa twå Bröder
- Som thet ey behöfde
- Af otidig ifwer
- Hwar annan dräpte.
- 12.
- Konung Jorunder
- I Kriget then främste
- Miste sit Lif
- Uti Lima-Fiärden
- Tå Galga-Hästen
- Then hög-bröstade
- Gudlögs Bane-Man
- Bar uppå Ryggen.
- Och en farlig Snara
- Gick fast åt Halsen
- På Här-Konungen
- Som Höfdingar styrde.
- 13.
- Konungen Ane
- I Upsala
- Kunde Ana-Sott
- Utstå länge:
- Han will intet dö
- Men warda häller
- Unger annan gang
- Som Oden lofwade.
- En smalan Horn-napp
- Han hölt tå til Munnen
- Och fick sin swalke-drick
- Af Fårens Wärja:
- När Freijs Slächtingen
- Farliga gammal
- Gudinnornas drick
- Drack liggiandes;
- Men Swea östre Konung
- Förmåtte tå intet
- Hiordenes Wäria [Fårhornet]
- Sielfwer upp hålla.
- 14.
- Then högt berömde
- Tyrs Slächtinge
- Tog flychten af Riket
- För Tunnes öfvervåld:
- Och then rasande Tiuren
- Räckte in Hornen
- I Konung Egils Lif
- Som landet flydde.
- Samma Tiur hade
- Sitt Hufwud burit
- Om Öster-Skogarna
- Och illa giort länge:
- Hans bara Horn
- Gick Kongen i Bröstet
- Och träffade Hiärtat
- På Hiälternas Släkting.
- 15.
- Then dugelige Ottar
- Blef af the Danske slagen
- Och för Örne klor
- Utkastat sedan:
- Thär riker Här-Konung
- Räckte döda Ben
- För Warger och foglar
- På Wändilskagen.
- Wärk ähro thetse
- Wöttes och Fastes
- Af the Swenska Män
- I Sagor införde:
- At Konung Frodes
- Krigs-starke Jarlar
- Förmåtte ihiäl slå
- The förnäme Hiälten.
- 16.
- Thet har iag än sport
- At Adils lifsdagar
- The elake Trollen
- Afkårtat hafwa:
- Och at then Fromme
- Freys Slächtinge
- Så mycket farligen
- Fölt ned’ af Hästen.
- Konungena Hiärna
- Blef hasteligen
- Wid Orenligheten
- Ynklig’ beblandat
- När Ales Owän
- Som älskade Dygden
- Måst’ ändtelig dö
- Uti Upsala.
- 17.
- Jag wet och thet
- At Östen Konung
- Ändada sitt Lif
- I Loföns Härat:
- Tå Juternas Krigs-Folk
- Kringwärfde Byen
- Och bränd’ honom inne
- Med Hof-Folket Swenska.
- Then warma Elden
- Som Weden förtärer
- Qwäfde i Huset
- Konungen inne:
- Och Träbygningen
- Som på Tomten stod
- Belf full med Folket
- Förbränd til Aska.
- 18.
- Thet är uppenbart
- At Estländer hafwa
- Konungen Yngwar
- Af daga tagit:
- Och theras Krigs-Här
- Thär wid Haf-Stranden
- Slog ihiäl honom
- Med sina Wärior.
- Thär står hans Hög
- Af Haffens Böllior
- Ut wid Siö-Kanten
- Wid om fluten.
- (Och Hel Lokes Dotter [Döden]
- Forlustar thär Kongen
- Med atskilliga Rim
- Som Oden giort hafwer.)
- 19.
- Konung Anund blef
- Under Himmels Fiällen
- Af Jord- och Sten-fall
- Illa förhindrad:
- När Tårf och Sniö-tampar
- Tumblad’ af Bärget
- För Esternas Owen
- Widt uppå Wägen:
- Och thenna Hiälten
- Med hårda Stenar
- Blef öfwer-täckt
- På alla sidor.
- 20.
- Then rykande Elden
- På Ränninge
- Ingiald lefwandes
- Til Aske brände:
- Och then höga Lågan
- Som Husen förtärde
- Gick Gudarnas waktar’
- Igenom Lifwet.
- Thenna Konungen
- Tyckes wara
- Högst berömder
- Ibland the Swenska
- Förmedelst han war
- The förste
- Som Lifwet
- Tog af sig siälfwer
- Med sin egen Willia.
- 21.
- Och Olofs Kråpp
- Elden färtärde
- Emellan Wäneren
- Och then wida Skogen:
- Thet lågande Bålet
- Brände tillika
- Swea Konungens
- Kläder och Wäria:
- Så Upsala Kongars
- En Slächtinge
- Miste ther sit Lif
- Länge sidan.
- 22.
- Thet hafwer man sport
- Om Halfdan Konung
- At Undersåtarne
- Saknade honom:
- Och then Öfwer Konung
- Utaf Siukdommen
- Tappade sitt Lif
- Uti Thotns Härad.
- Och thenna Hiälten
- han är begrafwen
- Thär som Skäreid heter
- Uti Skiris Sal.
- 23.
- Östen blef slagen
- Med segl-råen
- Hastigt öfwer bord
- Och i hafwet tå dödde
- Nu ligger han under
- Hårda siö-stenar
- Uppå hög backa
- Ut wid siö stranden.
- Then kalde Wadleström
- Kommer i siön
- Thär som Götarnas Konung
- Ligger begrafven.
- 24.
- Odens Hof-Jomfru
- Som Häl kallas [Döden]
- Böd hem til sig
- Then tredie Konungen [Ifrån Olof Trätellia]
- När såsom Halfdan
- Som på Håltet bodde
- Af Lifs-Föröderskor
- Fördes i döden.
- Och hans seger-sälle
- Undersåtare
- Begrofwo honom
- Uppå Borröen.
- 25.
- Konung Gudröder
- Som kallads Högsinter
- Blef lönligen swiken
- För en lång tid sedan:
- När den hämdgirige
- Hans ägen Drotning
- Sin druckna Konung
- Dårlig handterte.
- Och Åses Skodräng
- Som alt för länge
- Henne tiänt hade
- Ihiälslog Konungen
- Uti Stikle Sund
- Oförwarandes
- Blev then Öfwer-Herren
- Brachter om lifwet.
- 26.
- Och thet kostbara
- Konunga Slächtet
- Hade sin Upkomst
- Uti Norrige.
- Olof rådde
- I forna Tider
- För mycket widt Landskap
- På Wästmaren.
- In till thenna Hiälten
- Af en hefftig Forwärk
- Ytterst wid stranden
- Ändtligen dödde:
- Nu ligger krigs härs
- Kongen den dierfwe
- I en Hög begrafwen
- Wid Geirstad byen.
- 27.
- Thet hörde iag bäst
- Under himelen blå
- Konungs tilnamn
- Thet honom kan bepryda
- Som Ragnwalder hafwer
- Then Hiälten som kallas
- Den Skulder-Höga
- Här lykta wi Wisan.