Sakrale stednavne i Sverige

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Dansk.gif
Sverige.jpg


Sakrale stednavne i Norden


Sakrale stednavne i
SVERIGE


Af Carsten Lyngdrup Madsen
© 2017





Ord, som er efterfulgt af denne markering: °, findes i Ordforklaringen


Odin

Odens kulle



Odens källa
  • Kildeform(er): odhens kyældu (1287)
  • Tolkning: Odin + kilde
  • Lokalitet: Åkatorp, Gudhems sn og hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensala 1
  • Kildeform(er): Odhinsal (1410)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Namnet innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan vara antingen sal eller al - vilketdera går inte att avgöra. Möjligen kan det förhållandet att en av gårdarna i byn hette Sal tyda på att efterleden innehåller sal." (SOL).
  • Lokalitet: Bydel, Östersunds stad, Jämtland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 242f.



Odensala 2
  • Kildeform(er): Othinsharg (1286)
  • Tolkning: Odin + hørg°
    • "Namnet kan ursprungligen ha avsett en Odenshelgedom. Förleden har fogats till namnet för att skilja detta från ett annat Harg i samma socken." (SOL)
  • Lokalitet: Ärlinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensbacken
  • Kildeform(er): Odensbacke (1700-talet). Ældre former savnes.
  • Tolkning: Odin + bakke
  • Lokalitet: Askers sn och hd, Närke
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensberg 1
  • Kildeform(er): Ældre former savnes.
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Gökhems sn, Vilske hd, Västergötland.
    • Byområde opkaldt efter en gård, hvis navn knytter sig til en nærtliggende stor bakke ved navn Odens kulle.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensberg 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Norrtälje, Stockholms län.
  • Litteratur:



Odensberg 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Sigtuna, Stockholms län.
  • Litteratur:



Odensberg 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Eskilstuna, Södermanland.
  • Litteratur:



Odensberg 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Linköping, Össtergötland.
  • Litteratur:



Odensberg 6
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Vara, Västergötland.
  • Litteratur:



Odensberg 7
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Borås, Västergötland.
  • Litteratur:



Odensberg 8
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Skövde, Västergötland.
  • Litteratur:



Odensberg 9
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Östersund, Jämtland.
  • Litteratur:



Odensberg 10
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Motala, Östergötland.
  • Litteratur:



Odensberg 11
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Flen, Södermanland.
  • Litteratur:



Odensberg 12
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Jönköping, Jönköpings län.
  • Litteratur:



Odensberg 13
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Gnesta, Södermanland.
  • Litteratur:



Odensberg 14
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Lidköping, Västergötland.
  • Litteratur:



Odensberga
  • Kildeform(er): Odhinsberghum (1348)
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Gryts sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensfors 1
  • Kildeform(er): Odensfors (1480)
  • Tolkning: Odin + fos
  • Lokalitet: Tierp, Uppsala län, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensfors 2
  • Kildeform(er): odhensffors (1535)
  • Tolkning: Odin + fos
  • Lokalitet: Vretaklosters sn, Gullbergs hd, Östergötland.
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensholmen 1
  • Kildeform(er): oþinsholmi (1315)
  • Tolkning: Odin + holm
  • Lokalitet: Östra Ryds sn, Danderyds skl, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensholmen 2
  • Kildeform(er): odens hålma (1634)
  • Tolkning: Odin + holm
  • Lokalitet: Skånela sn, Seminghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensicke
  • Kildeform(er): odhinsheke (1331)
  • Tolkning: Odin + eg
  • Lokalitet: Ytterselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensjö 1
  • Kildeform(er): Odhinsredha sokn (1389), Odhænsøryth sokn (1413).
  • Tolkning: Odin + sø + ryd°
    • "den åt Oden helgade sjön'." (SOL)
  • Lokalitet: Ljungby, Odensjö sn, Sunnerbo härad. Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensjö 2
  • Kildeform(er): Odhensioo (1394)
  • Tolkning: Odin + sø
    • "den åt Oden helgade sjön'." (SOL)
  • Lokalitet: Jönköping, Barnarps sn, Tveta hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensjö 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + sø
  • Lokalitet: Grimslöv, Kronbergs län
  • Litteratur:



Odensjö 4
  • Kildeform(er): odensiø (1462)
  • Tolkning: Odin + sø
  • Lokalitet: Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensjön
  • Kildeform(er): Odensiö (1729)
  • Tolkning: Odin + sø
  • Lokalitet: Röstånga sn, Onsjö hd, Skåne.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odenslanda
  • Kildeform(er): Odhenslandom (1406)
  • Tolkning: Odin + land
  • Lokalitet: Vederslövs sn, Kinnevalds hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenslund 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Tomelilla, Skåne
  • Litteratur:



Odenslund 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Kristianstad, Skåne
  • Litteratur:



Odenslund 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Alvesta, Kronobergs län
  • Litteratur:



Odenslund 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Värnamo, Jönköpings län
  • Litteratur:



Odenslund 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Jönköping, Jönköpings län
  • Litteratur:



Odenslund 6
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Västervik, Kalmar län
  • Litteratur:



Odenslund 7
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Lilla Edet, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 8
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Grästorp, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 9
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 10
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Götene, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 11
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Nyköping, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 12
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Flen, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 13
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Askersund, Örebro län
  • Litteratur:



Odenslund 14
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Sigtuna, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 15
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Knivsta, Uppsala län
  • Litteratur:



Odenslund 16
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Norrtälje, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 17
  • Kildeform(er): odhenslunde (1365)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Söderby-Karls sn, Lyhundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenslund 18
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Hagfors, Värmlands län
  • Litteratur:



Odenslund 19
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Bollnäs, Gävleborg län
  • Litteratur:



Odenslund 20
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Östersund, Jämtland län
  • Litteratur:



Odenslund 21
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Örnsköldsvik, Västernorrlands län
  • Litteratur:



Odenslund 22
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Vallentuna, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 23
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Strängnäs, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 24
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Kumla, Örebro län
  • Litteratur:



Odenslunda 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Skövde, Västergötland län
  • Litteratur:



Odenslunda 2
  • Kildeform(er): Ødhinslundum (1351)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Fresta sn, Vallentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenslunda 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Upplands Väsby, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslunda 4
  • Kildeform(er): Otthinslundum (1100-tallet)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Aspö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenstad
  • Kildeform(er): Odinstadum (1355)
  • Tolkning: Odin + sted
  • Lokalitet: Gillberga sn and hd, Värmland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenstomta
  • Kildeform(er): odhinstomptum (1409)
  • Tolkning: Odin + tomt
  • Lokalitet: Kuddby sn, Björkekinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensvi 1
  • Kildeform(er): Odhinswj (1371)
  • Tolkning: Odin + vi°
    • "Namnet, som är övertaget från kyrkbyn, innehåller gudanamnet Oden och vi 'helig plats, kultplats'. Det bör ursprungligen ha avsett en för bygden gemensam kultplats." (SOL)
  • Lokalitet: Odensvi sn, Södra Tjusts hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensvi 2
  • Kildeform(er): Odhinswi (1351)
  • Tolkning: Odin + vi°
    • "Socknen har säkerligen fått sitt namn efter den f.d. kyrkbyn, nu Prästgården. Det innehåller gudanamnet Oden och vi 'helig plats, kultplats'." (SOL)
  • Lokalitet: Odensvi sn, Åkerbo hd, Västmanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensvi 3
  • Kildeform(er): Othenswi (1351)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Högsby sn, Handbörds hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensvi 4
  • Kildeform(er): Odenswij (1361)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Kattnäs sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensvi 5
  • Kildeform(er): odhinswi (1385)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Viby sn, Grimstens hd, Örebro, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensö 1
  • Kildeform(er): Odensøø (1344)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Ø i Emån, Högsby sn, Handbörds hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensö 2
  • Kildeform(er): odinzøø (1485)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Munktorps sn, Snevringe hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensåker 1
  • Kildeform(er): Othensaker (1292)
  • Tolkning: Odin + ager°
    • "Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller gudanamnet Oden och åsyftar en åker (åker) som förbundits med Oden, snarast kanske som plats för rituella handlingar." (SOL)
  • Lokalitet: Odensåker sn, Vadsbo hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensåker 2
  • Kildeform(er): odhensakre (1375)
  • Tolkning: Odin + ager°
  • Lokalitet: Kullerstads sn, Memings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odinssalir
  • Kildeform(er): Onsals backar (1785)
  • Tolkning: Odin + sal°
  • Lokalitet: Sala sn, Övertjurbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsala
  • Kildeform(er): Othænsæle (1231)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Sockennamnet är övertaget från kyrkbyn. Det innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan antingen innehålla en form av ordet sal, här kanske i betydelsen 'hallbyggnad', eller också al. Den första uppfattningen är i dag vanligare. Platsen bör ha varit av central religiös betydelse för Onsalalandet." (SOL)
  • Lokalitet: Onsala sn, Fjäre hd, Halland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.



Onsberg
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Linkjöping, Östergötland.
  • Litteratur:



Onsberga 1
  • Kildeform(er): othensberghe (1431)
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Runtuna sn, Rönö hd, Södermanland.
  • Litteratur:



Onsberga 2
  • Kildeform(er): odhinsbiærgh (1364)
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Sättersta sn, Rönö hd, Södermanland.
  • Litteratur:



Onsbergen
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Strömstad, Västergötland.
  • Litteratur:



Onsberget
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + bjerg
  • Lokalitet: Eskilstuna, Södermanland.
  • Litteratur:



Onsered
  • Kildeform(er): odensrydh (1482)
  • Tolkning: Odin + ryd°
  • Lokalitet: Tvärreds sn, Kinds hd, Västrgötland.
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsholmen
  • Kildeform(er): odensholm (1449)
  • Tolkning: Odin + holm
  • Lokalitet: Irsta sn, Siende hd, Västmanland.
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onshög
  • Kildeform(er): Onshögem, Ormshög, Odenshög (1664)
  • Tolkning: Odin + høj
    • Ifølge sagnet (Gautreks saga) var denne høj en af de såkaldte ættestuper, hvorfra syge eller ældre mennesker kastede sig ud for ikke at lægge samfundet til belastning.
  • Lokalitet: Ulricehamn, Västergötland.
  • Litteratur:



Onsicke
  • Kildeform(er): Odhenseke (1409)
  • Tolkning: Odin + eg
  • Lokalitet: Skogs-Tibble sn, Hagunda hd, Uppland.
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsjö härad
  • Kildeform(er): Othænsheret (ca 1300).
  • Tolkning: Odin + herred
    • "Häradsnamnet innehåller gudanamnet Oden. Det hör därmed till en liten exklusiv grupp distriktsnamn, som innehåller gudanamn som förled (jfr Frösthult, Luggude härad); Odensjö(n) i Röstånga socken i Onsjö härad är troligen ett ungt sjönamn, sekundärt bildat till häradsnamnet. I princip är det annars möjligt att fda. Othinshærath har bildats till ett sammansatt ortnamn med gudanamnet som förled. Den moderna formen Onsjö, med sjö som efterled, uppträder först mot slutet på 1600-talet. Den föregås av danska 1500-talsformer som Oensse, undantagsvis även Oensøe o. 1590." (SOL)
  • Lokalitet: Onsjö härad hd, Skåne
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.



Onsjö 1
  • Kildeform(er): Oothensø (1377), Odenshøgh
  • Tolkning: Odin + sø / ø / høj
  • Lokalitet: Nordvest for Halmstad, Halland
  • Litteratur: Ingemar Nordgren: The Well Spring of the Goths: About the Gothic Peoples in the Nordic Countries and on the Continent, s. 155.



