Sången om Fjölsvinn (PAG)

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


EDDA
En isländsk samling
Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar


Peter August Gödecke


Sångerna om Svipdag

II. Sången om Fjölsvinn
Bort.2.(PAG).jpg


1.
Utanför borgen
sågs han upp koma
till tursafolkets fäste:
“Hvad är det för usling,
som för yttermuren står
och sig kring heta lågen håller?

2.
“Hvem söker du,
eller hvem ser du efter,
eller hvad vill du, värnlöse veta?
Vandra på de våta
vägarna hädan,
här låts du ej, landstrykare in!”

Vandringsmannen kvad:

3.
“Hvad är det för usling,
som för yttermuren står
och ej bjuder vandrarn välkommen?
Vettlös i talet
du visat dig, karl!
drag du hädan hemåt!”

Fjölsvinn kvad:

4-
“Fjölsvinn jag kallas
och är kunnig nog,
fast jag ej slösar med maten min.
Hit inom hus
hinner du aldrig,
skumpa nu till skogs, din varg!”

Vandringsmannen kvad:

5.
“Från sin ögnafägnad
sig ingen vänder,
då han fått något fagert att se;
tycks mig, att gårdarna glänsa
kring guldsalen,
här må lycklig med min lott jag varda.”

Fjölsvinn kvad:

6.
“Säg mig, af hvem
du, sven! är boren,
af hvilke ättefäder född?”

Vandringsmannen kvad:

“Vindkall jag heter,
Vårkall min fader,
Fjölkall var min faders fader.

7.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvem herskar här
och har i sitt våld
gods och glänsande salar?”

Fjölsvinn kvad:

8.
“Mänglad heter mön,
som hennes moder födde
med Svafvertorins son.
Här herskar hon
och har i sitt våld
gods och glänsande salar.”

Vindkall kvad:

9.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heter denna grind?
Ej hos gudar ens
svårare svek jag sett.”

Fjölsvinn kvad:

10.
“Trymgjöll hon heter,
och henne gjorde
trenne söner af Solblinde;
lik en fjätter hon fångar
hvar farande man,
som henne från ledet lyfter.”

Vindkall kvad:

11.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heter denna gård?
Ej hos gudar ens
svårare svek jag sett.”

Fjölsvinn kvad:

12.
“Gastropne han heter,
och honom jag bygt
af Leirbrimes lemmar.
Så honom jag stödt,
att han stånda skall
alltid till åldrarnas ända.”

Vindkall kvad:

13.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heta dessa hundar?
Hetsigare inga
jag sett i vida verlden.”

Fjölsvinn kvad:

14.
“Gif heter den ene,
Gare den andre,
om du det veta vill;
som dörrväktare
vakt de hålla,
tills makterna sönderslitas.”

Vindkall kvad:

15.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Mäktar någon man
in till Mänglad komma,
medan hetsiga hundarna sofva ?”

Fjölsvinn kvad:

16.
“Växelsömn
dem vorden är
som väktarvilkor ålagd;
den ene sofver om natten,
den andre om dagen;
här kommer en katt ej in.”

Vindkall kvad:

17.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Fins någon lockmat
att lägga för dem,
att in man löpa kan, me’n de äta?”

Fjölsvinn kvad:

18.
“Två vingstekar
ligga i Vidofnes lemmar,
om du det veta vill;
det är den enda lockmat
att lägga för dem,
att in man löpa kan, me’n de äta.”

Vindkall kvad:

19.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad kallas det träd,
som sin krona breder
ut öfver all land?”

Fjölsvinn kvad:

20.
“Mimameid det heter;
ingen mänska vet,
upp af hvad rot det runnit;
för hvad det faller
blott få ana;
hvarken eld eller yx det fäller.”

Vindkall kvad:

21.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad kraft hafver
härliga trädet,
då hvarken eld eller yx det fäller?”

Fjölsvinn kvad:

22.
“Ut skall man å eld
af dess ollon bära
till bot åt kvalda kvinnor;
då går det ut,
som inne varit;
det är folkens fräjdade träd.”

