Skáldskaparmál (AU) - Benämningar 8

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Anders Uppström
1806-1865
Skáldskaparmála-quædi
Snorra-Eddu


Öfversatta af
Anders Uppström


Skáldskaparmál
II. Enkla benämningar


62. Eldens namn


301. Den eld brinner ej sällan, som Magnus (neml. den Gode) antänder. Den duglige (förträfflige) konungen sveder (uppbränner) byggderna. Husen blåsa rök för konungen (konungen låter husen uppgå i rök).


302. Valgard: Den stenrasande (häftigt rasande) lågan sköt (kringkastade) plötsligt glöd ur sotet, och sedan stodo de branta rökarne (de höga rökpelarne) öfver de fukt utdunstande husen.

302. svek: linierimmet hade fordrat sveyk. Detta ord, som i Köpenh. uppl. öfversättes med sudantes, har väl blifvit ansedt såsom beslägtadt med det Norska svaak . . . fugtig . . . Se Ivar Aasens Ordbog.


303. Hake brändes å bålet, der som svallets vägar (vågorna) framgingo.

303. Se Yngl. s. capp. 25, 27.


304. Grane: Jag tror Glammes (sjökonungens) vägs (hafvets) glöd (guldet) hafva omgifvit (prydt) . . . . — Konungen eldade så (utdelade guld på detta sätt).


305: Atle: Yxan rödfärgas i blod; de förnämsta mannen falla. Askan tillväxer, elden rasar, salar låga, ganska manga hus brinna.


306. Konungens (Olof den Heliges) halfgjorda (halffärdiga) hus brunno vid sjelfva Nid. Jag tror, att elden fällde salen. Branden kastade aska på hären (männerna).

306. Olof d. Hel. s. cap. 42. Husens uppbrännare var Sven Jarl.


307. Arnor: Ödanernas vreda härjare (Harald Hårdråde?!) uttalade ej otydligt sina beslut mot Raumerna. Heinernas hotelser upphörde, elden gjorde dem spaka.

307. Наг. Hårdr. s. cap. 76. — hveina läs Heina.


308. Einar: Eiden tändes fort, men hastigt flydde Hisingens här, som hade det värre (gick miste om segern).

308. Sigurds, Inges och Eysteins s. cap. 19. Konung Eystein besegrade Hisingsbönderna vid “Leikberg”.


309. Valgard: Bjert (röd) grep elden omkring sig; den mäktige konungens (Harald Hårdrådes?!) vikingar (krigare) bröto ifrigt af (ned) förskansningen. Det kastade (bragte) sorg å (öfver) borgens män.

309. men läs menn.


310. Halldor: I kunden (du kunde) der skifta deras dyrbarheter. Du blef aldrig beröfvad segern. Sköldens låga (eld: svärdet) tjöt (rasade) bland mängden.


63. Tidsafdelningarnas namn


311. Alsvinnsmál:

Natt heter det bland män,
men njóla (djupa mörkret) hos Hel,
och grima (larf) bland gudar,
osorg kalla den jättar,
alfer sömnglädje,
dvergar drömnärerska.

311. Eller Alvíssmál, 30 (31). — njóla: jfr ags. adj. neovol pronus, prostratus, profundus.