Onsjö 2
  • Kildeform(er): onsøø (1486)
  • Tolkning: Odin + sø
  • Lokalitet: Fagersta, Västmanlands Län
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsjö 3
  • Kildeform(er): Onsky (1550)
  • Tolkning: Odin + sø
  • Lokalitet: Larvs sn, Laske hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsjö 4
  • Kildeform(er): odhenshögh (1397), odinssiö (1517)
  • Tolkning: Odin + sø / høj
  • Lokalitet: Vassända-Naglums sn, Väne hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onslunda 1
  • Kildeform(er): Othænslundæ (1401)
  • Tolkning: Odin + lund°
    • "Sockennamnet, som är lånat från kyrkbyn (nu en tätort), minner om att det på platsen har funnits en lund helgad åt guden Oden." (SOL)
  • Lokalitet: Onslunda sn, Ingelstads hd, Skåne.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.



Onslunda 2
  • Kildeform(er): Odinslunde (1302)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: 20 km nordøst for Uppsala, Uppsala Län, Uppland.
    • "Onslunda var den gamla medeltida tingsplatsen för Norunda härad." (W)
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129



Onslunda 3
  • Kildeform(er): Onslunde (1540)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Flistads sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onssjö
  • Kildeform(er): Oothensø (1377)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Vapnö o Söndrums snr, Halmstads hd, Halland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsta
  • Kildeform(er): odenstat (1500-tallet)
  • Tolkning: Odin + sted
  • Lokalitet: Tierp, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsualle kielle
  • Kildeform(er): Onssualle kielle (1517)
  • Tolkning: Odin + kilde
  • Lokalitet: Höörs sn, Frosta hd, Skåne.
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsö
  • Kildeform(er): othensø (1371)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Ø i Vänern, Torsö sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsön 1
  • Kildeform(er): odhensø (1421)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Dals-Eds sn, Vedbo hd, Dalsland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onsön 2
  • Kildeform(er): Odhinsöö (1480)
  • Tolkning: Odin + ø
  • Lokalitet: Segerstads sn, Grums hd, Värmland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Vångsgärde
  • Kildeform(er): odensgerdhe (1539)
  • Tolkning: Odin + gærde
  • Lokalitet: Orsa sn, Dalarna
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.


Tor

Torrsjö
  • Kildeform(er): thorsridhi (1371)
  • Tolkning: Tor +
  • Lokalitet: Ö. Ryds sn, Skärkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsberga 1
  • Kildeform(er): torsberga (1535)
  • Tolkning: Tor + bjerg
  • Lokalitet: Runtuna sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsberga 2
  • Kildeform(er): thorsberghum (1381)
  • Tolkning: Tor + bjerg
  • Lokalitet: Stenkvista sn, Ö-Rekarne hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsbro
  • Kildeform(er): torsbro (1460)
  • Tolkning: Tor + bro
  • Lokalitet: Ramsta sn, Hagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsburgen
  • Kildeform(er): Thors borg (1300-tallet, Gutasagan)
  • Tolkning: Tor + borg°
  • Lokalitet: Kräklingbo sn, Gotland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torse
  • Kildeform(er): Thorzrijdh (1434)
  • Tolkning: Tor +
  • Lokalitet: Istorp sn, Marks hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torseke
  • Kildeform(er): Toarsæghe (1495), Torsege (1570erne)
  • Tolkning: Tor + eg
    • "Bynamnet Torseke innehåller gudanamnet Tor och eke 'ekdunge'." (SOL)
  • Lokalitet: Fjälkestads sn, Villands hd, Skåne.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torseryd
  • Kildeform(er): Thorsrydh (1354)
  • Tolkning: Tor + ryd°
  • Lokalitet: Odensjö sn, Sunnerbo hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torset 1
  • Kildeform(er): thorsrydh (1424)
  • Tolkning: Tor + ryd°
  • Lokalitet: Berga sn, Sunnerbo hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torset 2
  • Kildeform(er): torssryd (ca. 1500)
  • Tolkning: Tor + ryd°
  • Lokalitet: Vallsjö sn, Västra hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsholm (= Munkholmen)
  • Kildeform(er): dorsholm (1298)
  • Tolkning: Tor + holm
  • Lokalitet: Tärnsund, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsholma
  • Kildeform(er): thorsholmi (1296)
  • Tolkning: Tor + holm
  • Lokalitet: Frösunda sn, Semingundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsholmen
  • Kildeform(er): Thordsholm (1447)
  • Tolkning: Tor + holm
  • Lokalitet: Ø i Båvensøen, Helgesta sn, Villåttinge hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torshugle
  • Kildeform(er): thorshugla (1418)
  • Tolkning: Tor +
  • Lokalitet: Uppsala, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torshälla
  • Kildeform(er): Thorsharchum (1252)
  • Tolkning: Tor + hørg°
    • "Ortnamnet innehåller gudanamnet Tor och harg, här med sakral betydelse.
  • Lokalitet: Eskilstuna, Södermansland Län, Södermanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torsjö 1
  • Kildeform(er): Thorsyo (1349)
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Solberga sn, Vemmenhögs hd, Skåne.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torsjö 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Hörby, Skåne
  • Litteratur:



Torsjö 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Klippan, Skåne
  • Litteratur:



Torsjö 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Hässleholm, Skåne
  • Litteratur:



Torsjö 5
  • Kildeform(er): Thorsyo (1348)
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Ö. Torsås sn, Konga hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsjö 6
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Växjö, Kronobergs län
  • Litteratur:



Torsjö 7
  • Kildeform(er): torsridh (1455)
  • Tolkning: Tor +
  • Lokalitet: Gunnarps sn, Faurås hd, Halland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsjö 8
  • Kildeform(er): Thoresiø (1452)
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Enslövs sn, Tönnersjö hd, Halland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsjö 9
  • Kildeform(er): Torsrijd (1406)
  • Tolkning: Tor +
  • Lokalitet: Höreda sn, S. Vedbo hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsjö 10
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Söderköping, Östergötlands län
  • Litteratur:



Torsjö 11
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + sø
  • Lokalitet: Motala, Östergötlands län
  • Litteratur:



Torslanda
  • Kildeform(er): Þorslandum (1388)
  • Tolkning: Tor + land
  • Lokalitet: Torslanda sn, Västra Hisings hd, Bohuslän.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torslund 1
  • Kildeform(er): torslunda (1556)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslund 2
  • Kildeform(er): thorslundh (1393
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Ö. Stenby sn, Östkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 1
  • Kildeform(er): Thorslundom (1283)
  • Tolkning: Tor + lund°
    • "Sockennamnet, som övertagits från byn med samma namn, är sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och lund, här med syftning på en helig lund." (SOL)
  • Lokalitet: Torslunda sn, Algutsrums hd, Öland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torslunda 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Gullspång, Västergötland
  • Litteratur:



Torslunda 3
  • Kildeform(er): Thorslundum (1257)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Sånga sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 4
  • Kildeform(er): thorslundom (1457)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Täby sn, Danderyds skl, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 5
  • Kildeform(er): torslunda (1536)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Husby-Lyhundra sn, Lyhundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 6
  • Kildeform(er): thorslundum (1335)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Haga sn, Ärlinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 7
  • Kildeform(er): Torslundom (1420)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Fröslunda sn, Lagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 8
  • Kildeform(er): torslunda (1544)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Tierp sn, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 9
  • Kildeform(er): thorslwndom (1375)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Husby-Oppunda sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 10
  • Kildeform(er): thorslundum (1296)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Torstuna sn and hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 11
  • Kildeform(er): thorslundum (1342)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Ekerö sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsmossen
  • Kildeform(er): thorsmusa (1331)
  • Tolkning: Tor + mose
  • Lokalitet: Odensvi sn, Åkerbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsmyra
  • Kildeform(er): torsmyra (1471)
  • Tolkning: Tor + myr (mose)
  • Lokalitet: Vendels sn, Örbyhus hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsnäs 1
  • Kildeform(er): thorsnæs (1384)
  • Tolkning: Tor + næs
  • Lokalitet: Torsåkers sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsnäs 2
  • Kildeform(er): Torsness (1488)
  • Tolkning: Tor + næs
  • Lokalitet: V. Hargs sn, Vifolka hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsnäs 3
  • Kildeform(er): thoorsnæs (1453)
  • Tolkning: Tor + næs
  • Lokalitet: Ö. Eneby sn, Norröping, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsnäs 4
  • Kildeform(er): thorsnæsi 1377
  • Tolkning: Tor + næs
  • Lokalitet: Ö. Stenby sn, Östkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsrum
  • Kildeform(er): thorsrumi (1316)
  • Tolkning: Tor + rum°
  • Lokalitet: Ålems sn, Stranda hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torssundet
  • Kildeform(er): thorsund (1391)
  • Tolkning: Tor + sund
  • Lokalitet: Sund mellem Lållandsö og Spårön, Kållands hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torstuna
  • Kildeform(er): Thorstunum (1287)
  • Tolkning: Tor + tun°
    • "Sockennamnet är övertaget från kyrkbyn. I Torstuna låg sannolikt den medeltida tingsplatsen för Torsåkers hundare." (SOL)
  • Lokalitet: Torstuna sn, Torstuna hd, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torstuna härad
  • Kildeform(er): Prouincia Thorsakir (1344), Thorsakirshundare (1370)
  • Tolkning: Tor + ager°
    • "Namnet Thorsaker, sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och åker, vittnar liksom Torstuna och Torslunda (Jn Thorslundum 1296), grannby till Torstunaby, om dyrkan av Tor. Torstuna är från slutet av 1500-talet och från 1600-talet betygat som häradets tingsplats. Häradsnamnet ändras under medeltiden från Thorsakers hundare/hæradh efter -tuna-orten till Thorstuna hæradh." (SOL)
  • Lokalitet: Torstuna härad hd, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torsvallen
  • Kildeform(er): Thorsvallen (1443)
  • Tolkning: Tor + vold
  • Lokalitet: Valbo sn, Gästrikland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsvi
  • Kildeform(er): Thorswi (1344)
  • Tolkning: Tor + vi°
    • "Sockennamnet är sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och vi 'helig plats, kultplats'. En by Torsvi finns i socknen, men kyrkan är inte uppförd vid denna, och därför är det inte troligt att socknen direkt övertagit byns namn.
  • Lokalitet: Torsvi sn, Trögds hd, Uppland." (SOL)
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torsö 1
  • Kildeform(er): Thorso (1309)
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Torsö sn, ö, Vadsbo hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 324.



Torsö 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Tanum, Västergötland
  • Litteratur:



Torsö 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Lessebo, Kronobergs län
  • Litteratur:



Torsö 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Hultsfred, Kalmar län
  • Litteratur:



Torsö 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Stockholm, Stockholms län
  • Litteratur:



Torsö 6
  • Kildeform(er): torsøø (1476)
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Ø i Båven, Ludgo sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsö 7
  • Kildeform(er): thors øø (1311)
  • Tolkning: Tor + ø
  • Lokalitet: Otterstads sn, Kållands hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsåker 1
  • Kildeform(er): Thorsakir (1344)
  • Tolkning: Tor + ager°
    • "Tätorten består av byar i kyrktrakten. Sockennamnet är ett ursprungligt åkernamn, vars förled innehåller gudanamnet Tor. Att en by norr om kyrkplatsen heter Ovanåker '(bebyggelsen) ovanför åkern' (Offuanååker 1541) kan tyda på att kyrkan är byggd på eller alldeles invid kultåkern Torsåker.
  • Lokalitet: Torsåker sn, Gästrikland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323f.



Torsåker 2
  • Kildeform(er): Þorsaker (1314?)
  • Tolkning: Tor + ager°
    • "Socknen har fått sitt namn från en forntida samlingsplats. Det innehåller gudanamnet Tor och åker." (SOL)
  • Lokalitet: Torsåker sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 324.