Vindkall kvad:

23.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heter den hane,
som högt i trädet
glänser som glimmande guld?”

Fjölsvinn kvad:

24.
“Vidofne han heter,
där mot himlen han glänser
å Mimameids kvistar;
sorg och smärta
han sammanhopar
åt Surt och Sinmöra.”

Vindkall kvad:

25.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Fins ett vapen,
som kan Vidofne fälla
neder till Häls hus?”

Fjölsvinn kvad:

26.
“Läfvatein är det,
som nedom likgrinden
Lopt med runor ristat;
i karet af segt järn
det hos Sinmöra ligger,
af nio trollås tygladt.”

Vindkall kvad:

27.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Kommer han åter,
som ut drager
att denna tenen taga?”

Fjölsvinn kvad:

28.
“Han kommer åter,
som ut drager
att denna tenen taga,
om han som gåfva förer,
hvad få blott ega,
åt guldglansens dis.”

Vindkall kvad:

29.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Kunna mänskor
en kostbarhet nå,
som kan fula gygjan fägna?”

Fjölsvinn kvad:

30.
“Bringa omhöljd
blänkande liefjädern,
som sitter i Vidofnes vingar ;
räck honom Sinmöra,
innan hon redo är
sitt svärd till strids att svinga!”

Vindkall kvad:

“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heter den sal,
som är sluten kring
af lömska, fladdrande lågor?”

Fjölsvinn kvad:

32.
“Ly han heter,
och länge han skall
darra på ett spjuts spets;
om härliga huset
hafva af ålder
blott hörsagor folken hunnit.”

Vindkall kvad:

33.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvilken af [Åns] söner
har den sal bygt,
som jag såg inom gårdens grindar?”

Fjölsvinn kvad:

34.
“Une och Ire,
Bare och Jare,
Var och Vägdrasil,
Dore och Ore;
Dälling var ock med
att Lidskälf i lås lycka.”

Vindkall kvad:

35.

“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heter det bärg,
hvarå jag bruden ser,
den fagra, i drömmar domnad?”

Fjölsvinn kvad:

36.
“Lyfjabärg det heter;
länge det varit
kvalda och kranka till bot;
fast hälsot hon har,
helbregda varder
kvinna, som dit upp klättrar.”

Vindkall kvad:

37.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Hvad heta de möar,
som vid Månglads knän
sitta i samdrägt samman?”

Fjölsvinn kvad:

38.
“Lif heter en,
den andra Liftrasa,
den tredje Tjodvaka,
Bjärt och Blid,
Blöd och Frid,
Eir och Örbåda.”

Vindkall kvad:

39.
“Säg mig, Fjolsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Bärga dessa
dem, som blota till dem,
om de tillflykt tarfva?”

Fjölsvinn kvad:

40.
“Vist de bärga
dem, som blota till dem
pä ställe, af stoder helgadt.
Slikt men ej möter
mänskosöner,
att de ej ur faran frälsas.”

Vindkall kvad:

41.
“Säg mig, Fjölsvinn!
hvad jag dig frågar om
och hvad jag veta vill:
Månde någon man
å Månglads arm,
den fagras, sofva få?”

Fjölsvinn kvad:

42.
“Ingen bland män
kan å Mänglads arm,
den fagras, sofva få,
utom Svipdag,
som solfagra
mön är till maka lofvad.”

Vindkall kvad:

43.
“Slå portarna opp,
gif plats i dörren,
här ser du Svipdag själf!
Gack dock först att fråga,
om den fagra vill
min lust och lycka varda!

Fjölsvinn kvad:

44.
“Hör, Mänglad!
en man är kommen,
gå själf genast din gäst att se!
Hundarna honom hälsa,
huset sig upplåtit,
jag tror, att jag Svipdag ser!”

Mänglad kvad:

45.
“Karska korpar
å kåken skola
hacka dina ögon ut,
om lögn det är,
att ländt han har,
den mannen, till mina salar.

