Om strider med gudarna
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |  |
Olaus Magnus
Om strider med gudarna
1555 / 2010
Utdrag ur
Olaus Magnus:
Historia om de nordiska folken
Historia de gentibus septentrionalibus
Tredje boken, kap. 9
Nyckelord: – Tomma hotelser mot gudarna. – Klubba för en stake. – Herkules öfvermod. – Crœsus. – Fädernas missgärningar straffas. – Pheron. – Xerxes. – Skeppsbrygga af sju stadiers längd. – Hellespontens bestraffning. – Byggmästarnas straff. – 360 fartyg. – 314 ankare. – Noaks söner efter syndafloden. – Noaks söner byggde Babels torn.
Å ANDRA SIDAN ÄR att förmäla, hurusom de råkade in i en annan dårskap och villfarelse, i det att de, när gudarna ej gynnade eller hjälpte dem i deras krigsföretag, trodde sig kunna kufva dem genom att rikta olika slags vapen mot himlen eller med hotelser och skrämskott tvinga dem att utföra deras befallningar. Och när de i fåvitsko handlade så, inbillade de sig, att de på jorden vore lika mäktiga, fruktade och vördnadsvärda som gudarna, hvilka hade sitt säte i öfver-eller underjorden. Men därvid glömde de alldeles det gamla götiska ordstäfvet: »Kasta ej en stake mot himlen, ty du får igen en tjock klubba.» Hur dåraktigt det är att tro sådant, därom kan man höra Augustinus, som (De civit. Dei, bok X, kap. 11) anför, att Herkules, när han en gång hvilade öfver hos locrenserna, befallde en gud att göra slut på gräshoppornas oljud. Så sände äfven Crœsus några lydier med befallning (såsom Herodotus berättar i I boken) att nedlägga kedjor och bojor, ämnade för den delphiske guden, vid ingången till sitt tempel, under uttalande af hot därför att denne ej hjälpte honom. Men han fick det svaret, att han ej kunde undgå den lott som var honom af ödet beskärd, emedan han måste sona det brott som en af hans förfäder i femte led begått, i det han svekfullt dräpt sin egen herre. När han erfarit detta, insåg han att han själf, och ej guden, var den brottslige. Så drabbades ock konung Pheron af blindhet, därför att han tillåtit sig den illgärningen att kasta ett spjut i den egyptiska flodens [Nilens böljor, som stigit mer än 18 alnar öfver sina bräddar. Äfvenså gaf Xerxes, som blifvit högeligen uppbragt öfver, att stormen upprifvit hans långa skeppsbrygga på sju stadier, befallning att tilldela Hellesponten trehundra gisselslag samt att nedsänka ett par bojor i dess djup. Vidare affärdade han sändebud med uppdrag att brännmärka hafvet och gifva det knytnäfs slag, i det de uttalade barbariska och vanvettiga ord, ungefär af denna lydelse: »O du elaka vatten, din herre ådömer dig detta straff, därför att du förorättat honom, som ej gjort dig något ondt. Dig öfverskrider dock konung Xerxes med eller mot din vilja; och med rätta offrar ingen människa åt dig, svekfull och elak som du är. »Än mer: dem som förestått brobyggandet lät han halshugga, sålunda med otack lönande deras dryga möda. Men de andra byggnadsmännen, som ville undgå att drabbas af ett slikt straff, sammanbundo 360 tvås och treroddare ut åt Svarta hafvet till och stagade dem från motsatta sidan medelst 314 grofva ankaren och trossar. Detta har jag här, med anledning af broarnas underbara längd, med flit framdragit och velat ha sagdt, för att man må slippa att fundera ut sättet att gå öfver floder och sund, då detta blir nödvändigt eller fördelaktigt. Likaledes bör jag här ej lämna oanmärkt, hurusom ligt Josephi vittnesbörd (i början af hans Antiquitates) Noaks söner efter syndafloden sammanslöto sig och förklarade sig vilja hålla tillsammans, på det de ej, skilda åt vid släktets förökande och spridning, för andra gången måtte drabbas af Guds straff i form af en ny syndaflod. Visst är emellertid, att uppförandet af Babels torn ledde sitt ursprung härifrån, och att man därmed afsåg att med hjälp af människokrafter inskränka guda makternas välde.