Torsåker 3
  • Kildeform(er): Thorsakir (1344)
  • Tolkning: Tor + ager°
    • "Socknens namn är sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och åker. Det har ursprungligen avsett en helig åker från förkristen tid. Denna har troligen motsvarat ägoområdet Storlägdan, på vilket kyrkan är uppförd." (SOL)
  • Lokalitet: Torsåker sn, Ångermanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 324.



Torsåker 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ager°
  • Lokalitet: Upplands Väsby, Stockholms län
  • Litteratur:



Torsåker 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + ager°
  • Lokalitet: Hörby, Skåne län
  • Litteratur:



Torsåker 6
  • Kildeform(er): thorsakirshundare (1370)
  • Tolkning: Tor + ager°
  • Lokalitet: Upplands Väsby, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsåkra
  • Kildeform(er): torsåker (1545)
  • Tolkning: Tor + agre°
  • Lokalitet: Horns sn, Kinda hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsång
  • Kildeform(er): Thorsanger (1288)
  • Tolkning: Tor + vång
    • Tätorten är framvuxen nära kyrkan. Sockennamnet har ursprungligen syftat på en kult- och tingsplats som låg vid den nuvarande kyrkplatsen. I förleden ingår gudanamnet Tor. Efterleden innehåller dialektordet vång 'en bys eller ett hemmans inhägnade ägor i motsats till utmarken; gärde; skifte; hage' o.d.
  • Lokalitet: Torsång sn, Dalarna.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 324.



Torsås 1
  • Kildeform(er): Thorsas (1290)
  • Tolkning: Tor + ås°
    • "Kommunen har övertagit namnet från Torsås socken. Socknen kan i sin tur ha fått namnet direkt från byn Torsås eller också via ett bygdenamn. Efterledens ås syftar ursprungligen på den ås på vilken kyrkan och byn ligger. Förleden innehåller gudanamnet Tor." (SOL)
  • Lokalitet: Torsås sn, Södra Möre hd, Småland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 324.



Torsås 2
  • Kildeform(er): Torsåesz (1540)
  • Tolkning: Tor + ås
  • Lokalitet: Brunns sn, Redvägs hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsås Västra
  • Kildeform(er): thorsase (1376)
  • Tolkning: Tor + ås
  • Lokalitet: Torsås sn, Allbo hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torsås Östra
  • Kildeform(er): Thorssaas sokn (1403)
  • Tolkning: Tor + ås
  • Lokalitet: Torsås sn, Konga hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.


Frej

Fredsberg
  • Kildeform(er): frøsbyergh (1279)
  • Tolkning: Frej + bjerg
  • Lokalitet: Fredsberg, sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frustuna
  • Kildeform(er): frøstuna (1331)
  • Tolkning: Frej + tun°
  • Lokalitet: Frustuna sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösboberg
  • Kildeform(er): Frøsbobergh (1357)
  • Tolkning: Frej + bjerg
  • Lokalitet: Västerås, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröseke
  • Kildeform(er): Frösseke (1539)
  • Tolkning: Frej + eg
    • "Namnet, som ursprungligen betecknat en naturlokal, innehåller gudanamnet Frö och eke 'ekdunge' och torde ursprungligen ha syftat på en helig ekdunge, förbunden med guden Frö." (SOL)
  • Lokalitet: Åsheda sn, Uppvidinge hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Fröset 1
  • Kildeform(er): frøsryth (1296)
  • Tolkning: Frej + ryd°
  • Lokalitet: Fröderyds sn, Västra hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröset 2
  • Kildeform(er): frösseriitth (1538)
  • Tolkning: Frej + ryd°
  • Lokalitet: Hångers sn, Östbo hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröshögarna
  • Kildeform(er): frøshøgana (1497)
  • Tolkning: Frej + høje
  • Lokalitet: Uppsala, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 1
  • Kildeform(er): frøslundum (1356)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Altuna sn, Simtuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 2
  • Kildeform(er): frøslundum (1337)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Bankekinds sn and hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 3
  • Kildeform(er): frøslundum (1346)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Fors sn, Eskilstuna, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 4
  • Kildeform(er): Frøslundum (1288)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Harakers sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 5
  • Kildeform(er): frøslwnda (1494)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Kåkinds hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 6
  • Kildeform(er): Froslundum (1344)
  • Tolkning: Frej + lund°
    • "Namnet innehåller genitiv av gudanamnet Frö och pluralis av lund. Det torde ursprungligen ha syftat på en med guden Frö förbunden helig lund. Som sockennamn återgår det dock kanske närmast på namnet på en nu försvunnen by." (SOL)
  • Lokalitet: Fröslunda sn, Lagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Fröslunda 7
  • Kildeform(er): frøslundum (1312)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Stenåsa sn, Möckelby hd, Öland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 8
  • Kildeform(er): frøslwnde (1470erne)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Sunnersbergs sn, Kållands hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.

Fröslunda 9
  • Kildeform(er): frøslunda (1314)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Överselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslöv
  • Kildeform(er): Frøsløff (1477)
  • Tolkning: Frej + lev°
  • Lokalitet: Valleberga sn, Ingelstads hd, Skåne
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösshammar
  • Kildeform(er): frøshamar (1291)
  • Tolkning: Frej + hammer
  • Lokalitet: Arboga lfs., Åkerbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frössle
  • Kildeform(er): ffrøshella (1435)
  • Tolkning: Frej +
  • Lokalitet: Kärna sn, Hanekinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frössvi
  • Kildeform(er): frøsswi (1331)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Kolbäcks sn, Snevringe hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröst
  • Kildeform(er): ffrössetther (1535)
  • Tolkning: Frej + set° / sæter
  • Lokalitet: Alnö sn, Sundsvall, Medelpad
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröstad 1
  • Kildeform(er): frösta (1530)
  • Tolkning: Frej + sted
  • Lokalitet: Östra Tollstads sn, Vifolka hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröstad 2
  • Kildeform(er): Fröstathum (1354)
  • Tolkning: Frej + sted
  • Lokalitet: Rystads sn, Åkerbo hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösten
  • Kildeform(er): frøstena (1483), frosstuna (1542)
  • Tolkning: Frej +
  • Lokalitet: Jättendals sn, Hälsingland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösthult
  • Kildeform(er): Frostolpt (1344)
  • Tolkning: Frej + tolft°
    • "Namnet är sammansatt av en förled Frös- samt fsv. tolpt, tolft. Detta senare ord betyder 'antal av tolv' och har troligen använts om en grupp av tolv ledungsmän, senare om ett område som skulle ställa upp en sådan grupp (jfr hundare). Relationen mellan för- och efterled i Fröstolft kan vara direkt. I så fall innehåller förleden genitiv av gudanamnet Frö. Relationen kan emellertid också vara indirekt, på så vis att förleden kan utgöra en förkortning av ett ortnamn. I så fall rör det sig snarast om ett namn på den plats där kyrkan är uppförd. Något positivt belägg för att förleden innehåller ett ortnamn går dock inte att finna." (SOL)
  • Lokalitet: Frösthult sn, Simtuna hd, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Fröstland
  • Kildeform(er): fröslunda (1500), i fröslund (1519)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Bjärtrå sn, Ångermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösve
  • Kildeform(er): Fröswid, Fröswij kyrkio, (i) Frösswi (1411)
  • Tolkning: Frej + vi°/ved°
    • "Kyrkbyn har givit socknen dess namn. Detta kan innehålla fsv. vidher 'skog', men efterleden kan också vara vi 'helig plats, kultplats'; i det senare fallet är förleden genitiv av gudanamnet Frö, som också kan ingå i det alternativa *Frøsvidher." (SOL)
  • Lokalitet: Frösve sn, Vadsbo hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Frösvi 1
  • Kildeform(er): fruoswi (1216)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Edsbergs sn and hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 2
  • Kildeform(er): frøswj (1357)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Romfartuna sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 3
  • Kildeform(er): frøsvi (1467)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Tillinge sn, Åsunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 4
  • Kildeform(er): frøsui (1397)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Österåkers sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvidal
  • Kildeform(er): Frøswi (1438)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Kils sn, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvik 1
  • Kildeform(er): frøswy (1307)
  • Tolkning: Frej + vig
  • Lokalitet: Oppeby sn, Kinda hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvik 2
  • Kildeform(er): Frösvik (1369)
  • Tolkning: Frej + vig
  • Lokalitet: Ö. Ryds sn, Danderyds skl, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösö
  • Kildeform(er): frøsø (1314)
  • Tolkning: Frej + ø
  • Lokalitet: Ø og sn, Jämtland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösåker
  • Kildeform(er): frøsaker (1291)
  • Tolkning: Frej + ager°
  • Lokalitet: Kärrbo sn, Siende hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösåkers härad
  • Kildeform(er): Frøsakir skiplag (1344)
  • Tolkning: Frej + ager° + herred
    • "Namnet Frosaker är sammansatt av gudanamnet Frö och åker och har alltså från början betecknat en helig åker, knuten till dyrkan av guden Frö." (SOL)
  • Lokalitet: Frösåkers härad hd, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82f.



Frösön
  • Kildeform(er): Fræseyar (1200-tallet)
  • Tolkning: Frej + ø
    • "Namnet har ursprungligen avsett själva ön. Förleden innehåller genitiv av gudanamnet Frö, efterleden är ö. Jfr Norderön 'Njärds ö'. De två största öarna i Storsjön har alltså namngivits efter gudar." (SOL)
  • Lokalitet: Frösön ö, sn (Frösö sn), Jämtland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 83.



Kilfröslunda
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Överselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.


Freja

Friel
  • Kildeform(er): Frøial (1305)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • "Namnet har sedan gammalt uppfattats som en sammansättning med genitiv av gudinnenamnet Fröja och al. Enligt en nyare tolkning innehåller namnet i förleden dialektordet frö 'fruktbar, frodig'. Namnet, som uppträder minst tre gånger i Sverige (Fryele, Fröjel), är problematiskt och kan inte betraktas som säkert tolkat." (SOL).
  • Lokalitet: Friel sn, Åse hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 80.



Frustuna
  • Kildeform(er): Frøstunum (1324?)
  • Tolkning: Freja + tun°
    • "Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Förleden innehåller efter gammal mening genitiv av gudanamnet Frö men kan också vara bildat till ett namn på den intillliggande Frösjön. Efterleden tuna." (SOL)
  • Lokalitet: Frustuna sn, Daga hd, Södermanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 81.



Fryele
  • Kildeform(er): Frøal (1220)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • Se Friel
  • Lokalitet: Fryele sn, Östbo hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 81.



Fröjel
  • Kildeform(er): Frøale (1300-tallet)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • Se Friel
  • Lokalitet: Fröjel sn, Gotland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Frötuna
  • Kildeform(er): Frøtunum (1311)
  • Tolkning: Freja / frø + tun°
    • "Sockennamnet är övertaget från en by svarande mot nuvarande Prästgården. Det har i förleden antagits innehålla antingen genitiv av gudinnenamnet Fröja eller dialektordet frö 'fruktbar, frodig'. Efterleden är tuna.". (SOL)
  • Lokalitet: Frötuna sn, Frötuna och Länna skg, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 83.


