Joan prest af India land

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Fornsvensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Ýmsir textar

Joan prest af India land

Gustav Klemming

Svenska Fornskrift-Sällskapet

Stockholm 1889

Inledning

Joan prest af India land skildras i en diktad skrifvelse, som prisar denne diktade prestkejsares fabelaktige magt, prakt och rikedom. Brefvet låtsas vara stäldt till »Emanuel Roma koningh», hvarmed skall förstås östromerske kejsaren Manuel Komnenos. Den falske traditionen kan härledas från två berättelser, hvilke stödjas på verkliga händelser. År 1122 kom en »indisk» (asiatisk) patriark Johannes till Rom, der han afgaf en temligen öfverdrifven beskrifning på sitt hemland. Traditionen härom förbands senare med en något yngre. År 1141 hade en från Kina fördrifven fältherre slagit Khorasans beherrskare. Redan fyra år derefter hade dette faktum af en europeisk författare ändrats derhän, att en kristen konung, som vanligen benämndes presbyter Johannes, kommande från yttersta östern, besegrat Perser och Meder. Af dessa både berättelser, hopslagne, har man skapat den fabelaktige presten, som var herre öfver alle jordens kejsare och konungar. Dennes rykte växte så stort, att resande Europeer, såsom Marco Polo, Mandeville, m. fl., sökte finna honom eller hans efterträdare och rike. Så uppkom en rik litteratur på Latin m. fl. språk, hvaribland äfven dette Svenska stycke, som först nu blifvit tryckt, ehuru en afläggare deraf utgafs på Danska redan år 1510 (omtryckt i Danske Magasin, III: 172-176, Kbhvn 1747). Af den Svenska öfversättningen äro nu 2 afskrifter kända. Den äldre finnes sist i Upsala Universitets codex Theologi 57 i qvart. Det är ett samlingsband af hvarjehanda Latinska skrifter i Theologi, Filosofi och Juridik, upptagande 194 blad. På bladet 185 v. finnes anteckningen: Explicit tractatus de modo confitendi appellatus penitenciarius anno domini Mcdlviij^o feria 4^a per me petrum sunonis dullo Scriptus in arosia in ien̄ūō (ienuerio?). Från ungefär samme tid, medlet af 15:e århundradet, är väl ock hele bandet. På Svenska förekomma här följande småstycken:

1. En tros- och en synda-bekännelse; bl. 187, 188.

2. Jpocras konst at brenna thʒ vathnet som förlängher människiona liff; bl. 189, 190.

3. Besvärjelse mot ikth (gikt); bl. 190 v.

4. Joan prest; bl. 192, 193 och 12 rader på 194.

5. De 12 fredager i året, på hvilke hvar cristen människia skulle gerne fasta vid vatten och bröd; bl. 194 v.

Allt det öfriga är på Latin.

Aff Joan prest aff India land

Joan presth

Jach Ioan presth, meth gudhy och Ihesu Cristi nadh och makth, som är koningher offuer alla koningha och herre offuer alla iordrikis herra: Jak sendhe Emanuel Roma koningh helso och venskaph ath han skal glädias meth gudhi, och wi haffwom hörth ath thw Emanuel elsker mykit van höglek och thw wilth wetha the vndher i vaara lande ärw och thy villiom vi tik kungöra wan herredom och warth herskaph och i huilkom lundom war koninghe döme ärw.

Actha och troo for vthen jäff ath vi, Ioan presth, ärom herre offwer alla iorderikis herra meth gudz trösth. Vi kännomss och theth ath wi ärom koningh offuer alla iorderikis koninga meth rikedom dygdh och äro. Twe koningha och siwtighe äre oss skath skylloghe och alla wel crisne. Vi haffwom och aktath ath sökia warss herre graff meth myklo äro och bärias vedher wara owener.

Indelandh

J try Indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre Indelandh, ther som Sanctus Thomas huilas, och är tith vth som solen löper op och swa östher til Babilonia. 10 och 70 landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe.

J ytarsta Indelandh ther födas elephantes och wlwalda, dromedarij och panther och codrulli och hwith leghon och rödha biörna, walswin och wille men, vrnöth och annor trool och 15 alna longha meen.

