Den hedniska konungadottern i blomstergården
Hopp til navigering
Hopp til søk
Svensk Folkdiktning
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |
89. Den hedniska konungadottern i blomstergården
Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius
- 1. En hednisk konungsdotter båld —
- Dotter båld —
- Gick ut en morgonstunde,
- Att plocka rosor margefåld —
- Margefåld —
- Uti de gröna lunder.
- 1. En hednisk konungsdotter båld —
- 2. När hon fick se de blomster små
- Blomster små —
- Hon då begynte tänka:
- »En mästare stor det vara må —
- Vara må —
- Som sådant godt kan skänka.»
- 2. När hon fick se de blomster små
- 3. »En mästare stor för visst är Han
- För visst är Han —
- Dertill båd' stor och mägtig,
- Som låter utaf jord och sand —
- Jord och sand —
- Uppväxa blomster präktig.»
- 3. »En mästare stor för visst är Han
- 4. »Jag Honom vill af hjertat tro
- Af hjertat tro —
- Och önskar Honom känna;
- Jag vill förlåta min faders bo
- Faders bo —
- Och mig till Honom vända.»
- 4. »Jag Honom vill af hjertat tro
- 5 Hon vände sig då hem igen
- Hem igen —
- I samma tro och tanka,
- Och sade: »hade jag den vän —
- Jag den vän —
- Hvar jag de blomster samka’!»
- 5 Hon vände sig då hem igen
- 6. Det hände sig om midnattstid
- Midnattstid —
- Då hon månd sötast hvila,
- En engel, både mild och blid —
- Mild och blid —
- Till henne månde ila.
- 6. Det hände sig om midnattstid
- 7. Han sade: »kongadotter blid! —
- Dotter blid! —
- Statt upp i denna stunden,
- Och följ nu med på denna tid —
- Denna tid —
- Uti den ljufva lunden.»
- 7. Han sade: »kongadotter blid! —
- 8. »Ty du har önskat dig i dag —
- Dig i dag —
- Att denna Herren känna,
- Som låter blomster med behag
- Med behag —
- Växa på jorden denna.»
- 8. »Ty du har önskat dig i dag —
- 9. Hon stod strax upp i samma stund
- Samma stund —
- Helt glad uti sitt hjerta,
- Bekände fritt ut med sin mun
- Med sin mun —
- »Nu viker bort min smärta.»
- 9. Hon stod strax upp i samma stund
- 10. För jag kan få den Mästarn se —
- Mästarn se —
- Som jag vill gerna prisa,
- Jag följer med; det skall strax ske —
- Skall strax ske —
- Vill du mig honom visa?»
- 10. För jag kan få den Mästarn se —
- 11. Hon böjde sig för engelen
- Engelen —
- Och sedan ödmjukt talar:
- Hvar finner jag den Mästaren
- Mästaren —
- Som mig i sorg hugsvalar?»
- 11. Hon böjde sig för engelen
- 12. »Säg mig, du vackre, unge dräng —
- Unge dräng —
- Hvarifrån har du kommit?
- Medan du står här vid min säng —
- Vid min säng —
- Ditt tal har jag förnummit.»
- 12. »Säg mig, du vackre, unge dräng —
- 13. »Du äst en skön och välskapt man —
- Välskapt man —
- Underlig utan like,
- Att ingen sådan finnas kan —
- Finnas kan —
- Uti min faders rike.»
- 13. »Du äst en skön och välskapt man —
- 14. »För din skuld är jag kommen hit
- Kommen hit —
- Du Mästaren skall ära,
- Hvars underverk du såg med flit
- Såg med flit —
- De fagra blomstren vara.»
- 14. »För din skuld är jag kommen hit
- 15. »Min vän, om du har lust att gå —
- Lust att gå —
- Uti min Faders rike;
- All verldens prakt skall du försmå —
- Du försmå —
- Och från din oro vika.»
- 15. »Min vän, om du har lust att gå —
- 16. »Ledsaga du mig dit, min vän —
- Dit, min vän —
- Med dig så vill jag gånga
- Bort från min faders hus och hem —
- Hus och hem —
- Och hans afgudar många.»
- 16. »Ledsaga du mig dit, min vän —
- 17. »Hans skatter och afguderi —
- Afguderi —
- Jag gerna vill förlåta;
- Den vällust, verlden skänker i —
- Skänker i —
- Vill jag af hjertat hata.»
- 17. »Hans skatter och afguderi —
- 18. Han tog då henne vid sin hand —
- Vid sin hand —
- Och hastelig månd ila,
- Långt bort från hennes faders land
- Faders land —
- Till glädje, fröjd och hvila.
- 18. Han tog då henne vid sin hand —
- 19. Hon följde honom med lust och frid
- Lust och frid —
- Men ville gerna veta;
- Ty frågade hon samma tid —
- Samma tid —
- Hvad hans namn månde heta.
- 19. Hon följde honom med lust och frid
- 20. »Mitt namn det är Förunderlig —
- Förunderlig —
- Och högt förutan like,
- Jag har det haft evinnerlig —
- Evinnerlig —
- Uti min Faders rike.»