Njord/Njærd

Mjärdevi 1
  • Kildeform(er): *Niærdharvi
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Hogstads sn, Göstrings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Mjärdevi 2
  • Kildeform(er): *Niærdharvi, nyærdhawi (1355)
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Slaka sn, Hanekinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



N(i)ærdarvi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Viby sn, Grimstens hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



N(i)ærdhavi (Närby)
  • Kildeform(er): *N(i)ærdhavi
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Drothems sn, Hammarkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nalavi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi
  • Lokalitet: Kräcklinge sn, Hardemo hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Norderön
  • Kildeform(er): Nærdrø (1438)
  • Tolkning: Njord/Njærd + ø
    • "Namnet är sammansatt av genitiv av gudomsnamnet Njärd och ö, således 'Njärds ö'. Jfr namnet på Storsjöns andra stora ö, - Frösön 'guden Frös ö.'" (SOL)
  • Lokalitet: Norderön, sn, Jämtland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98; Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 223.



Nälberg
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + bjerg
  • Lokalitet: Hardemo sn and hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nälberga 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + bjerg
  • Lokalitet: Svärta sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nälberga 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + bjerg
  • Lokalitet: Tystberga sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nällsta 1
  • Kildeform(er): nerddestum (1334), nærdistom (1411)
  • Tolkning: Njord/Njærd + stav
  • Lokalitet: Ytterselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nällsta 2
  • Kildeform(er): nærthastaff (1354)
  • Tolkning: Njord/Njærd + stav
  • Lokalitet: Spånga sn, Sollentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Badelunda sn, Siende hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Bällefors sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Ekerö sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Gåsinge sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Husby-Oppunda sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närtuna
  • Kildeform(er): nierdhatunum (1298)
  • Tolkning: Njord/Njærd + tun°
  • Lokalitet: Närtuna, sn, Långhundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.


Ull/Ullin

Nedre Ullerud
  • Kildeform(er): Vtreullærø (1315), Nidhra Wllarø (1440)
  • Tolkning: Ull + ryd°
    • "Sockennamnet innehåller i efterleden ursprungligen ö (kyrkplatsen var förr kringfluten av Klarälven), från 1600-talet ombildat i anslutning till dej landskapet vanliga bebyggelsenamnen med efterleden rud. Förleden innehåller antingen gudanamnet Ull eller ett äldre namn fsv. *Ul på Klarälven, samhörigt med verbet fsv. væ11a 'bubbla, sjuda' med syftning antingen på älvens strida lopp eller på att dess fiskrikedom fått vattnet att bubbla." (SOL)
  • Lokalitet: Nedre UUerud sn, Kils hd, Värmland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 220.



Ulbersta
  • Kildeform(er): vllabolsta (1367)
  • Tolkning: Ull + bosted
  • Lokalitet: Skärkinds sn og hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullalunda
  • Kildeform(er): vllælunde (1344)
  • Tolkning: Ull + lund
  • Lokalitet: Jäders sn, Österrekarne hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullanäs
  • Kildeform(er): vllanæs j nora sokn (1415)
  • Tolkning: Ull + næs
  • Lokalitet: Nora sn, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullasjö
  • Kildeform(er): wllæsio (1314)
  • Tolkning: Ull + sø
  • Lokalitet: Ullasjö, sn, Kinds hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 1
  • Kildeform(er): Ullavi (1606)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Ullavisjön mellem Rinkeby og Glanshammar), Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 2
  • Kildeform(er): Wllaui (1350)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Nævnt med Rottne, Söraby sn, Norrvidinge hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 3
  • Kildeform(er): Vllaui (1405)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Askersund, Sundbo hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 4
  • Kildeform(er): Ullevi (1554)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Kils sn, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 5
  • Kildeform(er): Wllawy (1434)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: V. Stenby sn, Aska hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullberg
  • Kildeform(er): vllebergghe (1472)
  • Tolkning: Ull + bjerg
  • Lokalitet: Njurunda, Medelpad
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullberga
  • Kildeform(er): wllabergh (1461)
  • Tolkning: Ull + bjerg
  • Lokalitet: Råby-Rekarne sn, V.-Rekarne hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullbolsta
  • Kildeform(er): vllabolstad (1316)
  • Tolkning: Ull + bosted
  • Lokalitet: Jumkils sn, Ulleråkers hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullbro
  • Kildeform(er): Vllabro (1444)
  • Tolkning: Ull + bro
  • Lokalitet: Tillinge sn, Åsunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullekalv
  • Kildeform(er): vllacalff (1337)
  • Tolkning: Ull +
  • Lokalitet: Högby sn, Göstrings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullene
  • Kildeform(er): Ollene (1330–34)
  • Tolkning: Ull + vin°
    • "Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller vin 'betesmark; äng'. Förleden är flertydig. En möjlighet är att den innehåller ett ord som med grundbetydelsen 'glans' föreligger i det hedniska gudanamnet Ull men i ortnamnet har innebörden 'glänta i skog'; det är inte heller uteslutet att gudanamnet ingår." (SOL)
  • Lokalitet: Ullene, sn, Vilske hd, Västrgötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.; Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 336.



Ullersäter
  • Kildeform(er): Wllasæthrom (1413)
  • Tolkning: Ull +
  • Lokalitet: Näsby sn, Fellingsbro hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullerud
  • Kildeform(er): vllarø (1326)
  • Tolkning: Ull + ø
  • Lokalitet: Nedre, sn, Kils hd, Värmland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullervad
  • Kildeform(er): vllerwi (1278)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Ullervad, sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullerön
  • Kildeform(er): wllerø (1421)
  • Tolkning: Ull + ø
  • Lokalitet: Dals-Eds sn, Vedbo hd, Dalsland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ulleråker
  • Kildeform(er): vllerakyr 1346
  • Tolkning: Ull + ager°
  • Lokalitet: Simtuna sn and hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ulleråkers härad
  • Kildeform(er): vllarakir (1298)
  • Tolkning: Ull + ager°
    • "Häradet har namn efter en samlingsplats, fsv. Ullaraker, betygad som tingsplats under medeltiden. Med hjälp av ett gammalt gatunamn kan den namnlåtande samlingsplatsen visas ha legat i närheten av Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. I häradsnamnet ingår genitiv Ullar av gudanamnet Ull och åker. Häradsnamnet skall sammanhållas med Ultuna i Bondkyrka socken i Ulleråkers härad. De båda namnen kan var för sig vittna om kult ägnad guden Ull, men Ultuna kan också återgå på en form *Ullar[akershundaris]tuna. Därmed skulle läge i Ulleråkers hundare anges (jfr hundare). Ultuna är dock inte det enda tuna-namnet i Ulleråkers härad; där finns också Altuna i Börje socken och Nåstuna i Vänge socken." (SOL)
  • Lokalitet: Ulleråker, hd, Uppsala, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.; Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 336.



Ullevi 1
  • Kildeform(er): vllaui (1340)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gamleby sn, S. Tjusts hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 2
  • Kildeform(er): vllawj (1448)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gårdby sn, Möckelby hd, Öland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 3
  • Kildeform(er): vllawij (1366)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gåsinge sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 4
  • Kildeform(er): Vllawi (1358)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Järstads sn, Göstrings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 5
  • Kildeform(er): wllawi (1381)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Kimstads sn, Memmings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 6
  • Kildeform(er): Wllawij (1486)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Lilla, Bro sn and hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 7
  • Kildeform(er): vllæui (1330)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Nikolai sn (Nyköping), Jönåkers hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 8
  • Kildeform(er): Wllewigh (1498)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Sköllersta sn and hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 9
  • Kildeform(er): wllaui (1400-tallet)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Sorunda sn, Sotholms hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 10
  • Kildeform(er): wllawi (1300)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: St. Lars sn (Linköping), Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 11 (Stora Ullevi)
  • Kildeform(er): wllawi (1326)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Bro sn og hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 12
  • Kildeform(er): Mangler
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Överjärna sn, Öknebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 13 (Ullevid)
  • Kildeform(er): Ullervi 1313
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Örberga sn, Dals hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullfors
  • Kildeform(er): wllafors (1326)
  • Tolkning: Ull + fos
  • Lokalitet: Tierps sn, Örbyhus hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullnäs
  • Kildeform(er): vllanæs (1432)
  • Tolkning: Ull + næs
  • Lokalitet: Örberga sn, Dals hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullstämma 1
  • Kildeform(er): vllastempnu (1317)
  • Tolkning: Ull +
  • Lokalitet: Landeryds sn, Hanekinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullstämma 2
  • Kildeform(er): Vllastempne (1419)
  • Tolkning: Ull +
  • Lokalitet: Litslena sn, Trögds hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullund(a) 1
  • Kildeform(er): wllelund (1457)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Kungshusby sn, Trögd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 2
  • Kildeform(er): Vllalunde (1353)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Tillinge sn, Åsunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 3
  • Kildeform(er): Vllalund (1358)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Ytterenhörna sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 4
  • Kildeform(er): wllalundum (1356)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Ytterselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 1
  • Kildeform(er): Mangler
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Hackås sn, Jämtland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 2
  • Kildeform(er): Vllaui (1371)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Irsta sn, Siende hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 3
  • Kildeform(er): Wllæui (1349)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Köpings sn, Åkerbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 4
  • Kildeform(er): vllevi (1450)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Leksands sn, Dalarna
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 5
  • Kildeform(er): vllawy (1382)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Munktorps sn, Snevringe hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ultuna
  • Kildeform(er): Wlertune (1221)
  • Tolkning: Ull + tun°
  • Lokalitet: Uppsala, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.


Tyr

Ingen navne registreret i Sverige



Balder

Ingen navne registreret i Sverige



Gude-

Gudhem 1
  • Kildeform(er): Gudhem (ca. 1170)
  • Tolkning: gud + hem°
    • "Sockennamnet härrör från kyrkbyn, där ett kloster anlades under senare hälften av 1100-talet. Namnet Gudhem med varianter, Gudum m.fl., förekommer sammanlagt elva gånger i Danmark, Norge och Sverige. Namnen kan därför säkerligen återföras på ett ord sammansatt av gud med syftning på hedniska gudar och hem i betydelsen 'hemvist' (jfr hem). Gudhem kan återges med 'plats där gudarna uppehåller sig och ägnas särskild dyrkan'." (SOL)
  • Lokalitet: Gudhem sn, Gudhems hd, Västergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 97.



Gudhem 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: gud + hem°
  • Lokalitet: Falköping, Västergötland
  • Litteratur:



Gudhem 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: gud + hem°
  • Lokalitet: Färgelanda, Västergötland
  • Litteratur:



Gudhem 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: gud + hem°
  • Lokalitet: Mellem Linköping og Mjölby, Östergötland
  • Litteratur:



Gudhem 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: gud + hem°
  • Lokalitet: Malmö, Skåne
  • Litteratur:



Gudhems härad
  • Kildeform(er): Guðems haræd (1200-tallet)
  • Tolkning: gud + hem° + herred
  • Lokalitet: Herredsnavn, Västergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 97.



Gudsland
  • Kildeform(er): gudzlandh (1535)
  • Tolkning: gud + land
  • Lokalitet: Råby-Rönö sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 402



Gudø
  • Kildeform(er): gudhøø (1409)
  • Tolkning: gud + ø
  • Lokalitet: Österhanninge sn, Sotholms hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 401



Gullberg
  • Kildeform(er): *Gudhbærgh
  • Tolkning: gud + bjerg
  • Lokalitet: Flere steder syd for Mälaren, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 402



Gullmarsfjorden
  • Kildeform(er): Goðmars (ca. 1300)
  • Tolkning: gud + mar
    • "Namnet, som även skrivs Gullmaren, Gullmarn, innehåller fvn. goð '(hednisk) gud', med övergång ð (= dh) till l, och fvn. mar 'hav'. Havsviken har alltså på något sätt förknippats med högre makter. Efterleden fiord är ett sent tillägg." (SOL)
  • Lokalitet: Gullmarsfjorden, Bohuslän
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 98.



