Peter August Gödecke biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


P. A. Gödecke
Biografisk oversigt

Peter August Gödecke
(1840-1890)



August G bedrev sina universitetsstudier i bl a nordiska språk och huvudämnet estetik med litteratur- och konsthistoria. Samtidigt framträdde han som skandinavist och som författare i nationalromantisk, götisk stil. I maj 1864 inträdde han som signaturen Finn i Namnlösa Sällskapet med det historiska sorgespel på blankvers som året därpå utgavs under titeln Alboin och för vilket studenthumorn döpte honom till Tragödike. Han var osäker inför yrkesvalet men lutade närmast åt en amanuensbefattning vid Nationalmuseum — hans gradualavhandling skulle senare behandla ett konsthistoriskt ämne — då han vid studentmötet i Kristiania i juni 1869 blev starkt gripen av dansken Chr Richardts tal i folkhögskolefrågan, vilket »med ens redde klarhet» i hans inre, som han uttryckte det, och bestämde honom för folkhögskolan.

Redan 1869 blev G föreståndare för Östergötlands folkhögskola (grundad föregående år som den tredje sv folkhögskolan), en post som han efter slitningar med styrelsen lämnade 1873 för att förestå Örebro läns folkhögskola i Vrana. Vid båda dessa skolor uträttade han ett betydelsefullt arbete, som gjort honom till en av den sv folkhögskolans banbrytare. Han införde t ex nationalekonomi — då benämnt statshushållning — som läroämne och blev den förste som mera ingående argumenterade för ett lösgörande från de danska förebilderna och för en metodik i rent sv anda. Folkhögskolans viktigaste syfte var enligt G att väcka, uppfostra och värma, att skapa fosterländska medborgare, inte »tiondelsstudenter» eller »grammatikprinsar», men samtidigt pekade han i motsats till Grundtvig på boken, det skrivna ordet, såsom något oumbärligt vid aktivt, självständigt studiearbete. Sveriges historia blev det viktigaste ämnet, och med sitt svärmeri för det fornnordiska undervisade G gärna själv däri på ett, som det förefaller, entusiasmerande sätt.

Vid öppnandet av vinterkursen 1 nov 1875 höll G, som var ivrig försvarsvän, ett föredrag betitlat Om fosterlandets försvar (tr så), som blev ett uppmärksammat inlägg i en då aktuell debatt. Hans skarpa kritik av indelningsverket och hans yrkande på allmän värnplikt gav upphov till häftiga genmälen både i den radikala och den konservativa pressen, och då även några ledamöter i skolstyrelsen reagerade negativt, begärde han våren 1876 avsked för att i stället bli huvudredaktör för Aftonbladet.

G hade vissa förutsättningar för den nya befattningen. Han hade goda litterära förbindelser och hade själv under sina ekonomiskt brydsamma folkhögskoleår flitigt medarbetat i tidningar och tidskrifter, också i Aftonbladet, där man särskilt uppskattat hans turistbrev från Norge sommaren 1875. Dessutom hade han samma huvudintressen som en av sina föregångare på posten, den två år tidigare bortgångne August Sohlman: skandinavismen, försvaret, folkhögskolan, fornforskningen. Men med sin alltför ordrika stil, sin överkänslighet för kritik och brist på hårda tag kunde han inte göra sig gällande som tidningsman utan måste snart se detta mellanspel som ett misslyckande.

Under sin tid på Aftonbladet fullbordade G emellertid det verk som vid sidan av folkhögskolearbetet blev hans största insats: översättningen av Eddan. Den utkom 1877, och i förordet meddelade han bl a, att han med »detta fosterländska arbete», som påbörjats nio år tidigare, velat »kämpa mot vår bildnings skeva riktning». Framgången blev stor: en ny, förbättrad upplaga kunde tryckas redan 1881, Sv akademin tilldelade honom Letterstedtska priset och experter har ännu långt efter hans död prisat hans fina öra för dikternas stil. Också hans översättningar av några isländska sagor hade sina förtjänster; dock tillät han sig här många friheter och bearbetningar.

Från Aftonbladet återgick G till pedagogiken, först till ett lärarvikariat vid folkskollärarinneseminariet i Sthlm och sedan (1880) till rektorstjänsten vid Växjö folkskollärareseminarium, där han dock aldrig trivdes lika bra som vid folkhögskolorna, Trots sjuklighet — hjärtlidande — fortsatte han samtidigt med sin rastlösa skriftställarverksamhet, bl a som litteraturkritiker i Nordisk Tidskrift, kulturskribent i Sthlms Dagblad, kalenderredaktör och som reseskildrare i Vårt land, G var en av de första nio sv medlemmarna av Den norske Turistförening. Sv akademin utsåg honom 1885 till innehavare av Beskows resestipendium. Kärleken till folkhögskolan hade han kvar hela sitt liv. En del av vad han skrivit därom samlade han till boken I folkhögskolans tjenst (1883).


Kilde: riksarkivet.se
P August Gödecke, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13441, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2012-06-06.