- 20. »Mitt namn det är Förunderlig —
- 21. »Vill du mig tjena af hjertans grund —
- Hjertans grund —
- I stadig tro mig ära?
- Jag säger mitt namn i denna stund
- Denna stund —
- Det månde Jesus vara.»
- 21. »Vill du mig tjena af hjertans grund —
- 22. Hon sporde honom än yttermer —
- Yttermer —
- »Säg mig, ho är Din Fader?
- Emedan Du så däglig är —
- Däglig är —
- Af nåd mig till Dig drager.»
- 22. Hon sporde honom än yttermer —
- 23. »Min Fader är den rikaste —
- Rikaste —
- All jorden månd' Han ega,
- Rätt få vi af ditt slägte se —
- Slägte se —
- Som vandra på Hans vägar.»
- 23. »Min Fader är den rikaste —
- 24. »Himmel och jord och helvetets magt —
- Helvetets magt —
- Må Honom lydig vara;
- Mång' tusen, tusen englars vakt —
- Englars vakt —
- Uppvakta Honom och ära.»
- 24. »Himmel och jord och helvetets magt —
- 25. »Och är Din Fader så rik en man —
- Rik en man —
- Af välde, magt och ära:
- Jag beder, Du Din moders namn —
- Moders namn —
- Mig äfven ville lära?»
- 25. »Och är Din Fader så rik en man —
- 26. »Min moder ar en jungfru ren -
- Jungfru ren —
- Af kongablod och stämma.
- Som födde mig förutan men —
- Förutan men —
- Men blef som förr den samma.»
- 26. »Min moder ar en jungfru ren -
- 27. Blef dock Din moder en jungfru skär —
- Jungfru skär —
- Stort under utan like!
- Säg mig, me’n jag på resan är
- Resan är —
- Tillståndet af Ditt rike!»
- 27. Blef dock Din moder en jungfru skär —
- 28. Uti min Faders rike är -
- Rike är —
- Beständig fröjd den bästa:
- Ty verldens motgång och besvär —
- Och besvär —
- Må der ej säte fästa.»
- 28. Uti min Faders rike är -
- 29. »Min käraste och vän så fin —
- Vän så fin —
- Till det bär jag stor längtan;
- Hjelp mig från denna verldens pin'
- Verldens pin’ —
- Och afgudstjenstens fängslan!»
- 29. »Min käraste och vän så fin —
- 30. »Vill du mig tjena af hjertans grund
- Hjertans grund —
- Och ej min bud försaka,
- Så skall du uti allan stund —
- Allan stund —
- Min Faders glädje smaka.»
- 30. »Vill du mig tjena af hjertans grund
- 31. Hon sade: »ja!» och fatta' mod
- Fatta' mod —
- Att Herrans namn bekänna:
- »Ty jag uti mitt hjertans rot —
- Hjertans rot —
- Allt känner glädjen denna.»
- 31. Hon sade: »ja!» och fatta' mod
- 32. »Äst du i trona kommen dit —
- Kommen dit —
- Till fröjd förutan like,
- Sä blif nu här en liten tid —
- Liten tid —
- Med’n jag går till mitt rike.»
- 32. »Äst du i trona kommen dit —
- 33. »Rum vill jag der bereda dig
- Bereda dig —
- Hvar du skall hos mig vara
- I ständig glädje, fröjd och frid
- Fröjd och frid —
- Till evig tid i ära.»
- 33. »Rum vill jag der bereda dig
- 34. Hon vakna upp i samma stund
- Samma stund —
- Den andra morgon blida,
- Och tänkte på det hon i blund
- Hon i blund —
- Had' drömt om nattetida.
- 34. Hon vakna upp i samma stund
- 35. Hon afsked från sin fader tog —
- Fader tog —
- Från hedniske rikedomar,
- Till främmand' land långt bort hon drog
- Bort hon drog —
- Och månde ej återkomma.
- 35. Hon afsked från sin fader tog —
- 36. Hon sände bud till lärde män —
- Lärde män —
- Som henne kunde visa,
- Hurledes hon kunde känna den —
- Känna den —
- Och honom rättlig prisa.
- 36. Hon sände bud till lärde män —
- 37. Hon lät dem undervisa sig —
- Undervisa sig —
- I kunskap och i lära,
- Och trodde fast, förutan svik —
- Förutan svik —
- Treenig Gud rätt ära.
- 37. Hon lät dem undervisa sig —
- 38. Hon antog dop och kristendom —
- Kristendom —
- Och förde gudfruktig vandel,
- Och var i alla delar from —
- Delar from —
- Med rätt och kristlig handel.
- 38. Hon antog dop och kristendom —
- 39. Si, säleds, när hon dödde hän —
- Dödde hän —
- Var hon förlöst af våde;
- Nu är hon hos sin själavän
- Själavän —
- Upptagen i Guds nåde.
- 39. Si, säleds, när hon dödde hän —