Gussjön 1
  • Kildeform(er): guzsio (1368)
  • Tolkning: gud + sø
  • Lokalitet: Fläckebo sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 402



Gussjön 2
  • Kildeform(er): *Gudh(a)sior
  • Tolkning: gud + sø
  • Lokalitet: Ludvika sn, Dalarna
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 403



Gåde
  • Kildeform(er): gudø (1347)
  • Tolkning: gud + ø
  • Lokalitet: Boglösa sn, Trögds hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 401



Luggude härad
  • Kildeform(er): Liudguthæret (ca. 1250)
  • Tolkning: Se Ludgo
    • "Luggude innehåller snarast genitiv *liuthguthu av ett fda. *liuthgutha, brukat som (bi)namn på en växtlighets-, äringsgudinna. Ett motsvarande fornsvenskt ord ingår i sockennamnet Ludgo och snarast i bynamnet Luggavi, Kräcklinge socken, Närke, båda sammansattamed vi 'helig plats, kultplats'. Eftersom häradsnamnets äldsta forndanska form inte med säkerhet låter sig fastställas - vokalen i kompositionsfogen är bortfallen i de äldsta beläggen - vore det också tänkbart att förleden ursprungligen varit *liuthgutha, genitiv pluralis av fda. *liuthguth 'äringsgud'. (Se närmare Ludgo.)
      En helt annan tolkning har också föreslagits för Luggude, nämligen att det skulle vara en sammansättning av ett ord för 'växtlighet' och en fornspråklig form av det i skånska dialekter förekommande guda, äldre guta, 'hålväg; väg mellan två gärdesgårdar'. Namnet skulle då syfta på Rååns av säv och vass kännetecknade dalgång, som med sin omgivning har uppfattats som häradets kärnområde. Mot denna tolkning talar dels att de fomspråkliga formerna inte pekar på en form *-gutu-, dels att Ludgo och Luggavi med samma (eller besläktad) förled genom efterleden -vi framstår som klart kultiska. För kultisk tolkning av Luggude härad talar vidare namnet på ett grannhärad, Onsjö härad, som har namn efter Oden. Liksom fda. Othinshærath hör då också Luggude härad till en liten exklusiv grupp distriktsnamn med gudanamn som förled (jfr också Frösthult). Båda namnen kan för övrigt ha bildats till ortnamn med gudanamnet som förled. Till grund för Luggude kan ligga en direkt motsvarighet till fsv. Liudhgudhuvi." (SOL)
  • Lokalitet: Kräcklinge sn, Hardemo hd, Närke
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 198.


Dise-

Diseberg
  • Kildeform(er): Disabaergh (1403)
  • Tolkning: dis + bjerg
  • Lokalitet: Boxholm, Östergötlands
  • Litteratur:



Disevid
  • Kildeform(er): *Disavi
  • Tolkning: dis + vi°
  • Lokalitet: Ödeshög, Östergötlands
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 315; Per Vikstrand: Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna? s. 273



Dissön
  • Kildeform(er): Dissön (1700-tallet)
  • Tolkning: dis + sø
  • Lokalitet: Sydvestlige del af Dävensö, Låssa sn, Bro hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 315


Hellig-

Enhälja
  • Kildeform(er): ønahelghu, ønnihelghu (1318); *Øn hælgha
  • Tolkning: ø + hellig
  • Lokalitet: Vilberga sn, Trögds hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237, 247f.



Helgarö
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hellig + ø
  • Lokalitet: Åkers hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.



Helgasjön
  • Kildeform(er): Helge siö (1658)
  • Tolkning: hellig + sø
    • "Sjönamnet innehåller adjektivet helig, vilket antyder att sjön under förkristen tid varit antingen fredad eller kanske föremål för något slags dyrkan." (SOL)
  • Lokalitet: Småland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 122.



Helgum
  • Kildeform(er): Helghijöm (1535)
  • Tolkning: hellig + hem°
    • "Socknen har fått sitt namn efter byn Helgum. Namnet är troligen en sammansättning av adjektivet helig och hem 'boplats; gård'. Om det ursprungligen avsett en kultplats är ovisst. Det kan också röra sig om uppkallelse efter det centralt liggande Helgum i Säbrå socken" (SOL)
  • Lokalitet: Helgum sn, Ångermanland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 122.



Helgö 1
  • Kildeform(er): helghø (1305)
  • Tolkning: hellig + ø
  • Lokalitet: Fröslunda sn, Seminghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237, 244.



Helgö 2
  • Kildeform(er): Helghø (1287)
  • Tolkning: hellig + ø
    • "Namnet, som förekommer på flera håll, återgår på ett fornsvenskt *Hælgh(a)ø den heliga ön' eller 'ön där det råder helgd (fred)'. Dessa öar var avsatta för särskilda aktiviteter i samband med t.ex. varuutbyte, kult och sjöfart, och åtnjöt därigenom en särskild, fredad status. För Helgös i Ekerö del kan man peka på öns funktion som hantverks- och redistributionscentrum för metallprodukter, väl belyst genom mångåriga arkeologiska undersökningar. Det finns dock även spår av rituella aktiviteter på ön. På 1600-talet hade namnet Helgö fallit i glömska och ön kallades istället Lillön. 1967 återtogs dock det gamla namnet Helgö" (SOL)
    • "Det står dock helt klart att Helgö inte är någon vanlig järnåldersboplats; oavsett metallhantverkets omfattning framgår detta med all önskvärd tydlighet av förekomsten av en hall med fynd av bl.a. guldgubbar." (PV, s. 240).
  • Lokalitet: Ekerö sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237ff. Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 123.



Helgö 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hellig + ø
  • Lokalitet: Mörkö sn, Hölebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.



Hellevi
  • Kildeform(er): Helghawie (1277)
  • Tolkning: hellig + vi°
    • "Namnet är sammansatt av adjektivet helig och vi 'helig plats, kultplats'. Det är möjligt att socknen har övertagit namnet från en gård, som omfattat ungefär samma områden som nuvarande Kyrkebols och Hellvi annex. Etymologiskt identiskt är gårdnamnet Hellvis i Fole socken." (SOL)
  • Lokalitet: Hellvi sn, Gotland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 123.



Hellvis
  • Kildeform(er): Helghawie (1277)
  • Tolkning: hellig + vi°
    • Se Hellevi
  • Lokalitet: Fole sn, Gotland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 123.



Hälgö
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hellig + ø
  • Lokalitet: Tystberga sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.



Hälke
  • Kildeform(er): *Hælghaeke
  • Tolkning: hellig + eg
  • Lokalitet: Fittja sn, Lagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.



Hällvik
  • Kildeform(er): helgewiick (1487)
  • Tolkning: hellig + vig
  • Lokalitet: Floda sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.



Ällevi
  • Kildeform(er): *Hælghavi
  • Tolkning: hellig + vi°
  • Lokalitet: Kjula sn, Österrekarne hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 237.


Lund

Alunda
  • Kildeform(er): Adalundum (1291)
  • Tolkning: adal + lund°
    • "Namnet är sammansatt av fsv. adhal- 'huvud-, förnämast' och lund och betyder således 'huvudlunden, den förnämsta (ursprungliga) lunden'. *Adhallund(a) avsåg troligen själva platsen där kyrkan byggdes, och det är inte otänkbart att det från början syftat på en i förkristen tid helig lund i hjärtat av den gamla bygden Oland." (SOL)
  • Lokalitet: Olands hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 21.



Fröslunda 1
  • Kildeform(er): frøslundum (1356)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Altuna sn, Simtuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 2
  • Kildeform(er): frøslundum (1337)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Bankekinds sn and hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 3
  • Kildeform(er): frøslundum (1346)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Fors sn, Eskilstuna, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 4
  • Kildeform(er): Frøslundum (1288)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Harakers sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 5
  • Kildeform(er): frøslwnda (1494)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Kåkinds hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 6
  • Kildeform(er): Froslundum (1344)
  • Tolkning: Frej + lund°
    • "Namnet innehåller genitiv av gudanamnet Frö och pluralis av lund. Det torde ursprungligen ha syftat på en med guden Frö förbunden helig lund. Som sockennamn återgår det dock kanske närmast på namnet på en nu försvunnen by." (SOL)
  • Lokalitet: Fröslunda sn, Lagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Fröslunda 7
  • Kildeform(er): frøslundum (1312)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Stenåsa sn, Möckelby hd, Öland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröslunda 8
  • Kildeform(er): frøslwnde (1470erne)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Sunnersbergs sn, Kållands hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.

Fröslunda 9
  • Kildeform(er): frøslunda (1314)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Överselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Fröstland
  • Kildeform(er): fröslunda (1500), i fröslund (1519)
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Bjärtrå sn, Ångermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Kilfröslunda
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Frej + lund°
  • Lokalitet: Överselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Lunda
  • Kildeform(er): Lundum (1344)
  • Tolkning: lund°
    • "Det nuvarande sockennamnet är en förkortning av ett ursprungligare Lundatolft. Förleden i ett sådant namn är en form av lund 'skogsdunge', här kanske med syftning på en helig lund. Efterleden är tolft 'antal av tolv', i detta fall avseende ett forntida distrikt som kunde ställa upp med tolv man som krigsfolk (hundare). Sockennamnet har övertagits från ett äldre förkristet militärt distrikt (kanske också med gemensamt kultutövande) vars samlingsplats legat vid en (helig) lund." (SOL)
  • Lokalitet: Lunda sn, Seminghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 199.



Närlunda 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Badelunda sn, Siende hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Bällefors sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Ekerö sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Gåsinge sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Närlunda 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + lund°
  • Lokalitet: Husby-Oppunda sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Odenslund 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Tomelilla, Skåne
  • Litteratur:



Odenslund 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Kristianstad, Skåne
  • Litteratur:



Odenslund 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Alvesta, Kronobergs län
  • Litteratur:



Odenslund 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Värnamo, Jönköpings län
  • Litteratur:



Odenslund 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Jönköping, Jönköpings län
  • Litteratur:



Odenslund 6
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Västervik, Kalmar län
  • Litteratur:



Odenslund 7
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Lilla Edet, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 8
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Grästorp, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 9
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 10
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Götene, Västergötland
  • Litteratur:



Odenslund 11
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Nyköping, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 12
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Flen, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 13
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Askersund, Örebro län
  • Litteratur:



Odenslund 14
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Sigtuna, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 15
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Knivsta, Uppsala län
  • Litteratur:



Odenslund 16
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Norrtälje, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 17
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Östhammar, Uppsala län
  • Litteratur:



Odenslund 18
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Hagfors, Värmlands län
  • Litteratur:



Odenslund 19
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Bollnäs, Gävleborg län
  • Litteratur:



Odenslund 20
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Östersund, Jämtland län
  • Litteratur:



Odenslund 21
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Örnsköldsvik, Västernorrlands län
  • Litteratur:



Odenslund 22
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Vallentuna, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslund 23
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Strängnäs, Södermanlands län
  • Litteratur:



Odenslund 24
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Kumla, Örebro län
  • Litteratur:



Odenslunda 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Skövde, Västergötland län
  • Litteratur:



Odenslunda 2
  • Kildeform(er): Ødhinslundum (1351)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Fresta sn, Vallentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odenslunda 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Upplands Väsby, Stockholms län
  • Litteratur:



Odenslunda 4
  • Kildeform(er): Otthinslundum (1100-tallet)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Aspö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Onslunda 1
  • Kildeform(er): Othænslundæ (1401)
  • Tolkning: Odin + lund°
    • "Sockennamnet, som är lånat från kyrkbyn (nu en tätort), minner om att det på platsen har funnits en lund helgad åt guden Oden." (SOL)
  • Lokalitet: Onslunda sn, Ingelstads hd, Skåne.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.



