Niflungarnes Dråp (PAG)

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif


EDDA
En isländsk samling
Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar


Peter August Gödecke


Niflungarnes Dråp
Bort.2.(PAG).jpg


Gunnar och Högne togo då alt guldet, Fåfnes arf. Då rådde ofred mellan Gjukungarne och Atle; han höll Gjukungarne för att vara skulden till Brynhilds död. Det var då fredsvilkor, att de skulle gifta honom med Gudrun; men de gåfvo henne en glömskedryck att dricka, innan hon sade ja till att giftas med Atle. Atle fick sönerne Ärp och Eitil; men Svanhild var Gudruns dotter med Sigurd.

Konung Atle bjöd Gunnar och Högne hem till sig och sände Vinge och Knefröd efter dem. Gudrun viste hans svek och sände dem bud med runor, att de icke skulle komma; och till tecken sände hon ringen, som Andvare egt, och knöt däri ett varghår.

Gunnar hade friat till Atles syster, Oddrun, men icke fått henne. Han fick då Glömvar. Högne var gift med Kostbara, och deras söner voro Solar och Snövar och Gjuke.

När Gjukungarne kommo till Atle, bad Gudrun sina söner bedja för Gjukungarnes lif, men de ville icke. Hjärtat skars ut ur Högne, och Gunnar vardt satt i en ormgård. Han slog harpa och söfde ormarna, men en etterorm stack honom i lefvern.


Deko.6.(PAG).jpg


Noter till Niflungarnes Dråp

Detta prosastycke innehåller i kort sammandrag det förnämsta af innehållet uti de följande Gudrunskvädena, Oddruns klagan samt Atlekvädena.