Gripers spådom (KL)

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif


Valda sånger ur den poetiska Eddan
Karl Ljungstedt
1904


Hjältsånger
Gripers spådom
(Gripespá)[1]



Sigurd Fafnersbane
(Fra Hylestad kirke, ca. 1175)
Griper hette Öylimes son, Hiordis’ broder. Han härskade öfver flera riken och var visast af alla män samt därtill spåkunnig.
Sigurd red en gång ensam ut och kom till Gripers sal. Sigurd var lätt att känna igen. Utanför salen kom han i samtal med en man, som hette Geiter. Sigurd hälsade honom, bad honom om upplysningar och sporde:


1.
'Hvilken bor i
denna borgen?
Huru nämnes
han af kämpar?'
Geiter kvad:
'Griper heter
härskarn, som här
råder öfver
land och kämpar.'


2. Sigurd kvad:
'Är den vise
kungen hemma?
Vill han mig ett
samtal unna?
Okänd man höfs
mål i munnen.
Genast vill jag
träffa Griper.'


3. Geiter kvad:
'Då skall glade
kungen spörja,
hvem det är,
som honom söker.'
Sigurd kvad:
'Sigurd nämns jag,
son till Sigmund.
Hiordis heter
furstens moder.'


4. Geiter då att
Griper säga
gick: 'En okänd
man har kommit.
Ståtlig är han
till sitt yttre.
Han vill, konung,
nu dig träffa.'


5.
Gick ur salen
kämpars herre
att den komne
fursten hälsa:
'Var välkommen,
fast du töfvat!
Gå och sköt om
Grane, Geiter!'[2]


6.
Mångt och mycket
vardt nu taladt,
när rådkloka
männen träffats.
Sigurd kvad:
'Säg mig, frände,
om du vet det,
hur skall Sigurds
lif förflyta?'


7. Griper kvad:
'Främst bland hjältar
under solen,
mest högboren
ibland furstar,
gifmild, flykttrög,
skön att skåda,
vis i orden
skall du varda!'


8. Sigurd kvad:
'Säg mig, konung!
Mer jag spörjer.
Säg, du vise,
om du ser det,
hvad skall först mig
framgång bringa,
när jag lämnat
dina salar?’


9. Griper kvad:
'Först du hämnas
skall din fader
och Öylimes
alla sorger;
du skall hårde
Hundings raska
söner fälla,
seger vinna.'


10. Sigurd kvad:
'Säg mig, konung,
ädle frände,
när vi nu af
hjärtat tala,
ser du några
Sigurds bragder,
som till himlen
skola stiga?'


11. Griper kvad:
'Ensam du den
glupske ormen
döda skall på
Gnitaheden.
Först du Fafner,
sedan Regen
dräpa skall. Sant
säger Griper.'


12. Sigurd kvad:
'Väldig rikdom
lär jag vinna,
om jag sådant
manfall vållar.
Se fram längre,
säg än mera!
Hvad skall sedan
väl mig hända?'


13. Griper kvad:
'Du skall finna
Fafners håla,
där den fagra
skatten taga,
lasta den på
Granes bogar,
rida sen till
Giukes salar.'


14. Sigurd kvad:
'Öppenhjärtigt,
djärfve konung,
må du mig än
mera säga.
Giukes gäst jag
varit, lämnat
har hans borg. Hvad
skall sen hända?'


15. Griper kvad:
'På ett fjäll en
konungs fagra
dotter klädd i
brynja sofver;
brynjan du med
hvassa svärdet,
Fafners bane,
skall uppskära.'


16. Sigurd kvad:
'Brynjan ristats
upp, och sköldmön,
som hon vaknat,
börjar tala.
Hvad skall hon till
Sigurd säga,
som kan lända
till hans lycka?'


17. Griper kvad:
'Hon dig runor
lära skall, som
alla mänskor
vilja känna,
runor, som med
trolska krafter
hälsa skänka.
Lef nu lycklig!'


18. Sigurd kvad:
'Nu det lyktats.
Jag dem lärt mig,
redo är att
dädan rida.
Se fram längre,
säg än mera!
Hvad skall sedan
mig väl hända?'


19. Griper kvad:
'Hinna skall du
Heimers bygder,
vara kungens
glade gästvän. —
Glömt jag har hvad
nyss jag visste.
Ej om mer du
Griper spörje!'


20. Sigurd kvad:
'Dessa ord mig
ängslan vålla.
Fram du ser än
längre, konung,
ser en bitter
sorg för Sigurd.
Därför vill du
mer ej säga.'


21. Griper kvad:
'Låg din ungdoms
lefnad klarast
för min blick, var
lätt att skåda.
Ej med rätt jag
framvis kallas.
Glömt jag har hvad
nyss jag visste?'


22. Sigurd kvad:
'Ingen man jag
ofvan mullen,
vet, som längre
ser än Griper.
Dölj ej något
för mig, huru
skamligt, skymfligt
än det vore.'


23. Griper kvad:
'Ej med skam ditt
lif skall fläckas.
Akta därpå,
ädle frände!
Vet, så länge
världen varar,
skall ditt namn med
ära nämnas.'


24. Sigurd kvad:
'Svårast tycks det
Sigurd vara
att nu från
kungen skiljas.
Allt bestämdt ju
är på förhand.
Visa mig min
väg nu, frände!'


25. Griper kvad:
'Nu jag allt skall
Sigurd säga,
när mig fursten
därtill nödgar:
— väl du vet, att
jag ej ljuger —,
en dag skall du
döden dö.'


26. Sigurd kvad:
'Vill ej väcka
kungens vrede,
goda råd blott
få hos Griper.
Sigurd nu sitt
öde säkert
veta vill, om
än så sorgligt.'