Onslunda 2
  • Kildeform(er): Odinslunde (1302)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: 20 km nordøst for Uppsala, Uppsala Län, Uppland.
    • "Onslunda var den gamla medeltida tingsplatsen för Norunda härad." (W)
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129



Onslunda 3
  • Kildeform(er): Onslunde (1540)
  • Tolkning: Odin + lund°
  • Lokalitet: Flistads sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Torslund 1
  • Kildeform(er): torslunda (1556)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslund 2
  • Kildeform(er): thorslundh (1393
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Ö. Stenby sn, Östkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 1
  • Kildeform(er): Thorslundom (1283)
  • Tolkning: Tor + lund°
    • "Sockennamnet, som övertagits från byn med samma namn, är sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och lund, här med syftning på en helig lund." (SOL)
  • Lokalitet: Torslunda sn, Algutsrums hd, Öland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Torslunda 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Gullspång, Västergötland
  • Litteratur:



Torslunda 3
  • Kildeform(er): Thorslundum (1257)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Sånga sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 4
  • Kildeform(er): thorslundom (1457)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Täby sn, Danderyds skl, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 5
  • Kildeform(er): torslunda (1536)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Husby-Lyhundra sn, Lyhundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 6
  • Kildeform(er): thorslundum (1335)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Haga sn, Ärlinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 7
  • Kildeform(er): Torslundom (1420)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Fröslunda sn, Lagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 8
  • Kildeform(er): torslunda (1544)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Tierp sn, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 9
  • Kildeform(er): thorslwndom (1375)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Husby-Oppunda sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 10
  • Kildeform(er): thorslundum (1296)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Torstuna sn and hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Torslunda 11
  • Kildeform(er): thorslundum (1342)
  • Tolkning: Tor + lund°
  • Lokalitet: Ekerö sn, Färentuna hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 132.



Ullalunda
  • Kildeform(er): vllælunde (1344)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Jäders sn, Österrekarne hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullund(a) 1
  • Kildeform(er): wllelund (1457)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Kungshusby sn, Trögd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 2
  • Kildeform(er): Vllalunde (1353)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Tillinge sn, Åsunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 3
  • Kildeform(er): Vllalund (1358)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Ytterenhörna sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullunda 4
  • Kildeform(er): wllalundum (1356)
  • Tolkning: Ull + lund°
  • Lokalitet: Ytterselö sn, Selebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.


Hov

Hov 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
    • "Jag leds då till uppfattningen att Hov markerat samlingsplatser. . . som bl.a. kan ha haft religiösa funktioner." (PV: Sakrale navne, s. 132)
  • Lokalitet: Laholm, Hallands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Växjö, Kronobergs län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Ljungby, Kronobergs län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Värnamo, Jönköpings län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Jönköping, Jönköpings län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 6
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Ved Annelund, Ulricehamn, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 7
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Nord for Fänneslunda, Ulricehamn, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 8
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Herrljunga, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 9
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Falköping, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 10
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Vadstena, Östergötlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 11
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Mariestad, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 12
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Söderköping, Östergötlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 13
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Enköping, Uppsala län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 14
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Sigtuna, Stockholms län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 15
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Norrtälje, Stockholms län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 16
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Uppsala, Uppsala län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 17
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Tierp, Uppsala län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 18
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Sala, Västmanlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 19
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Söderhamn, Gävleborgs län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 20
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Bollnäs, Gävleborgs län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 21
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Sundsvall, Västernorrlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 22
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Härnösand, Västernorrlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 23
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Berg, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 24
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Ved Åssjön, Krokom, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 25
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Ved Alsensjön, Krokom, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 26
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Båstad, Skåne län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 27
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Vara, Västra Götalands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 28
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Heby, Uppsala län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 29
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: På Norderön i Storsjön, Östersund, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 30
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: På Frösön i Storsjön, Östersund, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 31
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Åre, Jämtlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 32
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Kramfors, Västernorrlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hov 33
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Örnsköldsvik, Västernorrlands län
  • Litteratur: Per Vikstrand: Ortnamnet Hov i Sakrale navne, s. 123ff.



Hovsta
  • Kildeform(er): Hostum (1303) *Hofstadhir
  • Tolkning: hov° / bakke
  • Lokalitet: Björkviks sn, Jönåkers hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 254.



Håby
  • Kildeform(er): Hoffby (1535)
  • Tolkning: hov° / bakke + by
  • Lokalitet: Svärta sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 254.


Hørg

Harg 1
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Hargs sn, Frösåkers hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Harg 2
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Vätsö sn, Bro och Vätö skg, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Harg 3
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Skånela sn, Seminghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Harg 4
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Helgona sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Harg 5
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Odensala sn, Ärlinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Hargen
  • Kildeform(er): Härjan (1832)
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Västerås-Barkarö sn, Tuhundra hd, Västmanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Hargsö
  • Kildeform(er): harxø (1282)
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Boo sn, Värmdö skg, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Hargö
  • Kildeform(er): hargöö (1600-tallet)
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Tunabergs sn, Jönåkers hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Hartsö
  • Kildeform(er): harxøø (1344)
  • Tolkning: hørg°
  • Lokalitet: Bälinge sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.



Odensala
  • Kildeform(er): Othinsharg (1286)
  • Tolkning: Odin + hørg°
    • "Namnet kan ursprungligen ha avsett en Odenshelgedom. Förleden har fogats till namnet för att skilja detta från ett annat Harg i samma socken." (SOL)
  • Lokalitet: Ärlinghundra hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Skederid
  • Kildeform(er): *Skædhhargh(e), Skærharg (1287), Skiædhærghi (1337)
  • Tolkning: skeid° + hørg°
  • Lokalitet: Skederids sn, Sjuhundra hd, Uppland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff., Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 242f.



Skerike
  • Kildeform(er): *Skædhhargh(e), Skedherghe (1306)
  • Tolkning: skeid° + hørg°
  • Lokalitet: Skerike sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff., Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 242f.



Torshälla
  • Kildeform(er): Thorsharchum (1252)
  • Tolkning: Tor + hørg°
    • "Ortnamnet innehåller gudanamnet Tor och harg, här med sakral betydelse.
  • Lokalitet: Södermanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Väggarö
  • Kildeform(er): wegyærghirh (1281), *Væggjar-hargher
  • Tolkning: væg + hørg°
  • Lokalitet: Sorunda sn, Sotholms hd, Södermanland
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 209ff.


Vi

Disevid
  • Kildeform(er): *Disavi
  • Tolkning: dis + vi°
  • Lokalitet: Ödeshög, Östergötlands
  • Litteratur: Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 315; Per Vikstrand: Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna? s. 273



Frössvi
  • Kildeform(er): frøsswi (1331)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Kolbäcks sn, Snevringe hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösve
  • Kildeform(er): Fröswid, Fröswij kyrkio, (i) Frösswi (1411)
  • Tolkning: Frej + vi°/ved°
    • "Kyrkbyn har givit socknen dess namn. Detta kan innehålla fsv. vidher 'skog', men efterleden kan också vara vi 'helig plats, kultplats'; i det senare fallet är förleden genitiv av gudanamnet Frö, som också kan ingå i det alternativa *Frøsvidher." (SOL)
  • Lokalitet: Frösve sn, Vadsbo hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Frösvi 1
  • Kildeform(er): fruoswi (1216)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Edsbergs sn and hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 2
  • Kildeform(er): frøswj (1357)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Romfartuna sn, Norrbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 3
  • Kildeform(er): frøsvi (1467)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Tillinge sn, Åsunda hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvi 4
  • Kildeform(er): frøsui (1397)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Österåkers sn, Oppunda hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Frösvidal
  • Kildeform(er): Frøswi (1438)
  • Tolkning: Frej + vi°
  • Lokalitet: Kils sn, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 127.



Göteve
  • Kildeform(er): Götiwe (1393)
  • Tolkning: gøte + vi°
    • "Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller vi 'helig plats, kultplats' eller dess sidoform *væ och har ansetts betyda 'götarnas helgedom'." (SOL)
  • Lokalitet: Göteve sn, Vilske hd, Västergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 102.



Härnevi 1
  • Kildeform(er): Hernawi (1291)
  • Tolkning: Hærn + vi°
    • "Socknen har fått namn efter kyrkbyn Stora Härnevi. Namnet fsv. Hærnavi/ Ærnavi uppträder ytterligare tre gånger i Uppland. Efterleden i dessa namn är vi 'helig plats, kultplats', och förleden innehåller sannolikt ett namn eller en beteckning på en gudom. Länge menade man att det rörde sig om ett gudinnenamn fsv. *Hærn, en fornsvensk motsvarighet till ett av Fröjas binamn fvn. Hǫrn. Denna uppfattning är dock svår att försvara ljudhistoriskt. Ett senare förslag är att h är sekundärt och att förleden innehåller genitiv pluralis av ett fornsvenskt *ærin eller *æri 'fruktbarhetsgud', en bildning till fsv. ar 'år' i betydelsen '(god) årsväxt'. Formerna med h- skulle då återspegla en osäkerhet om bruket av initialt h i dialekterna." (SOL)
  • Lokalitet: Härnevi sn, Torstuna hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 145.



Härnevi 2
  • Kildeform(er): Hernawi (1291)
  • Tolkning: Hærn + vi°
    • Se Härnevi 1
  • Lokalitet: Bro och Låssa sn, Bro hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 145.



Karlevi
  • Kildeform(er): Karlawi (1346)
  • Tolkning: karl + vi°
    • "Namnets efterled är vi 'helig plats, kultplats: Förleden kan innehålla genitiv pluralis av karl i en äldre betydelse 'bonde, fri man' o.d. Betydelsen kan ha varit 'den allmänna helgedomen; helgedomen som är tillgänglig för alla' e.d. Enligt en annan uppfattning skall namnet istället tolkas som 'karlarnas (särskilda) helgedom', där karlar avser allmogekrigare, bondekrigare." (SOL)
  • Lokalitet: Vickleby sn, Algutsrums hd, Öland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 161.



Kinneved
  • Kildeform(er): Kindiwi (1382)
  • Tolkning: kind + vi°
    • "Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller i efterleden fsv. vi (ve, væ) 'helig plats, kultplats'. Den flertydiga förleden kan tänkas innehålla genitiv av kind 'ätt; folkslag, stam' eller en bildning därtill, *kinde." (SOL)
  • Lokalitet: Kinneved sn, Frökinds hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 167.



Locknevi
  • Kildeform(er): Lodhkonuwj (1371)
  • Tolkning: lud + kone + vi°
    • "Socknen har övertagit namnet från kyrkbyn. Namnet, fsv. *Ludhkonuvi, *Lodhkonuvi, innehåller som förled genitiv singularis av fsv. *ludhkona, *lodhkona och som efterled vi 'helig plats, kultplats'. Förleden består i sin tur av ett med bl.a. ludd och luden besläktat ord, kanske identiskt med det småländska dialektordet lud (uttalat med öppet ö) 'djurhår, vårull', här med syftning på riklig växtlighet, och fsv. kona 'kvinna'. Sockennamnet kan översättas med 'växtlighetsgudinnans kultplats' (jfr Ludgo)." (SOL)
  • Lokalitet: Locknevi sn, Södra Tjusts hd, Småland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 196.



