Qvädet I. om Brynhild Budles dotter (AAA)

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


Edda (Afzelius) Titelside.jpg
Sæmund den vises
Edda



Qvädet I. om Brynhild, Budles dotter
eller Sigurdrifas Sång


(Brynhildar-Qvida, Buþla-Dottur
- eþa Sigurdrifo-Mal)

öfversat af
Arvid August Afzelius


Sigurd red upp på Hindfjället och vände sig söder åt Frankland: På fjället såg han ett stort ljus, såsom en eld brunne, och flammade deraf mot himmelen; men då han kom dertill, stod der en sköldborg och midt uti ett baner, Sigurd gick i sköldborgen och såg, att der låg en man och sof med alla härvapnen. Han tog honom först hjelmen af hufvudet; då såg han, att det var en qvinna. Brynjan var fast, som vore hon fastvuxen vid hullet. Då uppskar han brynjan med Gram, uppifrån hjessan allt nedigenom och så ut igenom båda armarna, och tog den af henne. Då vaknade hon; satte sig upp, såg Sigurd och talte:


1. Hvad skar brynjan?
hvi stördes jag i sömnen?
hvem afklädde mig
de blåa bojor? -

Han svarar:
Sigmunds son
nyss sönderslet
den mörka klädnad,
Sigurds (var) svärdet.

Hon qvad:
2. Länge sof jag –
länge somnad låg jag –
långa äro men'skors plågor!
Odin deri våller,
att jag icke kunnat
bryta slumrets runor.

Sigurd satte sig neder och sporde efter hennes namn. Hon tog då ett horn fullt af mjöd och gaf honom minnes-drycken.

3. “Hell, Dag!
Hell, Dagens söner!
Hell, Natt! och dotter:
med blida ögon
skåden oss här,
och de sittande gifven seger!

4. Hell Eder, Asar!
Hell Eder, Asynjor!
Hell Dig, mångnärande Jord!
tal och förstånd
oss ädle tvenne gifven,
och läkande händer, medan vi lefva”.

Hon kallades Sigurdrifa och var Valkyria. Hon berättade att två Konungar stridde; en het Hjalmgunnar, han var då gammal och den störste stridskämpe och hade Odin lofvat honom seger; men den andra het Agnar, Hödas broder, hvilken ingen ville taga. Sigurdrifa fällde Hjalmgunnar i striden, men Odin stack henne med sömntorn, till hämnd derför och qvad, hon aldrig skulle seger vinna i strid och att hon skulle blifva gift. - “Men jag sade honom, att jag deremot gjorde det löfte, att aldrig giftas med en man, som rädas kunde. Han (Sigurd) svarar och beder henne lära honom vishet, emedan hon visste tidender från alla verldar. Sigurdrifa qvad:

5. Dryck jag dig förer,
Brynjornas Höfding!
med magt blandad
och Gudastyrka:
full af sånger
och läkedom,
goda qväden
och glädje-runor.

6. Seger-runor skall du kunna –
om du vill seger vinna:
du dem å svärd skall rista;
å skidan några
några på fästet,
och nämna tvåfallt Tyr.

7. Dryckes-runor skall du kunna;
om du ej vill att qvinnan,
den väl du tror, dig sviker:
dem skall du uppå hornet
och bak å handen rista,
och ordet Naud å nageln.

8. Den fyllda bägarn signa,
väl se dig om för faran,
lägg örter i ditt bad;
då vet jag det,
dig varder aldrig mjöd
till skada blandadt.

9. Fräls-runor skall du kunna,
om du vill andra rädda,
af barsnöd qvinnor lösa:
dem in i handen rista
och i hvar ledgång, span dem,
och kalla Disors bistånd.

10. Svall-runor skall du kunna,
om du vill kunna bärga
å hafvet seglens hästar;
å stäf du skall dem rista
och uti reder-bladet,
slå eld i kölens spår:
då fast så brant än vågen
och mörk och blå är böljan,
du kommer frälst af hafvet.

11. Ört-runor skall du kunna,
om du vill kunna läka,
och sår förstå att hela:
å bark de skola ristas
och i de skogens stammar,
hvars grenar öster luta.

12. Mål-runor skall du kunna,
om du vill att ingen
dig hårdt skall gällda harmen:
dem omlindar man,
dem omvefvar man
och kringströr dem alla
på det ting,
dit folken månde
till domslut fara.

13. Hug-runor skall du kunna,
om du, än alla andra
sinn-rikare vill vara:
dem tydde först,
dem ristade,
dem begrundade Hropter.

14. Af de droppar,
som flutit hade
ur Hejd-dröpners hufvud
och Hoddröpners horn -
Å berget stod han
med flammande svärd
och hjelm å sitt hufvud.