Jnnan annat Indelandh, ther skadhe ey orma, ey maa ther skorpio boo och alla andra orma maghe ther ingen skada göra. Gönom theth landh löper een aa och hon hether Clonia och löper off Paredis som Adam vari vthi och hon skypthis i manga luthy och löper kringhom worth landh. Ther hitthas manga dyrastene swa som äre smaragdus, jaspis, crisolitus, onix, berillus, amatistus, thopasion, sardinis och andre flere dyra stena.

Jnnan eth warth Inde landh wexer piper och theth är alth meth myklom buschom som han wexer och the buscha äre alla fulla meth ormom swaa ath ther maa inghen boo. Jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen, tha komber folk vesthan off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen. Tha som mykit vädher komber, tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen vthen alla döö i ellenom vthen the i iordene krypha och sökia än sidhen epther them och sidhen epther ellenne. Tha ganga til men och quinnor och kastha saman the orma i stora hopha och off them kolom, tha wardher piparen tör och sydhan sändom vi honum i haffwit meth dyrom stenom och hwru wi han sidhen skypom theth maa inghen vtläningher vitha.

Vndher

J ena bärie i ware landhe är en källa, hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är. Hon liggher tre daxledher fran Paradis som Adam var vthi. Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för 20 ar. Thil the källo maa ingen komma vthen meth miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom. Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och off them stenom thagha orma sin vngdom. Hoo som bär medisi a sinnom fingrom, han synes altith vngher wara. Hoo som bäär metallom, han maa swa fara ath inghen seer honom.

Theth mesta vndher meth oss är: Tha är eth haff off saandh och theth gaar i bölliom och inthe vatn är ther vthi och aldrigh wardher theth blith. Offuer theth haff maa inghen komma vthen wara hiälph och thy komber inghen til warth landh vthen wi villiom. J theth haff ther födas fisker meth theres blodh lither man silkith. Gönom warth landh löpher en steneforss och vthy haffuit. Stundom lykkis iordhen offuer han och stundom öpnas iordhen offuer han. Tha välias ther til raske meen som löpha vndher iordhenne vthi then forss och letha epther dyrom stenom. Meth oss ära män som löpha vndher vatnith i 9 daghe och letha ath dyrom stenom och the tola them ey sälia for än vi haffwom them seth, for vara härskaphi.

Meth oss ära orma som hetha salamandra som draga silke samen och off thy göra quinnor oss klädhe, theth vi kallom lapideston. Theth twas ey annorlundh en kastas i eldhen och brennes off theth orenth är och swa bliffuer theth nyth i gen.

Tolken vndher och androm flere haffwom wi i wara landh och inghen är fatigher meth oss och ingen stiäl ther off androm och inghen maa liuga vppa annan. Än naker sigher ther osanth, tha synis han alla lundom som han dödher vare och liffuer sidhen meth angisth och drikker och äther meth sorgom.

I stridh

En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss 30 gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre 10 000 rydare velbogne meth alskons vaknom och 10 000 fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.

En then thyma wi rydom enligha hemma, tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino, och föriss för oss eth kar off gul fulth meth mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul, och föriss for oss eth kar off silff fulth meth gulle, theth teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra.

Varth palladz meth ebene

Varth palladz är theth palladz som Sanctus Thomas giordhe gudhdomenom före koninghom. Theth är täkth meth ebene, theth maa alrigh brynna. Portane ära off sardinis och cristal och ingen maa ther in komma, meth forgerningom vindogen ära off cristal. Var bordh ära off gul och somligh off amatiste, bordstolane ära off filsbeen, vthen före varth palladz är eth hus som man fectis om kamph innan. Theth goluith the bärias aa är off dyrom stenom ath theris hugh skal styrkias off stene dygdh.

Varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth meth ginneris, sänghen är off saphir och lagdh meth dyra stena som allan köthlikin lusta tagher off oss. Eth sin haffwom vij wara konor om areth, ath födas skal off oss fructh och blomstras. J sama härberge brinna ey annor en balsamum. Vidher wara burgh ära 30 000 men som hwar dagh thaga off oss lön. 70 härtogha sita a wara högre handh och 12 ärkebiscopa och 200 abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth fare andre borth och andhre komma til. Bordit är off ärlikin smaragdh och off thenne stene dygdh maa ther ingen drukkin vara.

Til warth bordh tiäna 30 koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil. I honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth. Hoo ther op til gaar tha är ther try 100 trappher. En luther er off purpherio och anner off cristal, then tridie off amatiste och iaspide. Then spegil han göma 1000 men vel venkthe och inghen maa han spilla meth forgärningom. I then spegel magom wi se hwath vthen är.