27. Griper kvad:
'Finns en fager
mö hos Heimer.
Brynhild hon af
hjältar kallas,
Budles dotter.
Höge härskarn
Heimer fostrar
stolta ungmön.'


28. Sigurd kvad:
'Hvad rör det väl
mig, att fagra
ungmön är af
Heimer fostrad?
Det du noga
skall mig säga,
du som alla
öden skönjer.'


29. Griper kvad:
'Heimers fagra
fosterdotter
fjärna skall dig
från all glädje.
Ej du sofva
kan, ej tänka;
mänskor ser ej,
ser blott henne.'


30. Sigurd kvad:
'Hvad kan mig till
tröst väl lända?
Säg det, Griper,
om du vet det!
Skall jag kanske
med brudgåfva
furstens fagra
dotter köpa?'


31. Griper kvad:
'I två skolen
dyra eder
heligt svärja,
få blott hålla.
Giukes gäst en
natt du varit,
och du glömt den
stolta ungmön.'


32. Sigurd kvad:
'Hvadan detta?
Säg det, Griper!
Är mitt sinne
då så flyktigt?
Jag min ed till
henne bryta
skall, som jag så
högt har älskat?’


33. Griper kvad:
'För en annans
svek ett offer
får för Grimhilds
list du lida.
Hon sin dotter,
en guldlockig
mö, dig bjuder,
så dig snärjer.'


34. Sigurd kvad:
'Skall jag Gunnars
svåger varda
och den fagra
Gudrun äga?
Då jag värdigt
gift ju vore,
om ej ångern
mig förföljde.'


35. Griper kvad:
'Dig skall Grimhild
än mer dåra,
locka att å
Gunnars vägnar
till den stolta
Brynhild fria;
du att fara
villigt lofvar.'


36. Sigurd kvad:
'Skam för handen
är — jag ser det —.
Sigurd mistat
all besinning,
när han för en
annan friar
till den mön, som
själf han älskar.'


37. Griper kvad:
'I hvarandra
skolen eder
svärja, Gunnar,
du och Hogne.
Sen på vägen
du och Gunnar
växlen hamn. Ej
Griper ljuger.'


38. Sigurd kvad:
'Hvadan detta?
Hvarför skola
vi gestalt och
later skifta?
På det sveket
väl ett annat,
än mer uselt
torde följa?’


39. Griper kvad:
'Du har Gunnars
hamn och later,
men din egen
röst och tanke.
Heimers stolta
fosterdotter
skall du vinna.
Intet hindrar.'


40. Sigurd kvad:
'Värst mig tycks, att
Sigurd måste,
då så sker, en
usling kallas.
Ej med svek jag
ville snärja
mön, som högst af
allt jag skattar.'


41. Griper kvad:
'Edra bröllop
skola firas
samma dag i
Giukes salar.
Då gestalt I
åter växlen,
men ej edra
inre väsen.'


. . . . . . . . . . . (?)


42. Sigurd kvad:
'Säg mig, Griper!
Skall den ädle
Gunnar få en
mö till maka,
fast hos henne
jag tre nätter
vistats? Aldrig
slikt man hörde.'[3]


43. Griper kvad:
'Härars höfding!
Du hos henne
hvila skall som
hos din moder.
Minns, så länge
världen varar,
skall ditt namn med
ära nämnas.'


44. Sigurd kvad:
'Men skall detta
mågskap varda
sen till glädje?
Säg det, Griper!
Skall väl Gunnar
varda lycklig?
Skall mig själf det
lycka bringa?'


45. Griper kvad:
'Du af eden
bjuds att tiga,
unnar Gudrun
lyckligt gifte.
Brynhild åter
ser sig sviken,
och med svek hon
söker hämnas.'


46. Sigurd kvad:
'Hvad för böter
skall hon kräfva,
som så nedrigt
vi bedragit?
Endast eder,
som sen brutits,
gaf jag henne,
aldrig glädje.'


47. Griper kvad:
'Brynhild skall sin
make säga,
att du bröt din
ed till honom,
när han, Giukes
ädle arfving,
fast, orubbligt
på dig trodde.'


48. Sigurd kvad:
'Hvad är detta?
Säg mig, Griper!
Skall till det jag
vara skyldig?
Eller ljuger
stolta bruden
på sig själf och
mig? Säg, Griper!'


49. Griper kvad:
'Af kränkt stolthet,
sorg och vrede
dig den höga
ofärd vållar.
Du dock aldrig
henne kränkte,
fast till sveket
du dig lånat.'


50. Sigurd kvad:
'Skall hon egga
mot mig tappre
Gunnar, Hogne,
Guthorm äfven?
Skola på sin
frände Giukes
söner svärden
bloda? Säg det!'


51. Griper kvad:
'Harm i Gudruns
hjärta glöda
skall, när hennes
bröder dräpt dig.
Sen för henne
är all glädje
borta. Det har
Grimhild vållat.'


52. Sigurd kvad:
'Tack, du gjort har,
som jag bad dig.
Ingen kan sitt
öde trotsa.
Mera ljust du
hade skildrat
mig mitt lif, om
du det mäktat.'


53. Griper kvad:
'Minns som tröst, du
härars höfding,
hvilken lycka
dock dig unnats:
Ofvan mullen,
under solen
skall din like
aldrig födas!'




Noter:

  1. Härmed börjar den stora diktcykeln om Volsungarne, Gjukungarne, Atle och Iormunrek. Se nedan Anmärkningar.
  2. Rörande alla i detta kväde förekommande namn och antydda händelser hänvisas till Anmärkningarna och de följande sångerna.
  3. Möjligen är före denna strof något bortfallet, eller ock har författaren af denna resumé glömt, att han ej låtit Griper förut underrätta Sigurd om, att denne skall vistas tre nätter hos Brynhild.