Beowulf (RW) 20

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Beowulf

En fornengelsk hjältedikt

Översatt av

Rudolf Wickberg

Kapitel 20
Beowulf går att kämpa mot sjötrollen.

Scyldingarnes värn Hroðgar talade:

»Spörj ej efter lycka! Sorgen är förnyad

»För danernas folk: död är Äschere¹,

»Yrmenlafs äldre broder,

1325 »Min förtrogne rådgivare,

»Min sidokamrat, då vi i striden

»Värjde våra huvuden, när kämparne stötte samman,

»Sönderhuggo vildsvinen. Sådan bör en jarl vara,

»En beprövad ädling, som Äschere var.

1330 »Hans mördare vart uti Hjort

»En spöklik mordgast. Jag vet icke vart,

»Stolt över rovet, den hemska drog sig tillbaka,

»Glad² åt sin måltid. Hon hämnades den strid,

»I vilken du i går natt dödade Grendel

1335 »På våldsamt sätt med hårda nävar,

»Därföre att han alltför länge dödat

»Och minskat mina män. Han föll i striden,

»Pliktade med livet; men nu har en annan

»Mäktig illdådare kommit, som ville hämnas sin son,

1340 »Och har vidare fullföljt fejden,

»Så att för mången hirdman, som sörjer i sinnet

»Efter skatt-utdelaren, må det väl synas

»En hård olycka: nu vilar den hand,

»Som var villig att främja alla edra önskningar.

1345 »Jag har hört landets invånare,

»Salsbeboarne, mina män säga,

»Att de sett tvänne sådana

»Väldiga gränsboar, främmande gastar

»Hålla till i träsk: av dem var den ena,

1350 »Så visst som de kunde veta det,

»En kyinnogestalt; den andra uslingen

»Trampade i mansskepnad landsflyktens spår,

»Blott att han var större än någon annan man.

»Honom kallade i forna dagar

1355 »Invånarne Grendel: ej känna de hans fader,

»Om förut någon av mörka gastar

»Blivit född åt denne. De bebo dolda trakter,

»Vargens klippbranter, blåsiga uddar,

»Farliga träskvägar, där bergets ström

1360 »Under uddarnas töcken flyter

»Ned under jorden. Ej är det härifrån

»Många mils väg, som denna sjö ligger;

»Över den hänga rimfrostklädda träd,

»En rotfast skog, och överskugga vattnet.

1365 »Där kan man varje natt se ett hemskt under,

»Eld på vågorna. Ej lever någon så vis

»Bland människors barn, att han känner bottnen.

»Fastän hedens vandrare, den hornprydde hjorten,

»Jagad av hundar, uppsöker skogen,

1370 »Flyende från fjärran, giver han förr

»Sitt liv på stranden, än han vill dit in

»Att skydda sitt huvud. Ej är det en trygg plats.

»Därifrån stiga mörka vågsvall

»Upp till molnen, då vinden drager

1375 »Oväder samman, tills luften mörknar

»Och himlen gråter. Nu finnes råd

»Åter ensamt hos dig. Du känner ej ännu

»Den farliga platsen, där du kan finna

»Den skuldbelastade varelsen: sök, om du vågar!

1380 »Jag skall löna dig för denna strid,

»Såsom jag förut gjort, med gamla skatter,

»Med vridet guld, om du kommer därur.»

Noter:

1. Uttal: Äsc-here.

2. Eller: röjd av sin måltid.