Om alth varth landh och ryke är 4 maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.

Varth palladz meth smelte gul

Och eth annath palladz haffwom vi som warth höxta palladz är, som är giorth meth smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha 50 stolpha och 30 alna högha. I hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne. Theth husit giffuer swa mykle nadh meth gudz trösth ath hoo som ther in gar, han ther ey hungrar eller torsther. Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit, är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe. Höktides dagha, tha wi vara krono bärom, tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel 1000 sinnom viin.

Nw villiom vi oss ey latha kalla koningh och ey ärkebiscoph, för thy ath swa hetha ware tiänisthe men. Vaara tiänare ära koningha och ärkebyscopha. Vara kämenere äre koningha, war marsk är koningher koningha och biscopha göma wara duka och handklädhe. Ware källareswena ära alth koningha och härtogha, war skiper är biscoper. Thy villiom vi ey swa hetha, wi villiom oss latha kalla en mynne man som är presther för thy ath han är wäldogasth i gudz tiänisth.

Nw haffuer thw Emannuel hörth wan rikedom och dygdh och äro och warth härskaph. Acta och tro theth ath ingen liknas oss i rykedom i iorderike meth rykedom, dygdh och äro, thy gudh haffwer oss theth giffwit. Deo gracias et sic est finis.

Aff Joan prest aff India land (1889-utgave)

---

er gjengitt som ʒ.

---

| JAch ioan presth mʒ gudhy och ihesu cristi nadh och makth som är koningher offuer alla koningha och herre offuer alla iordrikis herra Jak sendhe emanuel roma koningh helso och venskaph ath han skal glädias mʒ gudhi och wi haffwom hörth ath thw emanuel elsker mykit van höglek [och thw wilth wetha the vndher i vaara lande ärw och thy villiom vi tik kungöra wan herredom och warth herskaph och i huilkom lundom war koninghe döme ärw Actha och troo for vthen jäff ath vi ioan presth ärom herre offwer alla iorderikis herra mʒ gudʒ trösth Vi kännomss och thʒ ath wi ärom koningh offuer alla iorderikis koninga mʒ rikedom dygdh och äro Twe koningha och siwtighe äre oss skath skylloghe och alla wel crisne Vi haffwom och aktath ath sökia warss herre graff mʒ myklo äro och bärias vedher wara owener

J try indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre indelandh ther som sanctus thomas huilas och är tith vth som solen löper op och swa östher til babilonia x och lxx landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe

J ytarsta indelandh ther födas elephantes och wlwalda dromedarij och panther och codrulli och hwith leghon och rödha biörna walswin och wille men vrnöth och annor trool och xv alna longha meen

Jnnan annat indelandh ther skadhe ey orma ey maa ther skorpio boo och alla andra orma maghe ther ingen skada göra gönom thʒ landh löper een aa och hon hether clonia och löper off paredis som adam vari vthi och hon skypthis i manga luthy och löper kringhom worth landh Ther hitthas manga dyrastene Swa som äre smaragdus jaspis crisolitus onix berillus amatistus thopasion sardinis och andre flere dyra stena

Jnnan eth warth inde landh wexer piper och thʒ är alth mʒ myklom buschom som han wexer och the buscha äre alla fulla mʒ ormom swaa ath ther maa inghen boo Jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen tha komber folk vesthan | off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen tha som mykit vädher komber tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen vthen alla döö i ellenom vthen the i iordene krypha och sökia än sidhen epther them och sidhen epther ellenne tha ganga til men och quinnor och kastha saman the orma i stora hopha och off them kolom tha wardher piparen tör, och sydhan sändom vi honum i haffwit mʒ dyrom stenom och hwru wi han sidhen skypom thʒ maa inghen vtläningher vitha

J ena bärie i ware landhe är en källa hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är Hon liggher tre daxledher fran paradis som adam var vthi Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för xx ar Thil the källo maa ingen komma vthen mʒ miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom Hoo som bär medisi a sinnom fingrom han synes altith vngher wara Hoo som bäär metallom han maa swa fara ath inghen seer honom