Ludgo
  • Kildeform(er): Liuthguthuwi (1293), Ludghudawi (1368)
  • Tolkning: lud + gudinde + vi°
    • "Socknen har namn efter kyrkbyn, senare Ludgo kungsgård. Namnet innehåller efterleden vi 'helig plats, kultplats'. Förleden är enligt det äldsta belägget genitiv av fsv. *liudhgudha, sammansatt av fsv. gudha 'gudinna' och ett till fsv. *liudha 'växa' bildat ord, fsv. *liudh, med betydelsen 'växande, växtlighet' och alltså åsyftande en växtlighets-, äringsgudinna. Om yngre former med förled på fsv. -gudha- skulle vara ursprungliga, får namnet i stället antas innehålla genitiv pluralis av fsv. *liudhgudh, åsyftande växtlighetsgudomar. Formen Liudh- har genom uttalslättnad i det långa namnet förenklats till Ludh-. Den moderna formen Ludgo uppträder först vid 1500-talets slut." (SOL)
  • Lokalitet: Ludgo sn, Rönö hd, Södermanland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 197f.



Luggavi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Se Ludgo
  • Lokalitet: Kräcklinge sn, Hardemo hd, Närke
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 198.



Luggude härad
  • Kildeform(er): Liudguthæret (ca. 1250)
  • Tolkning: Se Ludgo
    • "Luggude innehåller snarast genitiv *liuthguthu av ett fda. *liuthgutha, brukat som (bi)namn på en växtlighets-, äringsgudinna. Ett motsvarande fornsvenskt ord ingår i sockennamnet Ludgo och snarast i bynamnet Luggavi, Kräcklinge socken, Närke, båda sammansattamed vi 'helig plats, kultplats'. Eftersom häradsnamnets äldsta forndanska form inte med säkerhet låter sig fastställas - vokalen i kompositionsfogen är bortfallen i de äldsta beläggen - vore det också tänkbart att förleden ursprungligen varit *liuthgutha, genitiv pluralis av fda. *liuthguth 'äringsgud'. (Se närmare Ludgo.)
      En helt annan tolkning har också föreslagits för Luggude, nämligen att det skulle vara en sammansättning av ett ord för 'växtlighet' och en fornspråklig form av det i skånska dialekter förekommande guda, äldre guta, 'hålväg; väg mellan två gärdesgårdar'. Namnet skulle då syfta på Rååns av säv och vass kännetecknade dalgång, som med sin omgivning har uppfattats som häradets kärnområde. Mot denna tolkning talar dels att de fomspråkliga formerna inte pekar på en form *-gutu-, dels att Ludgo och Luggavi med samma (eller besläktad) förled genom efterleden -vi framstår som klart kultiska. För kultisk tolkning av Luggude härad talar vidare namnet på ett grannhärad, Onsjö härad, som har namn efter Oden. Liksom fda. Othinshærath hör då också Luggude härad till en liten exklusiv grupp distriktsnamn med gudanamn som förled (jfr också Frösthult). Båda namnen kan för övrigt ha bildats till ortnamn med gudanamnet som förled. Till grund för Luggude kan ligga en direkt motsvarighet till fsv. Liudhgudhuvi." (SOL)
  • Lokalitet: Kräcklinge sn, Hardemo hd, Närke
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 198.



Mjärdevi 1
  • Kildeform(er): *Niærdharvi
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Hogstads sn, Göstrings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Mjärdevi 2
  • Kildeform(er): *Niærdharvi, nyærdhawi (1355)
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Slaka sn, Hanekinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



N(i)ærdarvi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Viby sn, Grimstens hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



N(i)ærdhavi (Närby)
  • Kildeform(er): *N(i)ærdhavi
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Drothems sn, Hammarkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Nalavi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Njord/Njærd + vi°
  • Lokalitet: Kräcklinge sn, Hardemo hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 128; Per Vikstrand: Gudarnas platser, s. 98.



Norra Vi
  • Kildeform(er): Wj (1337)
  • Tolkning: nordre + vi°
    • Socknen har fått sitt namn från gården Vi. Det innehåller vi 'helig plats, kultplats'. Namnleden Norra skiljer sedan 1700- talets början socknen från Södra Vi i Småland.
  • Lokalitet: Norra Vi sn, Ydre hd, Östergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 226.



Odensvi 1
  • Kildeform(er): Odhinswj (1371)
  • Tolkning: Odin + vi°
    • "Namnet, som är övertaget från kyrkbyn, innehåller gudanamnet Oden och vi 'helig plats, kultplats'. Det bör ursprungligen ha avsett en för bygden gemensam kultplats." (SOL)
  • Lokalitet: Odensvi sn, Södra Tjusts hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensvi 2
  • Kildeform(er): Odhinswi (1351)
  • Tolkning: Odin + vi°
    • "Socknen har säkerligen fått sitt namn efter den f.d. kyrkbyn, nu Prästgården. Det innehåller gudanamnet Oden och vi 'helig plats, kultplats'." (SOL)
  • Lokalitet: Odensvi sn, Åkerbo hd, Västmanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 243.



Odensvi 3
  • Kildeform(er): Othenswi (1351)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Högsby sn, Handbörds hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensvi 4
  • Kildeform(er): Odenswij (1361)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Kattnäs sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Odensvi 5
  • Kildeform(er): odhinswi (1385)
  • Tolkning: Odin + vi°
  • Lokalitet: Viby sn, Grimstens hd, Örebro, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 129.



Skedevi
  • Kildeform(er): Skædhswi (ca. 1350)
  • Tolkning: skeid° + vi°
    • "Namnet innehåller ett sammansatt ord fsv. * skædhvi som ingår i en rad ortnamn i östra Sverige (Sked(e)vi, Skäve m.fl.). En variantform uppträder dessutom sannolikt i fl Skövde. Efterleden i *skædhvi är vi 'helig plats, kultplats'. Förleden är flertydig och omdebatterad. Bland annat har den sammanställts med det skede 'kappridning' som ingår i Staffansskede, dvs, den kappridning/åkning som under olika former äger rum på Staffansdagen (annandag jul), jfr fvn. skeið 'kapplöpning, kapplöpningsbana'. I delar av Norge har långt fram i tiden bevarats en festtradition kallad skeid, vars centrala element varit hästkapplöpningar och hingsthetsning. *Skædhvi-namnen skulle med denna tolkning kunna ha samband med platser för hästkapplöpning eller hingsthetsning under förhistorisk tid, aktiviteter som då får tänkas ha utgjort led i en religiös ritual. Enligt ett annat förslag kan förleden innehålla dialektordet sked 'planka, bräde', varvid *skædhvi skulle kunna syfta på en med bräder omgärdad helgedom." (SOL)
  • Lokalitet: Skedevi sn, Finspånga läns hd, Östergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 277.



Svedvi
  • Kildeform(er): Swædhwi sookn (1352)
  • Tolkning: ? + vi° / ved°
    • "Sockennamnets förled är dunkel. Efterleden kan innehålla en förkortad form av fsv. -vidhi 'skog' eller vi 'helig plats, kultplats'." (SOL)
  • Lokalitet: Svedvi f.d. sn, Snevringe hd, Västmanland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Södra Vi
  • Kildeform(er): Wi (1311)
  • Tolkning: søndre + vi°
    • Sockennamnet är övertaget från kyrkbyn och innehåller vi 'helig plats, kultplats'. Södra är tillagt isen tid för att skilja namnet från Norra Vi i Ydre hd, Östergötland.
  • Lokalitet: Sevede hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 313.



Torsvi
  • Kildeform(er): Thorswi (1344)
  • Tolkning: Tor + vi°
    • "Sockennamnet är sammansatt av genitiv av gudanamnet Tor och vi 'helig plats, kultplats'. En by Torsvi finns i socknen, men kyrkan är inte uppförd vid denna, och därför är det inte troligt att socknen direkt övertagit byns namn." (SOL)
  • Lokalitet: Torsvi sn, Trögds hd, Uppland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 323.



Ullavi 1
  • Kildeform(er): Ullavi (1606)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Ullavisjön mellem Rinkeby og Glanshammar), Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 2
  • Kildeform(er): Wllaui (1350)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Nævnt med Rottne, Söraby sn, Norrvidinge hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 3
  • Kildeform(er): Vllaui (1405)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Askersund, Sundbo hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 4
  • Kildeform(er): Ullevi (1554)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Kils sn, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullavi 5
  • Kildeform(er): Wllawy (1434)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: V. Stenby sn, Aska hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullervad
  • Kildeform(er): vllerwi (1278)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Ullervad, sn, Vadsbo hd, Västergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 1
  • Kildeform(er): vllaui (1340)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gamleby sn, S. Tjusts hd, Småland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 2
  • Kildeform(er): vllawj (1448)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gårdby sn, Möckelby hd, Öland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 3
  • Kildeform(er): vllawij (1366)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Gåsinge sn, Daga hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 4
  • Kildeform(er): Vllawi (1358)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Järstads sn, Göstrings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 5
  • Kildeform(er): wllawi (1381)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Kimstads sn, Memmings hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 6
  • Kildeform(er): Wllawij (1486)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Lilla, Bro sn and hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 7
  • Kildeform(er): vllæui (1330)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Nikolai sn (Nyköping), Jönåkers hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 8
  • Kildeform(er): Wllewigh (1498)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Sköllersta sn and hd, Närke
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 9
  • Kildeform(er): wllaui (1400-tallet)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Sorunda sn, Sotholms hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 10
  • Kildeform(er): wllawi (1300)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: St. Lars sn (Linköping), Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 11 (Stora Ullevi)
  • Kildeform(er): wllawi (1326)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Bro sn og hd, Uppland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 12
  • Kildeform(er): Mangler
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Överjärna sn, Öknebo hd, Södermanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullevi 13 (Ullevid)
  • Kildeform(er): Ullervi 1313
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Örberga sn, Dals hd, Östergötland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 1
  • Kildeform(er): Mangler
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Hackås sn, Jämtland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 2
  • Kildeform(er): Vllaui (1371)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Irsta sn, Siende hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 3
  • Kildeform(er): Wllæui (1349)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Köpings sn, Åkerbo hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 4
  • Kildeform(er): vllevi (1450)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Leksands sn, Dalarna
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ullvi 5
  • Kildeform(er): vllawy (1382)
  • Tolkning: Ull + vi°
  • Lokalitet: Munktorps sn, Snevringe hd, Västmanland
  • Litteratur: Stefan Brink: How Uniform was Old Norse Religion?, s. 134f.



Ve
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: vi°
  • Lokalitet: Väse sn och hd, Värmland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 345.



Vedbo härad
  • Kildeform(er): Væboahæred (1287)
  • Tolkning: vi° + bo + herred
    • "Namnet återgår ytterst på fsv. *væ, en växelform till vi 'helig plats, kultplats' (fvn. ). Vear, en pluralform, förekommer endast i västnordiska källor. Om den är genuin, talar den för att bygden fått namn efter sin samlingsplats i anslutning till kultlokaler (jfr Ale härad) och att dess invånare kallats för fsv. *væboar. Væboahæradh kan emellertid i och för sig lika gärna betyda 'deras härad som har sin samlingssamlingsplats vid kultplatsen/kultplatserna: Om en gammal samlingsplats minner gården Tingvalla i Dals-Eds socken." (SOL)
  • Lokalitet: Vedbo härad hd, Dalsland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 345.



Vi
  • Kildeform(er): Wy (1535)
  • Tolkning: vi°
    • "Tätorten är framvuxen ur byn Vi, som givit namn åt socknen. Namnet innehåller vi 'helig plats, kultplats'." (SOL)
  • Lokalitet: Vi sn, Sundsvalls stad, Medelpad
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 347.



Vibol (nu Kungsgården)
  • Kildeform(er): Vibol
  • Tolkning: vi° + bol°
    • "På medeltiden kallades den Vibol. Förleden i detta namn kan innehålla ett ännu äldre namn på gården, *Vi (vi 'helig plats, kultplats'). Efterleden är bol 'nybygge; gård'." (SOL)
  • Lokalitet: Ovansjö sn, Gästrikland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 176.



