Trymskvädet (PAG)

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif Faeroysk.gif
Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


EDDA
En isländsk samling
Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar


Peter August Gödecke


Trymskvädet
Bort.3.(PAG).jpg


1.
Vred var Vingtor,
när han vaknade
och hammarn sin
han saknade;
han riste sitt skägg,
ref sitt hår,
Jords son
sökte kring sig.

2.
Se'n fälde han först
och främst det ordet:
“Hör, Loke,
hör hvad jag säger,
och hvad ingen vet
hvarken på jorden
eller i himlen ofvan:
hammarn är från Åsen stulen.”

3.
De gingo till den fagra
Fröjas gårdar,
se'n fälde han först
och främst det ordet:
“Låna mig, Fröja,
din fjäderhamn,
att jag hammarn min
hitta må!”


Fröja kvad:

4.
“Honom gåfve jag dig,
fast han af guld vore,
länte dig villigt,
fast han vore af silfver.”

5.
Då flög Loke,
fjäderhamnen hven,
tills han kom utom
Åsars gårdar
och ljungade in
i jättarnes verld.

6.
Trym satt å högen,
tursadrottnen,
snodde guldband
åt sina hundar,
hyfsade manen
på hästarna sina.


Trym kvad:

7.
”Hur är det med Åsar?
Hur är det med alfvar?
Hvi har du gifvit dig in
i jätteverlden?”

Loke kvad:

“Illa är det med Åsar,
illa är det med alfvar;
håller du Lorrides
hammar gömd?”


Trym kvad:

8.
”Jag håller Lorrides
hammar gömd
åtta mil
under jorden;
ingen hemtar
honom upp,
om han ej förer åt mig
Fröja till hustru.”

9.
Då flög Loke,
fjäderhamnen hven,
tills han ljungat utom
jättars verld
och kommit inom
Åsars gårdar.
Mötte honom Tor
midt på gården,
och fälde först
och främst det ordet:

10.
“Har du utfört
ärendet som resan?
Säg å luften
långa tidenden;
den sittande ofta
sviker minnet,
den liggande lätt
lögn säger!”


Loke kvad:

11.
“Utfört har jag
ärendet som resan;
Trym har hammarn,
tursadrottnen;
ingen hemtar
honom åter,
som ej förer åt jätten
Fröja till hustru”.

12.
De gå att den fagra
Fröja träffa,
se'n fälde han först
och främst det ordet:
“Bind dig, Fröja,
i brudelin;
vi två skola åka
till tursars verld!”

13.
Vred vardt då Fröja,
frustade af harm;
hela Åsaborgen
bäfvade i grunden,
och i bitar brast
Brisinga-smycket:
“Mycket jag månde
efter man trängta,
om jag åkte med dig
öfver till jätten.”

14.
Strax drogo alle
Åsar till tings,
och Åsynjorna
alla till samtal:
och mycket rådslogo
de mäktige gudarne,
huru de skulle
få hammarn till baka.

15.
Då sade Heimdall,
solhvite Åsen —
han var vis att varsko,
som Vaner pläga — :
“Bindom då Tor
i brudelin,
han bäre det bålda
Brisinga-smycket !

16.
“Låtom ned på honom
nycklar skramla,
och kvinnokläder
om hans knän falla;
på bröstet bindom
breda stenar,
och höfviskt höljom
hans hufvud i lin!”

17.
Då ljöd Tors stämma,
den starke Åsens:
“Mig månde Åsar
usling kalla,
om jag mig binda läte
i brudelin.”

18.
Då sade Loke,
Löfös son:
“Tig du, Tor,
med det talet nu;
strax jättar i Asgård
gästa skola,
hemtar ej du
hammarn åter!”

19.
Då bundo de Tor
i brudelin
och i det bålda
Brisinga-smycket ;
läto ned på honom
nycklar skramla,
och kvinnokläder
om hans knän falla;
på bröstet de bundo
breda stenar
och höfviskt de höljde
hans hufvud i lin.

20.
Då sade Loke,
Löfös son:
“Tillåt mig
din tärna vara;
vi två skola åka
till tursars verld!”

21.
Hem drefvos båda
bockarna strax,
skulle snabba
vid skaklarna löpa.
Bärgen brusto,
jorden brann i lågor;
Odins son åkte
öfver till jättar.

22.
Då sade Trym,
tursadrottnen:
“Stånden upp, jättar,
halm strön på bänkarna!
Nu föra de mig
Fröja till hustru,
Njärds dotter
från Noatun.

23.
“Gånga här på gården
gullhornade kor,
helsvarta oxar
sin herre till gamman;
många skatter har jag
många smycken,
endast Fröja
fattas mig än.”

24.
Kommo strax
om kvällen gäster
och öl vardt buret
på bordet åt jättar;
Sifs man åt ensam en oxe,
åtta laxar
och jättehustrurnas
hela sluträtt,
drack så ur
tre ämbar mjöd.