Thʒ mesta vndher mʒ oss är Tha är eth haff off saandh och thʒ gaar i bölliom och inthe vatn är ther vthi och aldrigh wardher thʒ blith Offuer thʒ haff maa inghen komma vthen wara hiälph och thy komber inghen til warth landh vthen wi villiom J thʒ haff ther födas fisker mʒ theres blodh lither man silkith Gönom warth landh löpher en steneforss och vthy haffuit Stundom lykkis iordhen offuer han och stundom öpnas iordhen offuer han Tha välias ther til raske meen som löpha vndher iordhenne vthi then forss och letha epther dyrom stenom mʒ oss ära män som löpha vndher vatnith i ix daghe och letha ath dyrom stenom och the tola them ey sälia for | än vi haffwom them seth, for vara härskaphi, mʒ oss ära orma som hetha salamandra som draga silke samen och off thy göra quinnor oss klädhe thʒ vi kallom lapideston thʒ twas ey annorlundh en kastas i eldhen och brennes off thʒ orenth är och swa bliffuer thʒ nyth i gen

Tolken vndher och androm flere haffwom wi i wara landh och inghen är fatigher mʒ oss och ingen stiäl ther off androm och inghen maa liuga vppa annan än naker sigher ther osanth tha synis han alla lundom som han dödher vare och liffuer sidhen mʒ angisth och drikker och äther mʒ sorgom En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxxⁱⁱ gul korss wälboghen mʒ alskons dyrom stenom forthy ath thʒ är war makth Vndher warth kors äre x M rydare velbogne mʒ alskons vaknom och x M fotgangandhe vthen thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra En then thyma wi rydom enligha hemma Tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino och föriss för oss eth kar off gul fulth mʒ mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul och föriss for oss eth kar off silff fulth mʒ gulle thʒ teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra

Varth palladʒ är thʒ palladʒ som sanctus thomas giordhe gudhdomenom före koninghom thʒ är täkth mʒ ebene thʒ maa alrigh brynna Portane ära off sardinis och cristal och ingen maa ther in komma mʒ forgerningom vindogen ära off cristal Var bordh ära off gul och somligh off amatiste bordstolane ära off filsbeen vthen före varth palladʒ är eth hus som man fectis om kamph innan Thʒ goluith the bärias aa är off dyrom stenom ath theris hugh skal styrkias off stene dygdh

Varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth mʒ ginneris(?) sänghen är off saphir och lagdh mʒ dyra stena som allan köthlikin lusta | tagher off oss Eth sin haffwom vij wara konor om areth ath födas skal off oss fructh och blomstras J sama härberge brinna ey annor en balsamum Vidher wara burgh ära xxx M men som hwar dagh thaga off oss lön lxx härtogha sita a wara högre handh och xij ärkebiscopa och cc abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth fare andre borth och andhre komma til Bordit är off ärlikin smaragdh och off thenne stene dygdh maa ther ingen drukkin vara til warth bordh tiäna xxx koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil i honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth hoo ther op til gaar tha är ther try c trappher En luther er off purpherio och anner off cristal then tridie off amatiste och iaspide Then spegil han göma M^e men vel venkthe och inghen maa han spilla mʒ forgärningom i then spegel magom wi se hwath vthen är om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är thʒ senth ath seia

Och eth annath palladʒ haffwom vi som warth höxta palladʒ är som är giorth mʒ smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha L stolpha och xxx alna högha i hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne Thʒ husit giffuer swa mykle nadh mʒ gudʒ trösth ath hoo som ther in gar han ther ey hungrar eller torsther Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe Höktides dagha tha wi vara krono bärom tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel M^e sinnom viin

Nw villiom vi oss ey latha kalla koningh och ey ärkebiscoph för thy ath swa hetha ware | tiänisthe men Vaara tiänare ära koningha och ärkebyscopha Vara kämenere äre koningha war marsk är koningher koningha och biscopha göma wara duka och handklädhe, Ware källareswena ära alth koningha och härtogha war skiper är biscoper Thy villiom vi ey swa hetha wi villiom oss latha kalla en mynne man som är presther för thy ath han är wäldogasth i gudʒ tiänisth

Nw haffuer thw emannuel hörth wan rikedom och dygdh och äro och warth härskaph Acta och tro thʒ ath ingen liknas oss i rykedom i iorderike mʒ rykedom dygdh och äro thy gudh haffwer oss thʒ giffwit Deo gracias et sic est finis

---

Rättelser: