Billeder fra Högsbyn

Billedarkiv

Billeder fra Sverige

Hällristningarna i Högsbyn
(Tisselskog, Dalsland, Sverige)

I Högsbyn finns Dalslands största hällristningsområde med över 2000 ristade figurer och tecken. De flesta av ristningarna här gjordes under bronsåldern för 2500-3000 år sedan. Ristningarna är inhuggna i mjuk lerskiffer. Berghällar med ristningar finns i hela området - längs infartsvägar, i den gamla trädgården, i ängsmarkerna och vid stranden. Den största koncentrationen av ristningar finns längst ut på Ronaruddent. Den märkligaste hällen är Processionshällen som sannolikt avbildar en vårprocession frän bronsåldern. I processionen går bland annat en lurblåsare och över skeppen som dras med i processionen slår människor baklängesvolter. Processionen finns på en liten, nästan lodrät håll strax söder om trädgården. I närheten av bryggan finns den stora Ormvindlingshällen med långa våglinjer, skålgropar, fotsulor, solkors och skepp. Detta är den största hällristningen i Dalsland med en över 20 meter lång, sammanhängande ristningsyta.

Koordinater til Högsbyns hällristningsområde

Hällristningarna i Högsbyn i Dalsland.

Krigarhällen

På Krigarhällen finns skålgropar, fotsulor, våglinjer, hjulkors, spjutbärare och skepp. Notera spjutbärarens markerade lår och vader och hans hjälm med dubbla plymer. Spjutet med bronsspets är kanske ett heligt föremål som sedan skall offras? Plymen tyder på att hans utrustning är ceremoniell.

Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn

Söder om trädgården

Söder om trädgården finns mer än hundra skålgropar. En vanlig uppfattning är att det rör sig om offerskålar. Skålgroparna kallas ibland älvkvarnar och skulle då använts för att få kontakt med väsen under jorden. Ibland framhålls likheten med de gropar som bildas vid eldborrning, d v s då man drillar en trästav så att dess spets och brännbart stoff där börjar glöda. Göra upp eld var länge en magisk handling.

Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn

Processionshällen

Voltigören - akrobaten som gör en baklängesvolt över skeppet - är en bild som väcker fantasin. Volter återkommer i många sammanhang. En närmast identisk ristning finns i Tanum (Sotorp) i Bohuslän, ca 6 mil härifrån. Är den en scen ur något festspel, en kämpalek eller ett konststycke till högre makters ära som förevigats? Till vänster om voltigören finns en figur som blåser i en bronslur. Man har funnit bronsålderslurar som går att få ljud ur än idag. Kanske kallade lurarna till rådslag och gudstjänster.

Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn

Ormvindlingshällen

Närmast - på hällens norra del domineras ristningen av spår efter nakna fötter. Har gudarna vandrat här? Jesus har satt sina fotavtryck på Oljeberget. Budda har satt sina på många hällar i Indien. Våglinjer - ormvindlingar - dominerar ristningarna. Det är svårt att avgöra om det här verkligen är ormar som avbildats. I Tanum i Bohuslän finns en märklig ristning av en man med uppsträckta händer framför en stor orm. Tydliga ormar finns också på andra ristningar. I Norden var ormen en tidig symbol för vårdagjämningen. Lade Du märke till labyrinterna? Hällristningar har knappast huggits bara som tidsfördriv eller för att dekorera hällarna. De har säkert haft mer bestämda syften. Solen och solsymboler - cirklar, solkors och hjulkors - avbildas ofta; ibland tillsammans med vagnar och skepp. Årets gång och solen, kanske som fruktbarhetens symbol, tycks ha varit betydelsefulla inslag i bronsålderns föreställningsvärld.

Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn

Utmed stranden

Vad är detta? Ett öga? En solsymbol? Kanske har hällarnas bilder haft en magisk eller religiös betydelse. Kanske är de uttryck för önskningar och förhoppningar. Kanske har man velat bevara minnen åt kommande släkten. En gång var bilderna lika lätta att tolka som alla de religiösa och profana symbolerna i dagens samhälle.

Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn
Hällristningarna i Högsbyn

Ronarudden

Bland myllret av figurer ute på Ronaruddens hällar kan man hitta många intressanta och roliga detaljer: fotsulor, handflator, hjulkors, cirklar skepp, nät och härvor av linjer. Här har också ristningar gjorts över varandra. På den yttersta hällens södra del finns ett par skepp alldeles vid vattenbrynet. De enklaste består av en enkel köllinje, från vilken det sticker upp små korta linjer, vanligen tolkade som bemanningen. Andra är betydligt mer avancerade med hög för och akter och ibland med "drakhuvuden". Den stora mängden skeppsbilder som finns på hällristningarna visar att skepp och båtar varit av stor betydelse för människorna under denna tid.