15. Då talte Mimershufvud
det första ordet visligt,
och talte sanna runor:
dem ristade han sade
å skölden, som ståndar
för skinande Guden,

16. Å Arvakers öra,
och Alsvinns hofvar,
å hjulet som rullar,
under Rögners vagn,
å Sleipners tänder
och slädens fjätar,

17. Å Björnens ram
och å Brages tunga;
å Ulfvens klor,
å Örnens näf
och blodiga vingar,
å broens bjälkar,
å den lösande handen,
i den läkandes fjät.

18. Å glas och å gull
och menskornas skydds-ting,
i vin och vört
och å Valans stol,
å Gugners udd
och Granes bröst,
å Nornans nagel
och Ufvens näf:

19. Afskafne vordo alla;
de ristade voro,
och i det helga mjödet lagde,
och vida vägar sände:
de finnas bland Asar,
de finnas bland Elfvor,
några bland de visa Vaner,
och några menniskor nu hafva.

20. Det äro bok-runor,
det äro hjelp-runor,
och alla dryckes-runor,
och kraft-runor dyra,
för den som kan dem oförvilladt
och oförderfvadt
till sin välgång bruka:
om du dem fattat, njut dem,
tills magterna upplösas!

21. Nu skall du välja,
medan val dig bjudes,
du stöd för hvassa vapnen!
rykte eller glömska;
dig sjelf i hugen haf;
afmätt är all fara.

Sigurd qvad:
22. Jag aldrig månde fly,
fast du min dödsstund visste,
jag icke vardt med feghet buren:
din kärleks råd
jag alla vill bevara,
så länge, som jag lefver.

Sigurdrifa:
23. Det råder jag dig först,
att du mot fränder dina,
ostraffelig må vara:
sent du dig härnne,
fast de dig orätt göra;
det sägs de döda gagna.

24. Det andra jag dig råder,
att ej en ed, om icke
den sann är, du må svära:
grymma band
vid trohets-brottet fästas:
eländ är menedar'n.

25. Det tredje jag dig råder,
att inlet du vid tinget
med fåvitsk man har odelt:
ty ovis man
ofta fäller orden
värre än den vise;

26. Allt är ock mänskligt,
om dervid du tiger;
då feg man tror dig buren,
eller sannt åklagad:
verldens dom är farlig,
om man god ej kan den vinna! -
andra dagen
lät hans ande fara
och vedergäll så folket lögnen.

27. Det fjerde jag dig råder,
om en elak qvinna
lastfull bor vid vägen;
gånga är bättre
än taga gästning,
fast natt dig ölverfölle.

28. Försigtighetens ögon
behöfva mensko-söner,
som vrede gå att strida;
ofta onda qvinnor
vid vägen sitta nära,
som svärd och hjerta döfva.

29. Det femte jag dig råder:
fastän du fager ser
en brud å bänken,
lät frändskaps-silfret
ej råda för din sömn:
till kyss dig ingen qvinna locka.

30. Det sjette jag dig råder,
fast ibland männer föres
afvigt dryckes-tal,
skall du dock icke tvista
med öfverlastad kämpe:
från mången vin stjäl vettet.

31. Buller och dryckenskap
mången man har varit
till sinnes smärta;
somliga till bane,
somliga till ofärd;
mycket är, som menskan qväljer.

32. Det sjunde jag dig råder,
om du träta hafver
med modfull man:
ute slåss är bättre
för de rika, än inne brinna.

33. Det åttonde jag råder:
du se dig om för faran,
och fjerran vik för snaran;
ej mö du locke,
eller mans qvinna;
ej egga dem till vällust.

34. Det nionde jag råder:
ätt dödas lik du vårdar,
hvar du dem ser på fältet,
ehvad de ä' sot-döda,
eller vatten-döda,
eller äro vapen-döda.

35. Hög skall man göra
dem framlidnom;
två händer och hufvud:
man må dem äfven kamma,
förr'n de i kistan fara,
och bjuda roligt sofva.

36. Det tionde jag råder,
att du aldrig tror
den hämnd-skylldes löften,
hvars broders bane,
eller faders, du är vorden;
en Ulf i unga sonen växer,
fast han med gull är blidkad.

37. Tvister och vreda
tro ej sömniga vara,
icke eller sorgen:
Vett och vapen
får ej så lätt en Furste,
som dock förnämst bland män skall vara.

38. Det elfte jag dig råder:
du se dig om för faran,
hvart den kan syfta! -
Långt lif mig tyckes
för höfdingen veta;
starkt försåt är anlagdt.

Sigurd sade: “icke gifves en man visare, och det svär jag, att dig skall jag ega, och du är efter mitt sinne”. — Hon svarar: “Dig ville jag heldst ega, fast jag valde bland alla män”. — Och detta stadfästade de med eder.




OBS. De sista nio stropher äro öfversatte ifrån handskrifter af Prof. Rask fundne på Island. Dessa stropher finnas väl äfven i Stockholmska Handskrifterne, men ofullständigare och mest i prosa upplöste.


HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.