Vibyrydh (nu Östra Ryd)
  • Kildeform(er): Vibyrydh
  • Tolkning: vi° + by + ryd°
    • "Namnet Ryd har sannolikt en gång använts om Prästgården. Det innehåller ryd 'röjning'. Under medeltiden kallades socknen också Vibyrydh (jfr Viby, sn, Vifolka hd, Östergötland) med förleden åsyftande gården Viby norr om kyrkan; namnet Viby är sammansatt av vi 'helig plats, kultplats' och by 'gård; by'." (SOL)
  • Lokalitet: Östra Ryd sn, Skärkinds hd, Östergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 347.



Visby
  • Kildeform(er): Wysby (1200-tallet)
  • Tolkning: vi° + by
    • "Som Gutasagan meddelar, har platsen ursprungligen hetat endast Vi 'helig plats, kultplats' (se vi*). I samband med att staden växte fram har tillfogats ett by som i de nordiska fornspråken kunde betyda såväl 'by' som 'stadssamhälle'. Förledens genitivform innebär att man måste räkna med att det är ett ortnamn Vi som ingår, något som alltså stödjer Gutasagans uppgift om ett Vi »firj nidhan clintu» 'nedanför klinten', en lägesbeskrivning som passar utmärkt på Visby. Den tyska versionen av Gutasagan uppger dessutom direkt att Visby tidigare hetat Vi. Om detta namn syftat endast på en helig plats eller också på en bebyggelse låter sig tills vidare inte avgöras." (SOL)
  • Lokalitet: Gotland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 352.



  • Kildeform(er): Wæ (1200-tallet)
  • Tolkning: vi°
    • "Socknen har sitt namn efter kyrkbyn (nu en tätort). Det innehåller fda. 'helig plats, kultplats' (se vi*)." (SOL)
  • Lokalitet: Vä sn, Gärds hd, Skåne
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 364.



Ærnavi
  • Kildeform(er):
  • Tolkning: Hærn + vi°
    • Se Härnevi 1
  • Lokalitet: Uppsala, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 145.

Al

Friel
  • Kildeform(er): Frøial (1305)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • "Namnet har sedan gammalt uppfattats som en sammansättning med genitiv av gudinnenamnet Fröja och al. Enligt en nyare tolkning innehåller namnet i förleden dialektordet frö 'fruktbar, frodig'. Namnet, som uppträder minst tre gånger i Sverige (Fryele, Fröjel), är problematiskt och kan inte betraktas som säkert tolkat." (SOL).
  • Lokalitet: Friel sn, Åse hd, Västergötland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 80.



Fryele
  • Kildeform(er): Frøal (1220)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • Se Friel
  • Lokalitet: Fryele sn, Östbo hd, Småland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 81.



Fröjel
  • Kildeform(er): Frøale (1300-tallet)
  • Tolkning: Freja/frö + al°
    • Se Friel
  • Lokalitet: Fröjel sn, Gotland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 82.



Odensala
  • Kildeform(er): Odhinsal (1410)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Namnet innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan vara antingen sal eller al - vilketdera går inte att avgöra. Möjligen kan det förhållandet att en av gårdarna i byn hette Sal tyda på att efterleden innehåller sal." (SOL).
  • Lokalitet: Bydel, Östersunds stad, Jämtland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 242f.



Onsala
  • Kildeform(er): Othænsæle (1231)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Sockennamnet är övertaget från kyrkbyn. Det innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan antingen innehålla en form av ordet sal, här kanske i betydelsen 'hallbyggnad', eller också al. Den första uppfattningen är i dag vanligare. Platsen bör ha varit av central religiös betydelse för Onsalalandet." (SOL)
  • Lokalitet: Onsala sn, Fjäre hd, Halland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.


Sal

Odensala
  • Kildeform(er): Odhinsal (1410)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Namnet innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan vara antingen sal eller al - vilketdera går inte att avgöra. Möjligen kan det förhållandet att en av gårdarna i byn hette Sal tyda på att efterleden innehåller sal." (SOL).
  • Lokalitet: Bydel, Östersunds stad, Jämtland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 242f.



Onsala
  • Kildeform(er): Othænsæle (1231)
  • Tolkning: Odin + sal / al°
    • "Sockennamnet är övertaget från kyrkbyn. Det innehåller i förleden genitiv av gudanamnet Oden. Efterleden kan antingen innehålla en form av ordet sal, här kanske i betydelsen 'hallbyggnad', eller också al. Den första uppfattningen är i dag vanligare. Platsen bör ha varit av central religiös betydelse för Onsalalandet." (SOL)
  • Lokalitet: Onsala sn, Fjäre hd, Halland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 244.


Blot

Ingen navne registreret i Sverige



Øvrige navne

Friggeråker
  • Kildeform(er): Frigiær aker (1311)
  • Tolkning: Frigg + ager°
    • "Kyrkbyn har givit socknen dess med åker sammansatta namn, som efter gammal mening innehåller genitiv, fsv. Friggiar, av gudinnenamnet Frigg. Enligt ett alternativt förslag kan namnet vara sammansatt med ett fsv. *fridhgærdh (fvn. friðgerð) 'förlikning' e.d. och åsyfta en åker där tvister bilagts." (SOL)
  • Lokalitet: Friggeråker sn, Gudhems hd, Västergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 80.



Regna
  • Kildeform(er): Regna sokin (1332)
  • Tolkning: regin°
    • "Socknen synes ha fått sitt namn från en gård eller by vid kyrkan. Regna är bildat till en äldre form av den vid kyrkan belägna sjön Regnarens namn; detta har sammanställts med det fornnordiska regin 'härskande makter, gudar'." (SOL)
  • Lokalitet: Regna sn, Finspånga läns hd, Östergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 252.



Rejmyre
  • Kildeform(er): Rægymorum (1353), Ræghinmyre (1385)
  • Tolkning: regin° + myr
    • "Förleden förefaller innehålla det fornnordiska ordet regin 'härskande makter, gudar', den sakliga bakgrunden är dock okänd. I efterleden ingår sannolikt dialektordet mör 'myr, mosse, kärr', känt från Småland, eller möjligen myr(a) 'myr'. Sålunda har namnet äldst syftat på sankmark." (SOL)
  • Lokalitet: Skedevi sn. Finspånga läns hd, Östergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 253.



Stavby
  • Kildeform(er): Stalby (1291), Staby (1312), Stafby (1375)
  • Tolkning: stav + by
    • "Namnet, som är övertaget från kyrkbyn, har som efterled by 'gård; by'. Förleden innehåller ett mångtydigt stav som bl.a. kan syfta på gränsmärken, klippstup eller resta stavar som haft en funktion i den förkristna kulten." (SOL)
  • Lokalitet: Stavby sn, Olands hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 291.



Stavgard
  • Kildeform(er): stafgardher
  • Tolkning: stav + gård
    • "Ägonamnet Stavgard förekommer ett 50-tal gånger på Gotland och skall rimligen sammanhållas med det från Gutalagen och Gutasagan kända stafgardher. Ordet omtalas där två gånger, i båda fallen i samband med den förkristna religionen. Berömt är Gutalagens stadgande att »ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar». Utifrån detta sammanhang har stafgardher vanligen uppfattats som syftande på något slags heliga platser eller kultplatser i förkristen tid. Språkligt sett kan det avse antingen en inhägnad av stavar eller också en inhägnad - gård - runt en eller flera stavar, och båda alternativen har övervägts. Enligt ytterligare ett förslag skulle betydelsen vara '(plats med) järnåldershusgrund(er)', motiverat av att det vid ungefär hälften av de kända Stavgård- lokalerna finns husgrunder från järnåldern, s.k. kämpgravar. En sådan tolkning är dock svår att förena med den språkliga innebörden av ordet. Det förefaller mest rimligt, att namnen innehåller en gammal hägnadsterm, jfr dialektordet stavgård 'gärdesgård', vilken av allt att döma har kunnat användas om hägnader för rituella ändamål. Många Stavgard-namn är knutna till små höjder i gammal ängesmark, vilket måhända säger något om lokaliseringen av dessa sakrala platser, och det är väl heller inte helt uteslutet att järnåldershusgrunderna på något sätt är relaterade till dem." (SOL)
  • Lokalitet: Gotland.
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 291.



Stavnäs
  • Kildeform(er): Stauanxs (1353)
  • Tolkning: stav + næs
    • "Sockennamnet åsyftar kyrkans läge på ett näs i Söljeflagan. Förleden är genitiv pluralis av stav, som i ortnamn bl.a. kan syfta på gränsmärken, klippstup eller resta stavar som haft en funktion i den förkristna kulten." (SOL)
  • Lokalitet: Stavnäs sn, Gillbergs hd, Värmland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 291.



Västeråker
  • Kildeform(er): Aker (1315)
  • Tolkning: ager°
    • "Sockennamnet avsåg ursprungligen troligen en i förkristen tid helig åker (åker), som legat i närheten av kyrkan. Väster- tillfogades 1885 för att skilja namnet från Österåker." (SOL)
  • Lokalitet: Västeråker sn, Hagunda hd, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 371.



Österåker
  • Kildeform(er): Aker (1298)
  • Tolkning: ager°
    • "Namnet har troligen från början avsett en i förkristen tid helig åker (åker). Som sockennamn kan det återgå på ett kyrkplatsnamn eller ett bygdenamn, eller möjligen röra sig om ett äldre namn på nuvarande Prästgården. Öster är tillagt i sen tid för att skilja namnet från Västeråker." (SOL)
  • Lokalitet: Österåker kn, samt sn, Åkers skg, Uppland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 393.



Åkerbo härad 1
  • Kildeform(er): Akerbohunderi (1326)
  • Tolkning: agerbo
    • "Hundaresnamnet är att sammanhålla med by- och sockennamnet Medåker. Förleden i Akerbo(a), genitiv av inbyggarbeteckningen fsv. akerboar, syftar på en samlingsplats på eller vid en åker, som kan ha haft en funktion i den förkristna kulten (åker). Denna åker är otvivelaktigt den som gett upphov till bynamnet Medåker. Strax öster om Medåkers by, på grannbyn Ödesbergas mark, låg hundarets medeltida tingsplats, Eklöt." (SOL)
  • Lokalitet: Åkerbo härad hd, Västmanland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 378.



Åkerbo härad 2
  • Kildeform(er): Agerbo heriitt (1504)
  • Tolkning: agerbo
    • "Förleden i den i häradsnamnet ingående inbyggarbeteckningen, fsv. akerboar, syftar på en samlingsplats på eller vid en åker (åker), som troligen haft en funktion i den förkristna kulten. Denna åker har lokaliserats till byn Källa, med de två kullarna Åkersberg och Tingskullen i närheten av byn Vi (vi: 'helig plats, kultplats')." (SOL)
  • Lokalitet: Åkerbo härad hd, Öland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 378.



Åkerbo härad 3
  • Kildeform(er): Akerboahærædh (1315)
  • Tolkning: agerbo
    • "Det har övervägts huruvida förleden i den i häradsnamnet ingående inbyggarbeteckningen, fsv. akerboar, syftar på åkerbygden i häradet på Östgötaslätten eller på en samlingsplats på eller vid en åker (åker). Tre andra härad med likalydande namn, varav ett med varianten Åkers härad, syftar alla otvivelaktigt indirekt på samlingsplatser, som kan haft samband med den förkristna kulten, och så är efter all sannolikhet också fallet med det östgötska namnet. Var den namnlåtande samlingsplatsen har legat är dock ovisst. Den medeltida tingsplatsen låg i Skavestad i Törnevalla socken." (SOL)
  • Lokalitet: Åkerbo härad hd, Östergötland
  • Litteratur: Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, s. 378.