25.
Då sade Trym
tursadrottnen:
“Hvar såg man brudar
bita hvassare?
Jag ej sett brudar
bita bredare,
eller mera mjöd
en mö dricka?”

26.
Men sluga tärnan
satt framför dem
och tog vid jättens
tal till orda:
“Fröja åt intet
på åtta dagar,
så trängtade hon
till tursars verld.”

27.
Han lutade sig under linet,
lysten att kyssa;
men störtade till baka
längs den stora salen:
“Hvi äro Fröjas
ögon så vilda?
Det brinner ur hennes
blick likt eld.”

28.
Men sluga tärnan
satt framför dem
och tog vid jättens
tal till orda:
Fröja sof icke
i åtta nätter,
så trängtade hon
till tursars verld.”

29.
In kom jättens
arma syster
brud att bedja
om brudeskatt:
“Lemna dina röda
ringar från händren,
om du vinna vill
vänskap af mig,
om du hafva vill
huldhet af mig!”

30.
Då sade Trym
tursadrottnen :
“In bären hammarn
brud att viga.
läggen Mjöllne
i möns knä,
vigen oss samman
med Vårs hand!”

31.
Men Lorrides hjärta
log i bröstet,
när han, hård i hugen,
hammarn kände.
Trym drap han först,
tursadrottnen;
och slog jättens hela
slägt lam.

32.
Se'n dräp han jättens
drakgamla syster,
henne, som bedt
om brudeskatt;
slag fick hon på slag,
men slantar inga,
hugg af hammarn,
ej hoptals ringar. —
Så kom hammarn åter
till Odins son.


Noter till Trymskvädet

Detta kväde, en storslaget humorstisk forndikt, står genom hela sin ton tämligen ensamt bland de öfriga gudasångerna. Dikten handlar om huru Tors Hammare, som är guden frånstulen af tursarne, återskaffas genom ett slugt vågstycke, som uttänkes af Loke och utföres af honom och Tor gemensamt. Denne händelse, ehuru här skildrad i en viss komisk belysning, är emellertid af den djupaste mytologiska vigt. Tors hammare är nämligen det vapen, genom hvars kraft gudarne kunna hålla tursar och troll i tukt. Kan hammaren icke återvinnas, skola tursarne varda gudarne öfvermäktige. Däraf oron i sångens början och den stolta segerglädlen i slutet. Denne hedniska sång går för öfrigt igen i en mängd medeltidsvisor. Tor kallas i dem Tord af Hafsgård eller blot Tore-karl, Loke Locke Leve, Fröja Jungfru Fröjenborg och tursadrottnen Trym Tossegrefven eller Trolletram.

Visan 1.
Jords son är Tor.

Visan 2.
Åsen är här Tor.

Visan 3.
Fröja är kärleksgudinnan.
Fröjas fjäderhamn lånades en gång af Loke vid ett likartadt tillfälle, nämligen då Idun, ungdomsgudinnan, som röfvats af tursarne, skulle uppsökas och återföras.

Visan 7.
Samma hemlighetsfulla fråga möter oss i Valans Visdom, visan 52.
Lorride, den, som kör på den lågande vagnen, är Tor.

Visan 13.
Brisingasmycket, som Fröja bär på brjöstet, springer sönder för de djupa suckar, som framprässas af gudinnans harm, och som äro nog starka att äfven skaka Åsarnes borg i grunden.

Visan 15.
Heimdall hör genom sin härkomst till både Åsar och Vaner.

Visan 21.
Odins son är Tor.

Visan 22.
Att strö halm på bänkarna är att reda huset i ordning till fest. Denna sed återfinnes ännu i dag i många landsorter och brukas i synnerhet om julen, hvarom ordet ”julahalmen” bär vittne.
Noatun var Njärds borg.

Visan 24.
Sifs man är Tor.

Visan 26.
Den sluga tärnan är Loke.

Visan 27.
Den brinnande blicken höfves Tor väl såsom åskans gud.

Visan 30.
Mjöllne, den som krossar, mal sönder, är Tors hammare.
Vår, slägt med ”var”, ”varsam”, är den gudinna, som helgar äktenskapslöften.

Visan 32.
Originalets skell och skillinga innebära en ordlek, hvarom Richert yttrar följande: ”med fäst afseende därå, att så väl ordet skellr som skillingr har en inneboende grundbetydelse af hvad som klingar, erhåller man ur de anförda orden den mening, att jättekvinnan fick ganska riktigt, hvad hon sökte och så lifligt åtrådde, nämligen någonting som klang och gaf ljud ifrån sig, om än hennes önskan uppfyldes på helt annat sätt, än hon hade förestält sig, emedan hon fick skell i st. f. skillinga, d. v. s. stor-klang el. klang i stor skala (ordentlig klang, som förslog och kunde göra skäl för namnet) i st. f. små-klang el. kling-eli-klang (i förhållande til skellr har skillingr här karaktär af ett diminutiv), eller klang från hammaren (= det med ett skrällande ljud förenade dödshugget af hammaren) i st. f. klingande mynt.”


HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.