46.
“Hvadan for du,
hvadan färdades du,
hur heter du bland ditt husfolk?
Af ätt och namn
skall jag noga finna,
om dig jag var till maka menad.”

Svipdag kvad:

47.
“Svipdag jag heter,
Solbjärt hette min fader;
dädan vroks jag på vindkalla vägar.
För Urds ord
kvide aldrig en man,
om det än utan skäl skickats!”

Mänglad kvad:

48.
“Välkommen var!
Jag fått min vilja fram,
min kyss hinner upp mina ord!
Hvad lycka att skåda
sin längtan hunnen,
då en den andre älskar!

49.
“Länge jag suttit
å Lyfjabärget,
dag efter dag jag dig bidat;
nu det händt,
som mig i hugen legat:
du är kommen, saknade, till mina salar.

50.
“Glödande trängtan
jag till din gamman burit,
och du till mötet med mig;
nu visst det är,
att vi två skola
lefva vårt lif samman.”


Deko.4.(PAG).jpg


Noter till Sången om Fjölsvinn

Svend Grundtvig säger: »Svipdag är af sin stjufmoder dömd att aldrig njuta någon ro, förr än han funnit och vunnit Mänglad, den mö, som han aldrig sett, men som längtar efter honom, och som (enligt en dansk visa) är underkastad en liknande förtrollning, hvilken endast han kan — men för sin egen skull också måste — lösa. Vi veta, att denne Svipdag af sin moder Groa har från grafven mottagit de kraftiga galdrar, de trollmedel, som skola bana honom vägen till Mänglads famn. Häraf kunna vi förstå så väl Fjölsvinns ord i visan 42 som Mänglads egna ord i visorna 49 och 50». Andemeningen af de motsvarande ställena i de svenska folkvisorna öfverensstämmer härmed fullkomligt, och de danska visorna ådagalägga denna öfverensstämmelse ännu tydligare. Björnarna i den svenska visan (hos Arwidsson), hvilka icke röra ett hår, motsvara också hundarna i visan 44, hvilka »hälsa» Svipdag.

De många gåtofulla frågorna i Sången om Fjölsvinn hafva emellertid ej bevarats i folkvisorna, men stå så i form som innehåll i full öfverensstämmelse med många af Eddans kväden och äro således säkerligen äkta. Grundtvig påpekar emellertid, att den lind, som omtalas i medeltidsvisoma, kan motsvara trädet Mimameid, som omtalas i visorna 19 och 20.

Visan 6.
Vindkall är, såsom tydligt ses, blott ett taget namn, en vanlig sak i Eddakvädena. I visan 43 uppenbarar han sitt rätta.

Visan 8.
Mänglad. Detta namn betyder »den af smycken glänsande». Märkas bör, att möns namn i en af de svenska visorna är Spegelklar.
Mänglad i sin borg påminner icke litet om mön på Hindarfjället (Se Sången om Fåfne, visorna 42 - 44!). Gnmdtvig erinrar härvid om, att uttrycket här om Svafvertorins son kunde tänkas vara en med flit fördunklad omskrifning af den svevnþorn, det sömntörne, hvarmed denna mö var stungen.

Visan 18.
Vidofne är en trupp, som sitter i det höga trädet. Se visan 24!

Visan 20.
Mimameid (Mimes stam) fattas af månge som Yggdrasii. Finn Magnusen säger dock därom : »Med detta träd, som utbreder sina grenar öfver all land, här förmodligen blott de heliga områdena, menas sannolikt ett heligt träd på eller vid offerplatsen, hvilket bort föreställa Yggdrasil eller det träd, hvarunder gudame hålla sina rådsförsamlingar».

Visan 24.
Surt och Sinmöra. Den myt, som här åsyftas, är såsom flera, hvilka antydas i denna fornsång, dunkel och okänd.

Visan 34.
Lidskälf tyckes här endast betyda »sal» i allmänhet.

Visan 42.
Af denna visa ses tydligt, att Mänglad är af ödet bunden vid Svipdag, liksom han vid henne.

Visan 47.
Urd omtalas äfven i Grogaldern, visan 7.


HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.